Åh dessa nervösa, överengagerade föräldrar. Lexikon för att rocka sockorna, förstå och gilla olika i praktiken!

Prestationsprinsen

teaterAtt förstå och gilla olika? Skolan, fröken Mia, beskriver situationen:
Inför teaterbesöket har Prestationsprinsens föräldrar ringt och mailat. De vill veta vilken tid bussen går, vilka byten klassen kommer att göra på vägen dit, hur lång pjäsen är, var de ska äta matsäcken, om det går att ordna så att Prestationsprinsen vet i förväg med vem han ska sitta och om han kan få sitta längst ut på en rad med löfte att det är OK att gå ifrån, med mera. De är så överbeskyddande. Varje utflykt går bra, men ändå håller de på. Det är ju snarare de vanliga dagarna efter han inte kommer! Ibland har de föreslagit att han ska få ledigt dagen efter en friluftsdag eller utflykt. Eleverna har ju redan missat en hel dags lektioner… Nåväl, teaterbesöket gick ganska bra, lite stök, men han var glad hela tiden.

Översättning! Drottningen beskriver situationen:
De har ett litet monster…

View original post 242 fler ord

Annonser
Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Temadagen om problematisk frånvaro, 2 maj, Stockholm

Innehåll
Temadagen om problematisk frånvaro, Hemmasittardagen

Helene Öberg, statssekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin öppningstalar. Vi är så glada och tacksamma att ha en regeringsrepresentant på plats som kan berätta vad regeringen gör nu, efter betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Helene kommer också att delta i ett samtal med några ungdomar om vad hon just berättat och ungdomarnas förväntningar på förändringar.

Runt köksbordet – vi samlar föräldrar och ungdomar runt vårt köksbord på scen. Matthias Rowe diskuterar vad som bidrog till att bryta deras eller deras barn frånvaro.

Goda exempel – projektet Tidiga Insatser i Borås kommer och berättar om sitt projekt och sina resultat. Projektet är unikt för dels koncentrerar det sig på lågstadiet, både giltig och ogiltig ( i dessa åldrar är det mesta giltig) och dels har det sett över hur skolorna kan arbeta systematiskt. Såväl IT-systemen som det systematiska arbetet på skolorna och i samverkan. Deras erfarenheter är givetvis relevanta för alla åldrar.

Goda exempel – Aggie Öhman om strukturerat frånvaroarbete för att identifiera i tid och faktiskt bryta ”hemmasittande”. Emelie Widman, Malmaskolan i Kolsva som skulle talat detta pass har fått förhinder.

Vuxna som gjort skillnad – samtal på scen med ungdomar som får ta med sig en vuxen som gjort skillnad för dem. Dildar kommer med mentor Daniel från Futurum gymnasiet, Emma och speciallärare Mona (också expert på särbegåvning) från Mediagymnasiet.

Vi summerar de här fem åren med Temadagen om problematisk skolfrånvaro, Hemmasittardagen. Det blir den sista vi genomför i denna konstellation och format. Vad ville vi, vad har vi gjort och vilka resultat ser vi att vi bidragit till.

Två längre fikapauser och en lunchtimme  för diskutera med andra deltagare om hur de ser på problematisk skolfrånvaro.  Vi hjälper er på traven.

Om ni vill ställa ut

1500 kr exkl moms för ideella föreningar och 4 000 kr exkl moms för övriga.

Fakta 

Datum och tid: 8.00-16.30 2 maj 2018 (Registrering 8.00-8.30)
Plats: Skandias aula, Lindhagensgatan 86 i Stockholm. Tack Skandias stiftelsen Idéer för livet för lån av lokal.
Kostnad: 350 kronor inkl moms, fika och enklare lunchwrap ingår, Bankgiro 5744-0497 eller swisha till 123 555 9141, Öhman Institutet. Ange namn & telefonnummer. Faktura mot avgift om ni verkligen behöver.

Läs mer och anmälan. Hjälp oss sprida denna dag till så många som möjligt.

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Helghäng för särskilt begåvade barn i Stockholm 24 mars

Föreningen Brainpool presenterar nu det andra tillfället av sitt succéevent helghäng!

De välkomnar alla särskilt begåvade unga (97-04:or) från hela landet till en dag fylld med inspiration, utmaningar och nya vänner.

Bli utmanad på riktigt i matematik med fokus på logiska pussel av superproffs från Matematiksällskapet. Lär dig programmera och printa i 3D. Lär om monarkins betydelse nu och då – diskutera monarkin ur olika vinklar. Simulera rättegångar med stans coolaste åklagare. Utveckla resonemang och tankesätt tillsammans med andra ungdomar eller bara häng, snacka och fika.

Du får som deltagare 50 procent rabatt om du reser med SJ.

När: Lördag 24 March 2018 kl 12:00 – 17:00
Var: The Park, 49 Hälsingegatan, 113 31 Stockholm

Mer info och anmälan till Helghäng med Brainpool 

 

 

Publicerat i kreativitet, Samhälle, Utbildning | Lämna en kommentar

Kvinnors (och mäns) karriärmöjligheter är ointressanta, ur barnperspektiv.

Per Kågeson vann min beundran redan 2004 då han kom ut med boken Tid för barn. Boken tar  tvärvetenskapligt upp olika inriktningar i familjepolitiken och analyserar samhällsekonomiska effekterna av olika sätt att stödja barn i ”koltåldern” (ett till tre år). Jag tyckte det kom fram väldigt mycket klokt för barnets bästa, inte samhällets, inte jämställdheten, inte för vuxnas karriärer… utan för våra älskade ungars skull!

Den boken var en lättnad för alla oss som tycker att barnens rätt och synvinkel allt för ofta glöms bort i debatten. Som i december då SOU 2016:101 Jämställt föräldraskap och
goda uppväxtvillkor för barn kom. Det var inte mycket i de 700 sidorna om del två i rubriken, alltså om goda uppväxtvillkor för barn, tycker vi. Vi har inte skrivit något inlägg om det betänkandet, än.

Det obefintliga barnperspektivet i debatten
Häromdagen skrev Ledarna genom Annika Elias en debattartikel Dela föräldraförsäkringen lika, i Dagens Samhälle.  Där uttalade hon sin besvikelse över att  utredningen inte föreslår delad föräldraledighet lika mellan föräldrar utan rätt att överlåta några dagar. Och hur detta är en katastrof för kvinnors möjligheter att göra karriär och bli chefer. Då började de pyra lite här på Prestationsprinsen. Inte för att vi inte tror på jämställdhet, kvinnor som chefer eller vill kvinnor (och män!) väl, utan för att vi är så utomordentligt less på att barnperspektivet är så obefintligt i den politiska debatten!

Någon måste höja rösten
Efter Annika Elias artikel började vi skriva på ett inlägg med grund i betänkandet och försöka lyfta det barnperspektiv som saknades i det och debatten, speciellt Ledarnas debattartikel. Men se då klev Per Kågesson fram och röt till för barnen! I sin replik Elitens karriärer bör inte styra föräldraförsäkringen lyfter han att Annika Elias har missat i direktiven till utredningen anger regeringen att de ska beakta principen om barnets bästa, alltså Barnkonventionens portalparagraf. Och att den utformning av föräldrapenningen som Ledarna förespråkar med största trolighet skulle leda till att antingen barn får börja förskolan tidigare än i dag eller att kvinnor är hemma utan föräldrapenning, med allt vad det innebär. Han påpekar också att de flesta gör inte karriär och blir chefer, så det vore dumt att utforma lösningar för ”eliten” på bekostnad av de flesta föräldrar.

(Notera att Dagens samhälle klassificerar inlägget under ”löner”)

Föräldraförsäkringen och föräldrledigheten, inte i första hand för oss vuxna, utan för våra älskade ungars skull, och genom det, allas skull!

//Aggie Öhman

Publicerat i Familjeliv, Föräldraskap, Politik, Samhälle | Lämna en kommentar

Mera tankar om regeringens initiativ för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan

Gustav Fridolin Utbildningsminister
Foto av Kristian Pohl/Regeringskansliet

 

Regeringen beslutade 22 februari 2018 om en lagrådsremiss för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan. Vi tar i ett par inlägg ta upp detta. Tidigare inlägg har handlat om förslagen för en mer likvärdig skola och åtgärder för ökad närvaro. Remissen finns nu på regeringen.se. Vi har inte hunnit läsa den, vi lägger ut dessa våra första tankar utifrån det som släpptes häromdagen, så länge. Lagändringarna beräknas träda i kraft 1 juli 2018.

Här kommer våra tankar om övriga förslag.

Varje huvudman inom skolväsendet ska utse minst en skolchef för sin verksamhet, vars uppgift är att biträda huvudmannen med att säkerställa att föreskrifterna för utbildningen följs.

Vår tanke
Det här är bra. Många kommuner har redan idag en skolchef eller utbildningschef. I större kommuner kan det t.o.m. finnas en grundskolechef och en gymnasiechef. Det viktiga är att i riktigt små kommuner kanske inte detta är en heltidstjänst. Det måste vara upp till huvudmannen att utforma tjänsten som ska ta detta ansvar.

Skolinspektionen kan använda statliga åtgärder för rättelse mot en kommunal huvudman på motsvarande sätt som de kan återkalla ett godkännande av en enskild .Tillsynen av kommunala och enskilda huvudmän blir mer likvärdig.

Vår tanke
Det låter bra. Finns många kommunala skolor som är ”dåliga” och varken följer de föreskrifter som finns eller vilar på en tillgänglig värdegrund. Sådana friskolor finns också, dem har Skolinspektionen redan idag mandat att hantera.

Hemkommunen ska vid behov samordna insatser från olika aktörer för att eleven ska närvara i skolan.

Vår tanke
Det står ”vid behov samordna”, det lär formuleras tydligare i lagförslaget. Och den formuleringen blir avgörande. Idag är det mer regel än undantag att nätverksmöten och SIP-möten fungerar dåligt just på grund av att ingen har det övergripande ansvaret. ”Problemet” blir en het potatis där alla anser sig ha gjort vad de kan. Ett problem med formuleringen ”hemkommunen” är att både skolan, utbildningsförvaltning t.ex. central elevhälsa och socialförvaltningen som inte sällan är tre av parterna alla är ”hemkommunen”!

Vidare föreslår regeringen ändringar i övergångsbestämmelserna om undantag från krav på legitimation och behörighet. Regeringen anser att det är viktigt att de som är verksamma i skolan och har lång erfarenhet får fortsätta undervisa, även om de inte är behöriga, pga. lärarbristen. Förslaget innebär en förlängning till utgången av juni 2021.

Vår tanke
Problemet är att som lärarutbildningen och kraven på behörighet ser ut idag så är det ingen garanti för att någon är en bra lärare. Det är inget bra mått på kvalitet i undervisningen.

Vi är övertygade om att det finns många obehöriga lärare som gör ett fantastiskt jobb, till och med bättre än en del behöriga. Samtidigt finns det säkert många som gör ett uruselt. Tyvärr gäller det samma de med behörighet, finns fantastiska förebilder och andra som faktiskt borde fråntas behörighet och byta jobb, trots bristen på behöriga lärare.

Det behövs grundläggande förändringar i lärarutbildningen, det behövs fler vägar till att bli lärare och kanske borde vi ha fler professioner än pedagoger i skolorna,

Det ska bli spännande att se vad det kommer mer för förslag från regeringen om skolan. Speciellt om skolfrånvaro. Vi får avvakta och se. Men mer måste göras.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Publicerat i barn, Lärare, Nya skollagen, Politik, Samhälle, skola, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

Är regeringen lite feg? Eller kommer det mera från regeringen om ökad närvaro i skolan

Gustav Fridolin Utbildningsminister
Foto av Kristian Pohl/Regeringskansliet

Regeringen beslutade 22 februari 2018 om en lagrådsremiss för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan. Remissen är inte tillgänglig än, men vi tar i ett par inlägg upp de förslag som presenterats. Detta handlar om förslagen för att minska frånvaron. Lagändringarna beräknas träda i kraft 1 juli 2018.

Vi är verkligen glada för att skolfrånvaro har kommit på agendan med den här regeringen. De har haft en inlyssnande dialog med oss som länge arbetat med frågan och känt frustration för att det är en icke-fråga i skoldebatten i stort. Fortfarande…

Vi på Prestationsprinsen med Aggie i spetsen har haft flera  tillfällen till samtal med både utbildningsministern och statssekreterare Helene Öberg. Ett mycket givande möte var när vi (Aggie och Matthias Rowe) träffade dem båda tillsamman med två föräldrar och två ungdomar. Vi lämnade över förslag på de viktigaste åtgärderna för att få bukt på skolfrånvaron. Helene kommer för övrigt att inleda den jubilerande Temadagen för problematisk frånvaro Hemmasittardagen, 2 maj 2018. Vi lämnade också remissvar på betänkandet om frånvaro.

Men är regeringen lite feg? Varför finns inte krav på nationell frånvarostatistisk och uppföljning med! Vi saknar det och en hel del i förslagen om minskad frånvaro. Dels från betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera SOU 2016:94 och dels från vår egen rapport Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur skolor och kommuner arbetar med frågan (Öhman, 2016). Vi väljer tro att det kommer mera.

Förslaget

Rektorns ansvar att skyndsamt utreda upprepad eller längre frånvaro tydliggörs. Då kan  lämpliga åtgärder snabbt sättas in. Huvudmannen ska få information om att en utredning inleds.

Vidare föreslås att både enskilda och andra offentliga huvudmän än den kommun som eleven bor i ska rapportera till hemkommunen när en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skola, och när en utredning om frånvaro inletts.

Vår tanke
Ja, vi får väl med viss förtvivlan säga att detta med utredning vid längre frånvaro är bra. Vi gissar att det innebär ett utredningskrav i kapitel 7 som hanterar rätten till utbildning och skolplikten (som det föreslås i betänkandet SOU 2017:94).

Egentligen är det som att lägga till i en lag att lagen ska följas. För i kapitel 3 §8 finns detta utredningskrav gällande frånvaro redan, men många skolor struntar i det. Här står förenklat uttryckt, att oavsett vem som är orolig för att en elev inte kommer att nå ett E i ett eller flera ämnen så ska rektorn skyndsamt utreda. Det samma gäller ”annat problem i skolsituationen”.

Om eleven har omfattande frånvaro eller är hemmasittande finns absolut risk att eleven inte kommer att klara E i flera ämnen. Dessutom är omfattande frånvaro definitivt ett ”problem i skolsituationen”.

Det är bra att man skriver om så att alla huvudmän ska informera och rapportera till hemkommunen vid omfattande frånvaro, oavsett om eleven går i hemkommunen, annan kommun, fristående mm. Vi hoppas att lagen ändras så att detta gäller all frånvaro, inte bara ogiltig frånvaro som i dag. Men vi hade också velat se att hemkommunen ges ett ansvar att följa upp, inte passivt ta emot. Detta är en barnrättsfråga, att den som är ansvarig säkerställer alla barns rätt till utbildning.

Hemkommunen ska vid behov samordna insatser från olika aktörer för att eleven ska närvara i skolan.

Vår tanke
Otydlig formulering, det står ”vid behov samordna”, det lär formuleras tydligare i lagförslaget. Och den formuleringen blir avgörande. Idag är det mer regel än undantag att nätverksmöten och SIP-möten fungerar dåligt just på grund av att ingen har det övergripande ansvaret. ”Problemet” blir en het potatis där alla anser sig ha gjort vad de kan.

Det finns ett problem med formuleringen ”hemkommunen”. Vem av de tre parterna skolan, utbildningsförvaltning t.ex. central elevhälsa och socialförvaltningen är ”hemkommunen” som ska samordna`?

I lagen står redan i 7 kapitlet §21 Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning och då kommunen är huvudman även i §22 Huvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens förskoleklass, grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Så det framgår att det yttersta ansvaret för att barn får sin rätt till utbildning, då borde samordning komma av sig själv då inte någon annan tar på sig det.

Vad vi saknar

Det kommer förmodligen fler förslag för att öka närvaron i skolan. Här några av de saker vi saknar mest.

All frånvaro
Det framgår inte tydligt om lagförslaget kommer att ändra formuleringarna i skollagen från ogiltig frånvaro till all frånvaro. Vi hoppas det eftersom det formuleras som ”frånvaro” inte ”ogiltig frånvaro” i detta förslag. För det är inte bara ogiltig frånvaro som ställer till problem. En av våra viktigaste frågor!

En definition av problematisk skolfrånvaro
I lagrådsremissen väljer regeringen att inte använda denna term som betänkandet föreslår och definierar i betänkandet Saknad!

Med problematisk frånvaro avser utredningen frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål. Det här innefattar all frånvaro, det vill säga både giltig och ogiltig frånvaro samt sammanhängande och upprepad frånvaro.

Här finns två mycket viktiga poänger som vi förklarat i ett tidigare blogginlägg.

Nationell och lokal statistik för neutral uppföljning av skolfrånvaro
Det enda sättet att förhindra att elever går under radarn och deras omfattande frånvaro upptäcks och tas tag i alldeles för sent är att se till att närvarosystemen används. De ska fungera(!), lärare ska rapportera (kvittera), vilket inte alltid görs idag pga slarv, ork, tidsbrist, handhavande problem som behörighet och tekniskt strul (t.ex inte korrekt kopplat till schemat). Med fungerande system kan vi tidigt upptäcka ökande frånvaro.

För att åstadkomma detta måste vi börja samla statistik på nationell, kommunal och skolnivå. För att det ska fungera måste vi sätta upp definitioner och regler för uppföljning. Då måste skolan agera vid en viss nivå av frånvaro, 10 procent använder man t.ex. i USA som en uppföljningsnivå. Läs mer om hur statistik kan göra skillnad i ett tidigare blogg-inlägg.

Vi vill se att ett större ansvar läggs på hemkommunen
Idag bygger det mesta i lagen och i arbetssätten ute i kommuner och skolor på att någon reagerar och hör av sig. Att mentorn reagerar och tar hjälp av skolledning, elevhälsoteam eller ansvariga inom förvaltning/huvudman centralt. Att rektor hör av sig till sin huvudman. Att huvudmannen genom ansvarig nämnd och förvaltning har ett arbetssätt och faktiskt följer upp frånvaron, analyserar och aktivt arbetar för att minska omfattningen, få hemmasittande elever tillbaka och främja närvaro i stort.

Och det arbetssättet fungerar inte! Det måste i stället finnas krav på uppföljning på nationell, kommun-, huvudmanna- och skolnivå. Skolverket är negativa till detta till skillnad från oss och t.ex. Skolinspektionen och SPSM. Är regeringen lite feg? Eller kommer detta framöver!?

Mer tankar från oss

Vi skulle kunna fortsätta tills ni inte orkar läsa hela detta inlägg. Kanske har ni inte ens orkat hit. Men vill ni läsa mer så kolla in vår rapport Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur skolor och kommuner arbetar med frågan.

Läs på, prata om detta, tänk och förändra. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

 

Publicerat i barn, Lärare, Nya skollagen, Politik, Samhälle, skola, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

Ideologi eller barnens bästa? Regeringens initiativ för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan

Gustav Fridolin Utbildningsminister
Foto av Kristian Pohl/Regeringskansliet

Regeringen beslutade 22 februari 2018 om en lagrådsremiss för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan. Vi kommer i ett par inlägg ta upp dessa förslag.  Lagändringarna beräknas träda i kraft 1 juli 2018.  Remissen är inte offentlig än.

Vi är verkligen glada för att skolfrånvaro har kommit på agendan som den gjort med den här regeringen. De har också haft en inlyssnande dialog med oss som länge arbetat med frågan och känt frustration för att det är en icke-fråga i skoldebatten i stort. Fortfarande…

Vi på Prestationsprinsen med Aggie i spetsen har haft flera möten och tillfällen till samtal med både utbildningsministern och statssekreterare Helene Öberg, ett av de mest givande var när vi träffade dem tillsamman med två föräldrar och två ungdomar. Helene kommer för övrigt att inleda den jubilerande Temadagen för problematisk frånvaro Hemmasittardagen, 2 maj 2018.

Lagrådsremissen omfattar följande områden:

  • För att minska segregationen i skolan föreslår regeringen att huvudmännen och rektorer för förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter, respektive undervisningsgrupper. Läs våra tankar om detta nedan.
  • Regeringen vill även minska elevernas frånvaro i de obligatoriska skolformerna. Rektors ansvar för att skyndsamt utreda upprepad eller längre frånvaro och att rapportera till huvudman tydliggörs Hemkommunen ska vid behov samordna insatser från olika aktörer för att eleven ska närvara i skolan.
  • Regeringen föreslår även att varje huvudman ska utse minst en skolchef för att säkerställa att föreskrifterna för utbildningen följs. Läs våra tankar om detta.
  • Tillsynen av kommunala och enskilda huvudmän föreslås bli mer likvärdig. Skolinspektionen ska kunna använda statliga åtgärder för rättelse även mot en kommunal huvudman. Läs våra tankar om detta.
  • Vidare föreslår regeringen en förlängning av tiden för övergångsbestämmelserna om undantag från krav på legitimation och behörighet. Läs våra tankar om detta.

Vi saknar en hel del i förslagen om minskad frånvaro. Dels från betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera SOU 2016:94 och dels från vår egen rapport Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur skolor och kommuner arbetar med frågan (Öhman, 2016)

Vi tar oss an första området redan i detta inlägg.

För att minska segregationen i skolan föreslår alltså regeringen att huvudmännen för förskola, grundskola och gymnasiet ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolor. Rektor ska i sin tur inom givna ramar ha ett ansvar för att verka för en allsidig social sammansättning av undervisningsgrupper.

Vår tanke
Forskningen visar att segregationen i stort beror på boendesegregationen. De flesta barn går i skolan där de bor. Socioekonomiskt utsatta elever som är barn till lågutbildade elever presterar sämre. En del söker sig aktivt till andra skolor av varierande skäl. Det ska bli riktigt spännande hur detta är formulerat i lagförslaget.  För att kommuner eller fristående huvudmän ska ”verka för” är ett diffust uttryck som inte lovar särskilt mycket och inte heller förpliktigar.

Vi undrar  hur detta ska uppnås. Ska elever inte få välja skola? Ska det finnas kvoter för olika ”sorters” elever? Lottas? Regeringen har tidigare lyft att det är de resursstarka eleverna och vårdnadshavarna som söker sig till vissa skolor, som då blir ”bra” skolor resultatmässigt. Regeringen vill inte ha bra och dåliga skolor vilket de anser blir resultatet av bl.a. detta. Varför tvinga eleverna att flytta på sig och välja annorlunda? Hur fördelar vi de ”bra” lärarna, får dem att välja annorlunda? Eller har något politiskt parti en idé hur vi istället bara har bra skolor!

Är detta en ideologisk vilja eller en vilja för barns bästa? Ska vi börja med att fördela barnen på ett annat sätt. Eller borde vi kanske göra stora förändringar för en tillgänglig skola, som arbetar mer differentierat och flexibelt. Förändringar som handlar om skolsystemet och lärarutbildningen på ett mycket  djupgående sätt. Ledning och stimulans, undervisning som tillåter att nå de högsta betygen, det är förmodligen vad de ”bra” skolornas elever behöver på individnivå.  På en övergripande nivå håller nog de flesta med regeringen att det är bra med en allsidig social sammansättning. Var går gränsen för vad individen ska offra för gruppens bästa?

Vi ser återkommande exempel på hur begåvade barn, även högpresterande, inte tillåts utvecklas i skolan och blir uttråkade, omotiverade, stökiga, okoncentrerade osv. Eller får utbilda sig parallellt t.ex. med hjälp av föräldrar, andra organisationer och e-learning. Så som svenska skolan fungerar idag, hålls de tillbaka om flera i klassen har svårt att uppnå ett E eller att förstå läraren av olika orsaker. Och skulle lärarna prioritera att ge ledning och stimulans tills de som kan nå de höga betygen på klassnivå, så skulle en del elever inte alls hänga med. Det finns andra sätt att arbeta där det går att möta flera elevgrupper. En hämmande faktor för att nå dit är att det syns tydligt i mätningarna hur stor andel av en skolas elever som inte blir godkända, men inte hur många som skulle kunna ha ett högre betyg. Att fundera på! Vad vi mäter styr vad vi fokuserar på. Gäller alla verksamheter.

Här kan man läsa lite om vad vi skrev om segregerad skola för ett par år sedan.

Vi är oroliga för att ideologiska mål går framför barn och ungdomars bästa. Alla elever har rätt till ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Det är oerhört svårt och kräver en skola för alla, dvs allt från drivna särbegåvade till nyanlända och svagbegåvade i samma klass. Vilket vi förstår regeringens förslag innebär. Det går till mycket större utsträckning än vad vi levererar i dag. Men kompetensen och förutsättningarna finns inte ute i skolorna.

Det är bra att barn och unga möts från skilda miljöer, med olika bakgrund och förutsättningar, men det får inte gå ut över individens rätt att utvecklas så långt som möjligt. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Uppdaterad 27/2 2018.

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar