15 tips för användbara åtgärdsprogram och särskilt stöd – till lärare, rektorer och annan skolpersonal.

Prestationsprinsen

Det som är nödvändigt för några, hjälper många och stör ingen… Det är inte ett besvärligare sätt att arbeta, det är ett annat sätt att tänka! 

Och är åtgärdsprogram för mycket administration? Eller blir det jobbigt för att vi arbetar fel med det, fel innehåll och en massa oväsentligt? Skriver åtgärdsprogram för elever istället för skolan!? Har pedagoger rätt stöd? Mallar, checklistor, återvinning av åtgärder… Har ni provat att upprätta klassdokument?

Skolinspektionen konstaterar gång på gång att åtgärdsprogrammen och det särskilda stödet brister, senast i årsrapporten för 2016. Brister inom detta område handlar
oftast om kravet att utreda vilket stöd eleverna behöver eller att ge det stöd som behövs. Det har inte fokus på den enskildes behov, men fokuserar ändå för mycket på fel hos den enskilde eleven och för lite på vad skolan kan göra bättre. Och det slarvas ofta med tidplan och vem som är ansvarig. Och…

View original post 1 565 fler ord

Annonser
Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Vi skriver på Dagens Samhälle debatt om Skolverkets negativa inställning till regelbunden insamling av närvarostatistik

Idag skriver vår Aggie Öhman tillsammans med regeringens utredare av frånvaro, Malin Gren Landell, på Dagens Samhälle debatt. Vi är förvånade över Skolverkets remisssvar på statens betänkande Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera.

Skolverket avstyrker förslaget om nationell insamling av statistik om frånvaro. Både större och mindre kommuner, de flesta organisationer och myndigheter som till exempel Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten är i sina remissvar positiva till förslaget om nationell statistik i statens betänkande Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Men det är inte Skolverket.

Speciellt reagerade vi över följande formulering i Skolverkets remissvar angående regelbunden insamling av frånvarostatistik på nationell nivå, ”oklart hur en sådan statistik skulle gagna huvudmän, skolor eller elever”.

Skolfrånvaro har ett starkt negativt samband med skolresultat, behörighet till och avbrott från gymnasiet, samt behörighet till senare studier.  Det är bara då vi vet omfattningen och har fokus på frånvaro, som vi kan analysera den och sätta in effektiva åtgärder, framförallt kan vi på ett trovärdigt sätt mäta insatsers effektivitet. Statistik ger också underlag till forskning.

Vi merar att i dag missar ofta samhället att identifiera elever med omfattande frånvaro och dess orsak. De går under radarn. De skolor och kommuner som sätter fokus på frånvaron finner ofta att den är större än de trott, för enskilda elever, skolan och kommunen.

Ingen vet omfattningen av frånvaro på aggregerad nivå. Bara 50 procent av kommunerna arbetar aktivt med analys av sin frånvarostatistik. Skolinspektionen gjorde en insamling förra året, enligt den har ca 18 000 elever stöfrånvaro och knappt 2 000 en kronisk frånvaro, ibland kallat hemmasittande. Vi tror att dessa siffror är missvisande, bland annat eftersom den bara mäter ogiltig frånvaro.

Vår rapport Skolans tomma stolar indikerar att det i årskurs 4 till årkurs 9, är över 70 000 elever som är borta mer än motsvarande en eftermiddag i veckan. Och att nära 20 000 har en frånvaro som motsvarar mer än en hel dag i veckan. Det är osäkra siffror efterson många kommuner  inte arbetar aktivt med sin statistik. Dessutom vet vi att i vissa kommuner är det så mycket som 60 – 70 procent av lektionerna, som ingen ”kvitterar”, dvs. registrerar. närvaro/frånvaro.

Skolverket är oroade för att ”en nationell insamling även skulle kunna påverka den lokala frånvaroregistreringen som i nuläget kan vara utformad för att motsvara lokala behov. Vi konstaterar att Sverige behöver en likvärdig skola. I SOU 2016:94 och Skolans tomma stolar påtalas att skolor och kommuner efterfrågar riktlinjer och stöd i vad som ska registreras

Vårt syfte med debattartikeln är att vi vill ge argument till tjänstemän, politiker, ja alla berörda i den fortsatta processen fram till beslut. Vi vill få igång debatten om frånvaron i sig, men också om Skolverkets remissvar.

Sverige borde ha statistik och uppföljning av elever med stor frånvaro, så att vi kan motivera, identifiera effektiva och mäta åtgärder för att hjälpa eleverna till att trivas och nå bättre skolresultat.

För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

 

Många elever har en för stor eller ökande frånvaro. En del en mycket omfattande!
I september startar vår populära seminarieserie och nätverk om strukturerat närvaroarbete igen i Karlstad, Göteborg och Stockholm. 5 gånger under höstterminen, gästföreläsare, flippat klassrum, tillfälle att gå tillbaka och testa, mycket övningar och diskussioner. Info och anmälan.

Kursledare är Aggie Öhman, med lång erfarenhet av arbete med frånvaro och ökad närvaro. Hon har också bl.a. en av grundarna till Temadagen om problematisk frånvaro (Hemmasittardagen) som dragit fulla hus varje år sen den gick igång 2014. Aggie är författare till rapporten Skolans tomma stolar och har skrivit flera debattartiklar om skolfrånvaro. 

 

 

Publicerat i barn, Samhälle, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

Högaktuellt! Tips för att göra ett skolschema tydligare och lättare att förstå.

Färgschema2Jaha, då var terminens skolscheman kanske satta och justerade. Eller så pågår pusslet för fullt. Fokus har förstås varit att få till schemat för alla klasser, lärare och elever. Det är lätt att när allt pusslande och fixande är klart känna sig klar. Internt kanske. Men de ska ju också läsas externt. Av föräldrar och elever.

Har du tänkt på vem du skriver till? Din målgrupp? Eleverna? Föräldrarna! Eleverna med särskilda behov? Är schemat tydligt och lättförståeligt för alla? Finns alla förkortningar förklarade?  Finns allt med som behöver vara med? Finns det med intern information eller förkortningar som bara förvirrar för elever och föräldrar? Borde kanske skriva ut dem eller ta bort dem? Här kommer i repris ett tidigare inlägg om hur man kan göra skolschemat enklare och tydligare för alla, men även barn med särskilda behov? Annars kan det bli t.ex. som för den här Prestationsprinsen.

Några tips och idéer för att sätta igång tankarna hos er. Ja, det är inte så här ni får ut det ur systemet, men det är inte så svårt att ta fram en excel-mall som kan användas av alla som behöver och om och om igen! Om inte er skola kan få fram ett tydligt schema, rekommenderar vi föräldrar att göra ett eget schema! Liten insats, stor skillnad!

  • Färglägg de olika ämnena i olika färger på schemat (man van sedan färgkoda fler saker i samma färg som böcker, övningsböcker, skrivhäften, salsdörren…)
  • Skriv ut ämnet Matte istället för Ma
  • Skriv lokalen/klassrummets namn så alla begriper. DZ5 kan möjligen vara OK på gymnasiet, men inte i lägre årskurser och absolut inte till elever med på autismspektrumet eller med liknande funktionsuppsättningar.
  • Skriv hela lärarens namn, Anna och efternamn istället för initialer
  • Låt udda veckor heta udda eller möjligen u, absolut inte A eller B.  Samma tänk med jämna veckor förstås.
  • Om klassen ibland delas upp i två grupper som heter A och B, skriv då A och B på schemat, inte 3 0ch 4 eller C och D.
  • Klistra in en bild på läraren på schemat.
  • Gör ett schema som är tejpat eller inplastat som ligger på bänken/sitter på skåpet eller eleven kan ha med sig.
  • Lägg också upp det och skicka det till eleverna digitalt.
  • Använd mobilen. En påminnelse på rasten innan matten. ”Nu ska du ha matte, då är Anna lärare, sen kommer Ralf igen.”
  • Förberedpå morgonen i de lägre klasserna, för elever med särskilda behov i de högre boka in en stund, då ni går igenom dagen och schemat. Fokusera på förändringar. Är det i en annan lokal? Är det en annan lärare? Händer det något ovanligt? Film, besök, diagnos…?
  • Påminn. ”Nästa lektion är matte, då kommer Anna för det är hon som är lärare i matte. Sen kommer jag tillbaka”. Eller ”Nu ska ni iväg och ha matte på våning 5”.
  • Avsluta. ”Då är vi klara med matten och nu går jag. Här kommer Ralf tillbaka”. Eller nu ska ni gå vidare till ….
  • Be föräldrarna om hjälp med att gå igenom schemat inför morgondagen och påminna på andra sätt om ”ovanligheter”.

Har ni lärt era elever att läsa ett schema? Det viktigaste tipset är nog att varje år gå igenom schemat tillsammans. Inte bara ämnena utan även hur man läser ett schema, ert schema. Om ni har det digitalt, kan man klicka för att få mer information? Hur då?

På en eftermiddag där unga vuxna Aspies fick tala om sin skolgång berättade en tjej att hon under hela grundskolan och gymnasiet aldrig förstått hur man tolkar ett schema. För henne var totalt ologiskt och obegripligt. Gissar att hom såg någon sorts klossar på varandra med obegripliga bokstäver och siffror, sen en linjal som visar tiden. När hon började folkhögskolan fick de agendor, listor på vad som skulle hända. De fattade hon med en gång och kunde se framför sig. Kan vara ett tips kanske?

Fråga om eleven förstår schemat, hen kanske inte kan läsa schemat! Då är det inte konstigt om man kommer med fel böcker, sent eller inte alls…

De flesta förenklingarna av schemat kan göras digitalt. Är det väl gjort så kan lika gärna flera elever, alla(?), få ta del av det. Det här är enkla exempel på stöd som kan vara avgörande för en del elever, hjälpa många och som definitiv inte stör någon, utan skapar faktiskt förutsägbarhet och struktur för alla.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Många elever har en för stor eller ökande frånvaro. En del en mycket omfattande!
I september startar vår populära seminarieserie och nätverk om strukturerat närvaroarbete igen. 5 gg under höstterminen, gästföreläsare, flippat klassrum, tillfälle att gå tillbaka och testa, mycket övningar och diskussioner. Info och anmälan.

Kursledare är Aggie Öhman, med lång erfarenhet av arbete med frånvaro och ökad närvaro. Hon har bl.a. grundat Temadagen om problematisk frånvaro (Hemmasittardagen) som dragit fulla hus varje år sen den gick igång 2014. Aggie är författare till rapporten Skolans tomma stolar och har skrivit flera debattartiklar om skolfrånvaro. Sen flera år lett dessa kurser som har 100 procent nöjda deltagare.

Publicerat i Allmänt, Familjeliv, Föräldraskap, Funktionsnedsättningar, Lärare, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan, Utbildning | 1 kommentar

Gott exempel – Morgonrutiner, minskade krav och visualiserade rutiner gör stor skillnad!

Den här Prestationsprinsen är 10 år. Han har började åk4 förra året och tyckte att det var ganska så jobbigt med allt nytt. Han bet ihop och försökte, men det gick inte riktigt bra. Eller det gick faktiskt inte alls bra, i början. Men sen.

Prestationsprinsen tycker det är konstigt att magister Per inte talar om vad de ska göra. Han kan säga saker som att nu är det eget arbete, materialet ligger borta i hyllan. Eller tänk nu på att skynda er att byta om så att ni kommer i tid efter gympan. Det tar ju den tid att klä sig som det gör? Ska man hoppa över byxorna eller vad menar han. Och hur ska man veta när nästa lektion börjar? Dessutom var det flera nya kamrater i klassen och Prestationsprinsen tyckte det var jobbigt att lära sig förstå dem. Sina gamla kamrater visste han liksom hur de fungerade.

Allt detta och lite till resulterade i att han var helt slut efter skolan. Han bara damp ner i soffan framför TV:n eller vid datorn och där han blev sittande… Slutkörd av att försöka vara duktig och sin vilja att lyckas. Inte blev det bättre av att han ibland inte klarade av att planera och få gjort det egna arbetet, inte komma i tid efter gympan eller hamnade i problem med någon ny kamrat… Då blev han dessutom ledsen. Även om mamma, pappa och lillsyrran mest märkte det som ett fruktansvärt humör!

När det är så där som det var förra året. Då blir det också svårt att komma i väg till skolan, han tvekar på morgnarna och vill ibland inte alls gå. Magister Per hade också sagt att nu går de i fyran. Då måste man lära sig att komma i tid. Men Prestationsprinsen har så svårt på morgonen. Han är stressad eftersom skolan i sig stressar på grund av allt det här.  Och dessutom vill han att det ska vara som det alltid är, annars måste han liksom börja om eller i alla fall hitta tillbaka till den vanliga ordningen och då är det jättejobbigt! (Struktur och förutsägbarhet)

Drottningen visste inte riktigt hur hon skulle stötta Prestationsprinsen. De försökte att hjälpa honom att följa samma rutin varje dag. Att göra samma sak i samma ordning. Först toa, sen kläderna, sen äta (samma sak i långa perioder), borsta tänder och kamma sig, kolla väskan och att allt är med (Drottningen eller Pappa hjälper) och så iväg. Oftast följer Drottningen eller Pappa Prestationsprinsen.

Det räcker att en sak går fel så blir det så tokigt. Om lillasyster är på toa, eller om hans flingor är slut eller om kläderna är fel… då kan det blir sammanbrott av alltihop! Och då kommer han lätt för sent. och att komma för sent är super-stressande. Eftersom Per sagt att nu går vi i åk4 och kan komma i tid!

Så kom de på ett sätt att få det att fungera bättre. Ett schema. På Prestationsprinsens whiteboard sitter små lappar med varje steg i morgonrutinen. Bredvid är det ritat ett klockslag. Klockslaget är en klocka. Inte 7.05. Det blir lättare att förstå att morgonen inte är en katastrof då lillsyrran är på toan. Då byter bara Drottningen, eller om det är en bra dag Prestationsprinsen själv, plats på toa-lappen och ”klä på sig”-lappen. Prestationsprinsen har lättare att förstå instruktioner visuellt än muntligt. Det är både schemat,klockan och lappar som kan byta plats bra exempel på.

Sen talade Drottningen och pappa med Magister Per om morgonstressen hemma, Prestationsprinsens vilja att lyckas i skolan och leva upp till Pers uppmaning att vara stor och komma i tid. Magister Per förstod precis. Han och Prestationsprinsen har nu en överenskommelse att sådär en 10 minuter är OK att komma sent ibland. Och när han påminner klassen om vikten att komma i tid. Då tittar han lite hemligt och nickar utan att de knappt märks till Prestationsprinsen. Men han ser nicken. För det är deras hemliga signal att nu säger jag något till klassen som du och jag har en specialare kring.

Gissa vad? Med schemat och den hemliga överenskommelsen så kom Prestationsprinsen allt mer sällan för sent… Och allt mer sällan tvekade han över att gå till skolan.
Till detta behövs inga extra resurser. Det behövs en förtroendefull relation, förståelse, kunskap och respekt. Låt oss se till att det inte går en termin eller ett år innan vi får till det! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

 

Många elever har en för stor eller ökande frånvaro. En del en mycket omfattande!
I september startar vår populära seminarieserie och nätverk om strukturerat närvaroarbete igen. 5 gg under höstterminen, gästföreläsare, flippat klassrum, tillfälle att gå tillbaka och testa, mycket övningar och diskussioner. Info och anmälan.

Kursledare är Aggie Öhman, med lång erfarenhet av arbete med frånvaro och ökad närvaro. Hon har bl.a. grundat Temadagen om problematisk frånvaro (Hemmasittardagen) som dragit fulla hus varje år sen den gick igång 2014. Aggie är författare till rapporten Skolans tomma stolar och har skrivit flera debattartiklar om skolfrånvaro. Sen flera år lett dessa kurser som har 100 procent nöjda deltagare.

Publicerat i Allmänt, Aspergers syndrom, Autism, barn, Familjeliv, Föräldraskap, Funktionsnedsättningar, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar, NPF, oro och nervositet, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

Tips till skolpersonal: Info och om att förbereda inför terminsstarten.

Någon vecka innan termistart fick Drottningen ett mejl av Prestationsprinsens skola och rektor om förändringar i personalen. För Prestationsprinsen innebär terminsstarten två nya lärare och en tredje som är ny på högstadiet, men som han inte kommer att ha. Han möter alla tre, eftersom skolan är liten.

Prestationsprinsen har haft lite sms kontakt med sin mentor, de ska hade ett förmöte förra veckan. De tog en glass på ett fik nära där Prestationsprinsen bor. De har kommit överens om lösningar för lite grejer som Prestationsprinsen funderade lite på hur det skulle fungera. Nu börjar skolan på torsdag, 17 augusti.

De hade fått information redan i maj att förändringarna skulle ske. Dels om att entrén och matsalen skulle byggas om, dels om att det kommer nya lärare. Mejlet har fyra bilagor. En bilaga för varje ny lärare, med foto, där läraren berättar vilka ämnen den ska ha, sina förväntningar och lite om sig själv. Den fjärde bilagan är ett tydligt schema för första dagen, med tider, platser dvs var de ska vara, när de är alla, när de bara är klassen och vilka lärare som är med.

Första dagen har de vanliga lektionerna ställts in på förmiddagen, i stället så kommer de nya lärarna att presenteras, av den personal som eleverna redan känner väl, för respektive klass. Sen kommer de nya att få presentera sig och förhoppningsvis blir det en pratstund. De tre lärarna har fått en elevgenomgång så de känner till respektive elevs behov och förutsättningar.

I mejlet finns också en hänvisning till skolans intranät. Där finns klassens schema . Det har blivit några små förändringar pga. förändringarna med de nya lärarna. Men det går de igenom med respektive elev första dagen, så det gäller inte förrän andra dagen i skolan.

Alla lärare på skolan har lagt upp den kort video på intranätet om vad de gjort på sommarlovet, och framförallt lite om vad som ska hända i deras ämne och klass de första veckorna.

Dessutom har rektorn lagt upp en liten video där han går runt och visar hur entrén och matsalen blivit efter ombyggnaden.

Drottningen tänker på alla överraskningar som dykt upp vid terminsstarter genom åren. Det här är väl egentligen inte så svårt? Det måste väl vara trevligt och underlätta för många barn att få veta lite mer än att Anna Karlsson slutar och Conny Storm kommer istället att ha matten. Han har jobbat på Lundskolan innan, har en hund och gillar att laga mat. Man behöver verkligen inte ha en diagnos för att vara lugnare första dagen med lite mer information och tid till att lära känna varandra.

Drottningen känner att hon kommer att tryggt skicka iväg Prestationsprinsen till skolan på torsdag. Det har inte varit så alla terminsstarter. Den här skolan förstår och förmår. Det är en liten friskola, en resursskola, som hjälpt Prestationsprinsen tillbaka efter den kommunala skolans (skolornas) katastrofala hantering av hans problem och fantastiska förmågor. Men det har tagit flera år.

Elever med Asperger syndrom (och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) behöver mycket struktur och förutsägbarhet. De behöver ofta ställtid och gott om tid för återhämtning. Allt som avviker från vardagen behöver förberedas och informeras om, men inte så mycket att barnet eller ungdomen blir nervös och inte tror sig klara av det hela. En svår balansgång. Här har skolan gett en hel del information, som Drottningen och Prestationsprinsen kan välja hur detaljerat de vill gå igenom.

Struktur, förutsägbarhet, ställtid, reträttplatser och tillit nägra viktiga grundstenar för en inkluderande terminsstart och skola. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

I september startar vår populära seminarieserie och nätverk igen. 5 gg under höstterminen, gästföreläsare, flippat klassrum, tillfälle att gå hem o testa, mycket övningar och diskussioner. Läs mer och info.

Publicerat i Allmänt, Aspergers syndrom, barn, Familjeliv, Föräldraskap, friskola, friskoleföretag, Funktionsnedsättningar, Lärare, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar, NPF, oro och nervositet, Pirr, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan, Utbildning | Lämna en kommentar

Dags för ett mer strukturerat arbete med begynnande eller problematisk skolfrånvaro

Har kanske även er skola några elever som då och då tvekar att gå till skolan eller vissa lektioner? Som ofta har ont i magen eller huvudet och blir hemma? Har ni elever med problematisk skolfrånvaro? Kanske ”hemmasittare”? Vet ni om ni faktiskt har koll på frånvarons omfattning och orsakerna?
Vill ni arbeta mer strukturerat? Få lite verktyg? Ny input?

Vi presenterar en strukturerad process. Ett sätt att arbeta förebyggande, fånga upp frånvaron innan den blir omfattande och då den blivit problematisk. Vi fokuserar extra på identifiera, kartlägga och följa upp, som vi vet ofta är svårt och därför också ofta brister. Modellen bygger på forskning och erfarenhet.

Fem eftermiddagar på en termin, vi gästas av duktiga professionella som delar med sig av sin kunskap, vi arbetar mycket interaktivt och i grupper för stort kompetensutbyte, ni får möjlighet att prova på nya lärdomar i vardagen och ta med er frågetecknen tillbaka till kursen, kunnig kursledare som är med hela kursen, samtliga tillfällen.

Har du inte alltför lång till Stockholm, Göteborg eller Karlstad? Är du rektor, arbetar inom elevhälsan, som mentor, pedagog eller i närvaroteam, kanske på soc eller i vården? Det här är för er.

Välkomna! Läs mer och tinga en plats.

Publicerat i Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | 2 kommentarer

Tre tips till föräldrar inför skolstarten: Lyft positiva saker med att börja skolan!

Prestationsprinsens bra börja skolanSnart börjar skolan. Skolstart inom någon vecka. Slut på sommarlovet. Ja, det gäller ju att försöka se det positiva och bästa i saker och skeenden, som till exempel skolstarten utan att bli klämkäck. Om vi hjälper våra barn och ungdomar att se positiva saker och bra saker med att börja skolan igen så kan det underlätta. De kommer att söka de saker och situationer vi talat om kring skolstarten och ta de som positiva bekräftelser.

Det här gäller ju särskilt om man har en Prestationsprins. Kanske lite lite orolig, nervös och pirrig. Eller en lite upp i hejsan med alldeles för mycket glädje och energi för att sitta still. Eller alldeles för kreativ för att bara acceptera skolan och undervisningen som den är. Eller en Prestationsprins med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller släng av, eller som tycker om att veta saker i förväg. Eller bara en helt normal unge som ska byta skola eller möta något annat nytt och annorlunda som den går och funderar på… Struktur och förutsägbarhet behövs, men också positiva tankar, så att ditt barn eller ungdom kan leta efter det bra med att börja skolan istället för det som bekräftar det negativa.

Sätt er och tänk tillsammans vad som ska bli kul med upprop, skolstart och att börja skolan. Du kan ju smygbörja genom att ta upp frågan vid middagsbordet, då ni plockar hallon eller är på väg i bilen. Har ni problem med ätandet och måltider ändå, så ska du förstås inte ta det då. Bilen är bra för då har man inte ögonkontakt, frågorna och diskussionen blir inte så konfronterande.

Rita, fota,skriv eller filma. Om möjligt är det bra om vi gör detta tillsammans med vårt barn och dokumentera det ni kommit fram till ska bli skoj. En knasig video?  Så kanske man kan en del av kvällsrutinen för att komma i säng i tid kanske vara att titta på det? För äldre barn och ungdomar kanske det räcker att skriva eller rita upp dem så att de ser dem t.ex. på whiteboard eller stor lapp på anslagstavla. Det ska gå att se på avstånd. Andra sätt kan vara en lista, lappar i en skål, rita ett papper med stora plustecken där ni skriver i det ”braiga” eller rita det som är bra på ett papper… Få ord!

Vad kan vara bra saker? Här är några idéer som kanske kan hjälpa er att hitta era positiva saker: Att nya skolan ligger närmare, att den nya grannflickan som man lekt med i sommar ska börja i samma klass, att favvoläraren i samhällskunskap är tillbaka från föräldraledigheten, att de nya springskorna är sköna och funkar bra på utegympan, att man har fått en ny och praktiskt skolväska eller kanske en urläcker skolväska, att man nu får cykla till skolan, att eftersom man börjar högstadiet får man gå till parken på rasterna, att de nya blå byxorna är superbra att klättra med, att i år börjar man med spanska, hemkunskap, träslöjd eller kanske fysik…, att få träffa alla polarna igen, att man tränat på multiplikationstabellerna och det ska bli kul att få använda dem, att man tagit moppekörkort eller bilkörkort och kan köra till skolan, att få träffa alla de bra lärarna igen, att den jobbiga biologiläraren slutat eller att man inte har biologi i år, att man nu får äta lite senare så man inte är så hungrig på eftermiddagen…

Ja, du vet bäst vad som stärker och glädjer ditt barn med att börja skolan igen. Hjälp henne eller honom att hitta stänk av det. Eller en hel hög av det. Ta fram er lista eller video eller vad det nu blev ibland de här sista dagarna innan skolstarten. Läs och titta tillsammans. Vi kan bygga vidare på det och goda tankar föder positiva känslor. Och de behövs då vardagen ska dra igång!
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Publicerat i barn, Familjeliv, Föräldraskap, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar, NPF, oro och nervositet, Pirr, Särskilda behov, skola, Skolan | Lämna en kommentar