Är regeringen lite feg? Eller kommer det mera från regeringen om ökad närvaro i skolan

Gustav Fridolin Utbildningsminister
Foto av Kristian Pohl/Regeringskansliet

Regeringen beslutade 22 februari 2018 om en lagrådsremiss för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan. Remissen är inte tillgänglig än, men vi tar i ett par inlägg upp de förslag som presenterats. Detta handlar om förslagen för att minska frånvaron. Lagändringarna beräknas träda i kraft 1 juli 2018.

Vi är verkligen glada för att skolfrånvaro har kommit på agendan med den här regeringen. De har haft en inlyssnande dialog med oss som länge arbetat med frågan och känt frustration för att det är en icke-fråga i skoldebatten i stort. Fortfarande…

Vi på Prestationsprinsen med Aggie i spetsen har haft flera  tillfällen till samtal med både utbildningsministern och statssekreterare Helene Öberg. Ett mycket givande möte var när vi (Aggie och Matthias Rowe) träffade dem båda tillsamman med två föräldrar och två ungdomar. Vi lämnade över förslag på de viktigaste åtgärderna för att få bukt på skolfrånvaron. Helene kommer för övrigt att inleda den jubilerande Temadagen för problematisk frånvaro Hemmasittardagen, 2 maj 2018. Vi lämnade också remissvar på betänkandet om frånvaro.

Men är regeringen lite feg? Varför finns inte krav på nationell frånvarostatistisk och uppföljning med! Vi saknar det och en hel del i förslagen om minskad frånvaro. Dels från betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera SOU 2016:94 och dels från vår egen rapport Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur skolor och kommuner arbetar med frågan (Öhman, 2016). Vi väljer tro att det kommer mera.

Förslaget

Rektorns ansvar att skyndsamt utreda upprepad eller längre frånvaro tydliggörs. Då kan  lämpliga åtgärder snabbt sättas in. Huvudmannen ska få information om att en utredning inleds.

Vidare föreslås att både enskilda och andra offentliga huvudmän än den kommun som eleven bor i ska rapportera till hemkommunen när en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skola, och när en utredning om frånvaro inletts.

Vår tanke
Ja, vi får väl med viss förtvivlan säga att detta med utredning vid längre frånvaro är bra. Vi gissar att det innebär ett utredningskrav i kapitel 7 som hanterar rätten till utbildning och skolplikten (som det föreslås i betänkandet SOU 2017:94).

Egentligen är det som att lägga till i en lag att lagen ska följas. För i kapitel 3 §8 finns detta utredningskrav gällande frånvaro redan, men många skolor struntar i det. Här står förenklat uttryckt, att oavsett vem som är orolig för att en elev inte kommer att nå ett E i ett eller flera ämnen så ska rektorn skyndsamt utreda. Det samma gäller ”annat problem i skolsituationen”.

Om eleven har omfattande frånvaro eller är hemmasittande finns absolut risk att eleven inte kommer att klara E i flera ämnen. Dessutom är omfattande frånvaro definitivt ett ”problem i skolsituationen”.

Det är bra att man skriver om så att alla huvudmän ska informera och rapportera till hemkommunen vid omfattande frånvaro, oavsett om eleven går i hemkommunen, annan kommun, fristående mm. Vi hoppas att lagen ändras så att detta gäller all frånvaro, inte bara ogiltig frånvaro som i dag. Men vi hade också velat se att hemkommunen ges ett ansvar att följa upp, inte passivt ta emot. Detta är en barnrättsfråga, att den som är ansvarig säkerställer alla barns rätt till utbildning.

Hemkommunen ska vid behov samordna insatser från olika aktörer för att eleven ska närvara i skolan.

Vår tanke
Otydlig formulering, det står ”vid behov samordna”, det lär formuleras tydligare i lagförslaget. Och den formuleringen blir avgörande. Idag är det mer regel än undantag att nätverksmöten och SIP-möten fungerar dåligt just på grund av att ingen har det övergripande ansvaret. ”Problemet” blir en het potatis där alla anser sig ha gjort vad de kan.

Det finns ett problem med formuleringen ”hemkommunen”. Vem av de tre parterna skolan, utbildningsförvaltning t.ex. central elevhälsa och socialförvaltningen är ”hemkommunen” som ska samordna`?

I lagen står redan i 7 kapitlet §21 Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning och då kommunen är huvudman även i §22 Huvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens förskoleklass, grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Så det framgår att det yttersta ansvaret för att barn får sin rätt till utbildning, då borde samordning komma av sig själv då inte någon annan tar på sig det.

Vad vi saknar

Det kommer förmodligen fler förslag för att öka närvaron i skolan. Här några av de saker vi saknar mest.

All frånvaro
Det framgår inte tydligt om lagförslaget kommer att ändra formuleringarna i skollagen från ogiltig frånvaro till all frånvaro. Vi hoppas det eftersom det formuleras som ”frånvaro” inte ”ogiltig frånvaro” i detta förslag. För det är inte bara ogiltig frånvaro som ställer till problem. En av våra viktigaste frågor!

En definition av problematisk skolfrånvaro
I lagrådsremissen väljer regeringen att inte använda denna term som betänkandet föreslår och definierar i betänkandet Saknad!

Med problematisk frånvaro avser utredningen frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål. Det här innefattar all frånvaro, det vill säga både giltig och ogiltig frånvaro samt sammanhängande och upprepad frånvaro.

Här finns två mycket viktiga poänger som vi förklarat i ett tidigare blogginlägg.

Nationell och lokal statistik för neutral uppföljning av skolfrånvaro
Det enda sättet att förhindra att elever går under radarn och deras omfattande frånvaro upptäcks och tas tag i alldeles för sent är att se till att närvarosystemen används. De ska fungera(!), lärare ska rapportera (kvittera), vilket inte alltid görs idag pga slarv, ork, tidsbrist, handhavande problem som behörighet och tekniskt strul (t.ex inte korrekt kopplat till schemat). Med fungerande system kan vi tidigt upptäcka ökande frånvaro.

För att åstadkomma detta måste vi börja samla statistik på nationell, kommunal och skolnivå. För att det ska fungera måste vi sätta upp definitioner och regler för uppföljning. Då måste skolan agera vid en viss nivå av frånvaro, 10 procent använder man t.ex. i USA som en uppföljningsnivå. Läs mer om hur statistik kan göra skillnad i ett tidigare blogg-inlägg.

Vi vill se att ett större ansvar läggs på hemkommunen
Idag bygger det mesta i lagen och i arbetssätten ute i kommuner och skolor på att någon reagerar och hör av sig. Att mentorn reagerar och tar hjälp av skolledning, elevhälsoteam eller ansvariga inom förvaltning/huvudman centralt. Att rektor hör av sig till sin huvudman. Att huvudmannen genom ansvarig nämnd och förvaltning har ett arbetssätt och faktiskt följer upp frånvaron, analyserar och aktivt arbetar för att minska omfattningen, få hemmasittande elever tillbaka och främja närvaro i stort.

Och det arbetssättet fungerar inte! Det måste i stället finnas krav på uppföljning på nationell, kommun-, huvudmanna- och skolnivå. Skolverket är negativa till detta till skillnad från oss och t.ex. Skolinspektionen och SPSM. Är regeringen lite feg? Eller kommer detta framöver!?

Mer tankar från oss

Vi skulle kunna fortsätta tills ni inte orkar läsa hela detta inlägg. Kanske har ni inte ens orkat hit. Men vill ni läsa mer så kolla in vår rapport Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur skolor och kommuner arbetar med frågan.

Läs på, prata om detta, tänk och förändra. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

 

Annonser
Publicerat i barn, Lärare, Nya skollagen, Politik, Samhälle, skola, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

Ideologi eller barnens bästa? Regeringens initiativ för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan

Gustav Fridolin Utbildningsminister
Foto av Kristian Pohl/Regeringskansliet

Regeringen beslutade 22 februari 2018 om en lagrådsremiss för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan. Vi kommer i ett par inlägg ta upp dessa förslag.  Lagändringarna beräknas träda i kraft 1 juli 2018.  Remissen är inte offentlig än.

Vi är verkligen glada för att skolfrånvaro har kommit på agendan som den gjort med den här regeringen. De har också haft en inlyssnande dialog med oss som länge arbetat med frågan och känt frustration för att det är en icke-fråga i skoldebatten i stort. Fortfarande…

Vi på Prestationsprinsen med Aggie i spetsen har haft flera möten och tillfällen till samtal med både utbildningsministern och statssekreterare Helene Öberg, ett av de mest givande var när vi träffade dem tillsamman med två föräldrar och två ungdomar. Helene kommer för övrigt att inleda den jubilerande Temadagen för problematisk frånvaro Hemmasittardagen, 2 maj 2018.

Lagrådsremissen omfattar följande områden:

  • För att minska segregationen i skolan föreslår regeringen att huvudmännen och rektorer för förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter, respektive undervisningsgrupper. Läs våra tankar om detta nedan.
  • Regeringen vill även minska elevernas frånvaro i de obligatoriska skolformerna. Rektors ansvar för att skyndsamt utreda upprepad eller längre frånvaro och att rapportera till huvudman tydliggörs Hemkommunen ska vid behov samordna insatser från olika aktörer för att eleven ska närvara i skolan.
  • Regeringen föreslår även att varje huvudman ska utse minst en skolchef för att säkerställa att föreskrifterna för utbildningen följs. Läs våra tankar om detta.
  • Tillsynen av kommunala och enskilda huvudmän föreslås bli mer likvärdig. Skolinspektionen ska kunna använda statliga åtgärder för rättelse även mot en kommunal huvudman. Läs våra tankar om detta.
  • Vidare föreslår regeringen en förlängning av tiden för övergångsbestämmelserna om undantag från krav på legitimation och behörighet. Läs våra tankar om detta.

Vi saknar en hel del i förslagen om minskad frånvaro. Dels från betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera SOU 2016:94 och dels från vår egen rapport Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur skolor och kommuner arbetar med frågan (Öhman, 2016)

Vi tar oss an första området redan i detta inlägg.

För att minska segregationen i skolan föreslår alltså regeringen att huvudmännen för förskola, grundskola och gymnasiet ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolor. Rektor ska i sin tur inom givna ramar ha ett ansvar för att verka för en allsidig social sammansättning av undervisningsgrupper.

Vår tanke
Forskningen visar att segregationen i stort beror på boendesegregationen. De flesta barn går i skolan där de bor. Socioekonomiskt utsatta elever som är barn till lågutbildade elever presterar sämre. En del söker sig aktivt till andra skolor av varierande skäl. Det ska bli riktigt spännande hur detta är formulerat i lagförslaget.  För att kommuner eller fristående huvudmän ska ”verka för” är ett diffust uttryck som inte lovar särskilt mycket och inte heller förpliktigar.

Vi undrar  hur detta ska uppnås. Ska elever inte få välja skola? Ska det finnas kvoter för olika ”sorters” elever? Lottas? Regeringen har tidigare lyft att det är de resursstarka eleverna och vårdnadshavarna som söker sig till vissa skolor, som då blir ”bra” skolor resultatmässigt. Regeringen vill inte ha bra och dåliga skolor vilket de anser blir resultatet av bl.a. detta. Varför tvinga eleverna att flytta på sig och välja annorlunda? Hur fördelar vi de ”bra” lärarna, får dem att välja annorlunda? Eller har något politiskt parti en idé hur vi istället bara har bra skolor!

Är detta en ideologisk vilja eller en vilja för barns bästa? Ska vi börja med att fördela barnen på ett annat sätt. Eller borde vi kanske göra stora förändringar för en tillgänglig skola, som arbetar mer differentierat och flexibelt. Förändringar som handlar om skolsystemet och lärarutbildningen på ett mycket  djupgående sätt. Ledning och stimulans, undervisning som tillåter att nå de högsta betygen, det är förmodligen vad de ”bra” skolornas elever behöver på individnivå.  På en övergripande nivå håller nog de flesta med regeringen att det är bra med en allsidig social sammansättning. Var går gränsen för vad individen ska offra för gruppens bästa?

Vi ser återkommande exempel på hur begåvade barn, även högpresterande, inte tillåts utvecklas i skolan och blir uttråkade, omotiverade, stökiga, okoncentrerade osv. Eller får utbilda sig parallellt t.ex. med hjälp av föräldrar, andra organisationer och e-learning. Så som svenska skolan fungerar idag, hålls de tillbaka om flera i klassen har svårt att uppnå ett E eller att förstå läraren av olika orsaker. Och skulle lärarna prioritera att ge ledning och stimulans tills de som kan nå de höga betygen på klassnivå, så skulle en del elever inte alls hänga med. Det finns andra sätt att arbeta där det går att möta flera elevgrupper. En hämmande faktor för att nå dit är att det syns tydligt i mätningarna hur stor andel av en skolas elever som inte blir godkända, men inte hur många som skulle kunna ha ett högre betyg. Att fundera på! Vad vi mäter styr vad vi fokuserar på. Gäller alla verksamheter.

Här kan man läsa lite om vad vi skrev om segregerad skola för ett par år sedan.

Vi är oroliga för att ideologiska mål går framför barn och ungdomars bästa. Alla elever har rätt till ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Det är oerhört svårt och kräver en skola för alla, dvs allt från drivna särbegåvade till nyanlända och svagbegåvade i samma klass. Vilket vi förstår regeringens förslag innebär. Det går till mycket större utsträckning än vad vi levererar i dag. Men kompetensen och förutsättningarna finns inte ute i skolorna.

Det är bra att barn och unga möts från skilda miljöer, med olika bakgrund och förutsättningar, men det får inte gå ut över individens rätt att utvecklas så långt som möjligt. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Uppdaterad 27/2 2018.

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Temadagen om problematisk frånvaro, Hemmasittardagen, 2 maj i Stockholm

Årets tema blir att ge dem det berör en tydlig röst och förhoppningsvis en megafon. Vi kommer att ha fokus på och släppa fram ungdomarna själva och deras anhöriga eller andra som fick det att vända. Vad fungerade för dem eller vad hade de behövt? Du kommer att förstå mer om vad som behövs för att få till fungerande åtgärder, samverkan och tillitsfulla relationer till elev och vårdnadshavare.

pgm hsd18

 

 

Fakta temadagen om problematisk skolfrånvaro

Datum och tid: 8.00-16.30 2 maj 2018 (Registrering 8.00-8.30)
Plats: Skandias aula, Lindhagensgatan 86 i Stockholm. Tack Skandias stiftelsen Idéer för livet för lån av lokal.
Kostnad: 350 kronor inkl moms, fika och enklare lunchwrap ingår, Bankgiro 5744-0497 eller swisha till 123 555 9141, Öhman Institutet. Ange namn & telefonnummer. Faktura mot avgift om ni verkligen behöver.

Läs mer Hjälp oss sprida denna dag som görs ideellt för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Publicerat i Föräldraskap, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

Föräldradrev och hur en debattartikel av ett lärarfack kan avslöja en mycket tveksam inställning.

Ingen har väl missat Lärarnas Riksförbund debattartikel i Svenska Dagbladet den 2 februari. Prestationsprinsen lyfter saker ur barnens och deras företrädares perspektiv. Lärarfacken förringar ibland lärarnas roll för de utsatta eleverna, och deras företrädare. Denna artikel är ett typiskt exempel.

 

Vi tror inte författarna förstår vilken provokation de slänger in i artikeln för alla kämpande föräldrar vars barn inte får sin rätt till utbildning, alls eller delvis. Och som inte får igång en konstruktiv dialog med lärare och skolan.

Vi förstår och vet att det finns föräldrar som gör en höna av en fjäder. Och att dreven går, till exempel föräldrar ”mot” lärare/skola, men också elever mot ”elev”, kollegor mot ”kollega”, kunder/medborgare mot tjänstemän, media mot enskilda. En annan grupp som numera får utstå hot och konstigheter är anställda inom socialförvaltningar och rättsväsendet och deras anhöriga. Och det är inte rätt. Det är totalt oförsvarligt. Så långt har de rätt i sin artikel.

Det kan var snyggt att i en debattartikel komma med ett motargument till den egna tesen. För att visa att det finns sådana som är relevanta, och sedan bemöta dem med varför man inte anser att de håller. Det är avsaknaden av detta vi reagerar på. De lyfter faktiskt bara ett halvhjärtat motargument, att visst behövs samverkan med hemmet och det finns föräldrar som får kämpa t.ex. för rätten till särskilt stöd. Men inte heller med detta ska lärare besväras, eftersom det inte är lärarnas ansvar!

”Det finns en svårighet för rätteligen frustrerade föräldrar att få till stånd en förändring, till exempel att få det särskilda stöd eleven har rätt till. Här ska rektor och huvudmannen ta sitt ansvar. Det är inte rimligt att det ska landa i lärarnas knän. Det är i grunden en ledningsfråga”.

Det är här resonemanget spårar ur och blir ett typiskt ”låt lärare vara lärare resonemang”. Ja, det är i grunden en ledningsfråga att ha kompetent personal och att stötta dem i sina utmaningar. Men givetvis ligger ansvaret för att arbeta med ledning och stimulans, anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd ytterst på läraren. De finns förstås utmaningar i detta, de behöver ledning och stöd från skolledning och huvudman och av andra professioner till exempel inom Elevhälsan. Men lärare måste  ta sitt ansvar och låta det ”landa i sitt eget knä”.

Lärare anser sig inte alltid ha kompetens, förmåga eller tid till att undervisa alla elever, ibland rättmätigt, ibland inte. Men tyvärr är skollagen inte villkorad. När inte de egna resurserna och kompetensen räcker till, när inte kollegornas stöd ger resultat. Då finns det faktiskt ofta några som är experter på just detta barn. Ja, föräldrarna! Och som den professionella parten i sammanhanget så ”landar ansvaret i lärarens knä”.

Resonemanget i stycket ovan hade kunnat vara ett snyggt motargument som skulle kunna bemöts med att givetvis faller det yttersta ansvaret på läraren, som måste ha en dialog med föräldrarna (vilket är allt annat än drev och orimliga krav), men det krävs ett bra stöd från huvudman och skolledning, vilket de inte alltid får. Därför kan även sådana kontakter från föräldrar helt orättmätigt upplevas som drev. Men man måste förstå lärarens hopplösa situation.

Snälla lärare och fack, var inte så här oförsiktiga i ert resonemang. för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Publicerat i barn, Föräldraskap, Funktionsnedsättningar, Lärare, Skolan, Utbildning | Lämna en kommentar

En dag om att snabbt identifiera frånvaro och effektiv kartlägga för att sätta in fungerande tidiga insatser.

Prestationsprinsen

Identifiering och kartläggning av problematisk skolfrånvaro – 15 mars

  • Vi går igenom vad som behöver vara på plats för att tidigt identifiera frånvaro och snabbt sätta in insatser, så vi förebygger omfattande frånvaro och hemmasittande elever.
  • Kartläggning av frånvaro är svårt och vi ser att den ofta brister. Därför går vi igenom risk- och skyddsfaktorer till omfattande frånvaro och hemmasittande, samt hur vi kartlägger dessa för att hitta relevanta insatser och åtgärder.

Aggie Öhman leder dagen. Hon är specialiserad på problematisk skolfrånvaro och arbetar för ökad psykisk hälsa bland unga genom att erbjuda tjänster för verksamhetsutveckling, utbildning och föreläsningar. Aggie driver Prestationsprinsen, är en aktiv opinionsbildare och författare till Skolans tomma stolar.

Dessutom:
Arbetet för ökad närvaro och uppföljning av frånvaro-arbetet – 17 april

Vi går igenom vad som kan fungera för att bryta hemmasittande. Vi talar om hur vi kan skapa lärmiljöer för att frånvarande elever ska kunna öka sin närvaro, känna…

View original post 100 fler ord

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Stötta Prestationsprinsen & vänner med en julgåva?

Istället för en julklapp till någon du tycker om, kan du ge den ideella föreningen Prestationsprinsen & vänner ett bidrag. Du kan printa ut ett gåvobevis (längst ner på sidan) att ge bort i stället för klappen. Eller bara stötta oss när som helst för att du tycker vi gör ett bra jobb!

Swisha till 123 398 4812 eller sätta in på bankgiro 5192-3704. Sätter du in 300 kr eller mer blir du medlem (som privatperson) i föreningen om du också fyller i namn och email på vår sida om föreningen. Alla bidrag är välkomna, från någon tia till större summor.

Prestationsprinsen & vänner behöver bidrag för att kunna fortsätta stötta eldsjälar, driva projekt som bidrar till utveckling och folkbildning, driva opinion och mycket mer.

Uppskattar du bloggen Prestationsprinsen, vårt arbete med att skriva debattartiklar, möta politiker, ta fram rapporter för att opinionsbilda, vara en av arrangörerna av temadagen för problematisk frånvaro, Hemmasittardagen, och mycket mer? Allt detta gör vi ideellt.

Tack för ditt bidrag!

Vi önskar er alla en God jul och ett Gott nytt år!

Föreningen stöttar bloggen Prestationsprinsen och liknande verksamheter. Den verkar för ökad social hållbarhet med fokus på barn och unga och arbetar särskilt för de som tänker och gör annorlunda, till exempel särbegåvade, högsensitiva, stressade och barn med neuropsykiatriska funktionsuppsättningar. Föreningen har extra fokus på skolfrånvaro och hemmasittande.

Gåvobevis att printa ut: Prestationsprinsen_julgåva_2017

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

En dag om att snabbt identifiera frånvaro och effektiv kartlägga för att sätta in fungerande tidiga insatser.

Identifiering och kartläggning av problematisk skolfrånvaro – 15 mars

  • Vi går igenom vad som behöver vara på plats för att tidigt identifiera frånvaro och snabbt sätta in insatser, så vi förebygger omfattande frånvaro och hemmasittande elever.
  • Kartläggning av frånvaro är svårt och vi ser att den ofta brister. Därför går vi igenom risk- och skyddsfaktorer till omfattande frånvaro och hemmasittande, samt hur vi kartlägger dessa för att hitta relevanta insatser och åtgärder.

Aggie Öhman leder dagen. Hon är specialiserad på problematisk skolfrånvaro och arbetar för ökad psykisk hälsa bland unga genom att erbjuda tjänster för verksamhetsutveckling, utbildning och föreläsningar. Aggie driver Prestationsprinsen, är en aktiv opinionsbildare och författare till Skolans tomma stolar.

Dessutom:
Arbetet för ökad närvaro och uppföljning av frånvaro-arbetet – 17 april

Vi går igenom vad som kan fungera för att bryta hemmasittande. Vi talar om hur vi kan skapa lärmiljöer för att frånvarande elever ska kunna öka sin närvaro, känna sig motiverade, engagerade och inkluderade. Uppföljning är en förutsättning för att kunna ta beslut om en pågående insats. Vi talar både om vad och hur vi kan göra detta. Föreläsare under dagen är Aggie Öhman och Helena Wallberg, specialpedagog, föreläsare, författare med mera. 

Mer information och anmälan.  Sagt om våra dagar:

”Kursen håller så hög kvalitet, jag är imponerad”

”Bra med material som skickas ut innan”.

”Det bästa var att träffa andra som arbetar med samma sak, lyssna på vissa av föredragen, framförallt föräldrarna”.

”Tycker Aggie visar på stor kunskap och ett stort engagemang, hon är tydlig och upplägget är kanonbra”.

Publicerat i Lärare, ledarskap, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan, Utbildning | 1 kommentar