Vilka nivåer av skolfrånvaro ska huvudmän och skolor följa upp?

Ytterligare ett inlägg i vår lilla serie som försöker bena ut vad problematisk skolfrånvaro egentligen är. Vi ser en risk att det talas mycket om hemmasittare, som vanligtvis syftar på elever med total eller mycket omfattande frånvaro under långa perioder. En risk, eftersom det är så viktigt att följa upp frånvaro vid redan ganska måttlig omfattning,
vi rekommenderar 10 %.

Problematisk skolfrånvaro

Ni minns kanske Kearneys nivåer av frånvaro (bilden) och definition av problematisk frånvaro från tidigare inlägg:

  • borta 25%  under två veckor
  • allvarliga problem att gå till skolan/på lektioner under två veckor med betydande påverkan på dagliga rutiner
  • och/eller varit borta minst tio skoldagar under en 15 veckors-period.

Det är alltså viktigt att mäta både omfattning och antal tillfällen. Och notera att även om frånvaron är noll, men det varit allvarliga problem med stor inverkan på vardagen för familjen och eleven, så kan man se de som problem med närvaron och bör uppmärksammas,

Följ upp skolfrånvaro från tio procent

Eftersom vi alla känner till effekten av tidiga insatser, att de har större effekt och kostar mindre i såväl pengar om lidande, så ska vi förstås agera innan skolfrånvaron är problematisk.

Därför rekommenderar vi när vi utbildar och hjälper skolor och huvudmän att sätta upp sina rutiner att ha kontroll på frånvaron från 10 procent. 10 procent tänker ni, om man mäter två veckors period, så är ju det bara en enda dag!

Analys av låg omfattning av skolfrånvaro

Ja, men det är här analysen av frånvaron kommer in. Vi kommer att kunna avfärda de flesta med 10 procent (eller till och med 50%) under en enda två veckors period. De har haft giltig frånvaro pga. förkylning, läkarbesök eller farmors begravning. Men om man har 10 procents frånvaro mätperiod efter mätperiod. Då måste vi gräva i var och nät frånvaron sker. Är det ett visst ämne? En viss dag? Morgnar? Eftermiddagar? För om det alltid är måndagar eller alla mattelektioner så har vi ju början till en analys? Och inser att det är början till ett problem.

Vi tar exemplet måndag förmiddag.

Inte så många timmar eller procent kanske, men kan få stora konsekvenser! Måndagar är ofta uppstartsdagar, läraren har genomgång av nytt moment, kanske ser en film eller liknande. Att då droppa in på tisdag eller onsdag då man ensam eller i grupp ska börja arbeta med ämnet, ja, då har man inte samma förutsättningar som de andra. Vilket förstår får konsekvenser för alla. Läraren måste kompensera, eleven måste kompensera genom att både förstå det den missat och börja tillämpa det på samma lektion, andra elever om grupparbete suckar och tycker att eleven är ett sänke.

Varför tar vi upp måndagar? Jo för det är ett ganska vanligt mönster enligt vår erfarenhet. Det kan bero på många olika saker, det  kan vara problem med övergång från ledighet till skola, vara en konsekvens av vad som händer på helgerna, otillräckliga anpassningar i ett eller flera ämnen på måndagar, den fysiska miljön i de klassrummen, mobbande elever i de grupper som man har på måndagar och mycket mer. Kommer inlägg om analys av frånvaro framöver.

Så ganska få procent eller tillfällen kan efter analys visa att det finns risk för stora konsekvenser som kan leda till ännu mer omfattande frånvaro och till och med problematisk!

Omfattande skolfrånvaro och hemmasittande elever

Om vi har system och rutiner som hjälper oss att tidigt identifiera frånvaro som kan blir problematisk redan i nivå 1, så kommer färre elever att hamna i nivå 2 och nivå 3, dvs. elever med problematisk eller allvarligt problematisk.

Vi brukar använda samma nivåer som den amerikanske organisationen Attendance Works arbetar med. Ibland tycker skolor och förvaltningar vi arbetar med att även den omfattningar vi kallar problematisk 10- 20 % är lågt. Att det inte går att hålla på och följa upp på den nivån.

Vi tittade tidigare på hur konsekvenserna kan bli allvarliga vid 10 %. Vi funderar lite på 20 procents frånvaro i mätperiod efter mätperiod. Så är det lätt att förstå risken för allvarliga konsekvensen när vi säger att det innebär en dag i veckan! Vecka efter vecka… Eller ca fem dagar i månaden. Eller fyra veckor, en hel månad per termin…

Hemmasittare
Vi ser att många har blivit fixerade vid ordet och fenomenet ”hemmasittare”. Vilket lite slarvigt används och oftast menar man då elever med långt större frånvaro än 10-20 %, ofta total frånvaro under längre perioder. Men som vi hoppas ni börjar förstå, så kan frånvaro vara problematisk långt tidigare.

Huvudmannens viktiga uppgift

Som huvudman kan man inte lämna varje enskild skola ensam i att sätta upp rutiner, nivåer, begrepp osv. Som huvudman kan man lägga en grund i form av fungerande och förstått systemstöd, tydliga rutiner och nivåer för uppföljning och vad skolan förväntas göra för insatser, ha en egen kontrollfunktion så att inte ett enda skolpliktigt barn missar sin rätt till utbildning, ha fungerande rutiner för samverka mellan skola, huvudman, hemkommun och andra verksamheter som t.ex. BUP eller sjukhusskola.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!


skolnärvaro hemmasittare statistik

Vill ni som huvudman utveckla ert frånvaroarbete?
Kom på vår konferens den 4 april.
Läs mer och anmäl er här.

Annonser
Publicerat i Samhälle, skola, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

Olika typer av frånvaro – underlättar i arbetet med och debatten om skolfrånvaro

Vi talar ofta om olika saker, alltså om äpplen & päron, i debatten om skolfrånvaro och så kallade hemmasittare. Vi har skrivit tidigare att det kan bli tokigt om vi inte har fakta och gemensamma begrepp eller inte förstår att problematisk frånvaro kan variera i omfattning, från relativt låg nivå till mycket omfattande. Idag ska vi redogöra för olika typer av frånvaro. Du kan lära dig mer om detta och mycket mer på vår konferens för förvaltningschefer (social och utbildning/skola) och andra med centralt ansvar eller på våra kursdagar som handlar om strukturerat operativt arbete.

Inte bara i frånvaroarbetet, utan även i debatten om skolfrånvaro är det ju bra om vi talar om ungefär samma sak när vi ska diskutera t.ex. orsaker och konsekvenser. Och inte minst vilka insatser som är relevanta.

Inom forskning talar man ofta om fyra typer eller kategorier av frånvaro. Det är en aspekt, en annan är t.ex. omfattningen. Malin Gren Landell beskriver dem i sin bok Främja närvaro. Det här är de fyra typerna:

Skolvägran
Skolvägran är en rak översättning av School refusal. Det är ett ord som vi delvis har försökt arbeta oss bort från, eftersom det ibland inte handlar om vägran i daglig bemärkelse, utan kanske snarare oförmåga eller tom. ett rationellt beslut av elev eller vårdnadshavare. School refusal är bra att använda för att vi ska kunna relatera till internationell forskning. Kännetecknas den av följande: 

  1. Eleven vill inte gå till skolan eller går inte till skolan, mår dåligt (känsloutbrott, sjukdomstecken mm,) i situationen att gå dit eller mer kontinuerligt (depressiv, ont i magen, svårt att sova mm.) och får till konsekvens att eleven blir frånvarande, från sen ankomst, enstaka lektioner till långvarig frånvaro.
  2. Frånvaron döljs inte för föräldrar/vårdnadshavare
  3. Inga antisociala beteenden
  4. Föräldrar/vårdnadshavare försöker eller har verkligen försökt få eleven till skolan.

Skolk – kännetecknas av följande

  1. Eleven är borta del av skoldagen, hela dagar eller är så kallad korridorvandrare, på plats i skolan, men inte på lektionen.
  2. Har inte fått frånvaron beviljad av skola eller vårdnadshavare/föräldrar
  3. Döljer frånvaron för sina föräldrar/vårdnadshavare.

Föräldrastödd frånvaro
Heter på engelska School withdrawal och kännetecknas av följande:

  1. Eleven är borta del av skoldagen, hela dagar eller längre perioder.
  2. Frånvaron döljs inte för föräldrar/vårdnadshavare.
  3. Föräldrar/vårdnadshavare håller barnet hemma, gör små försök eller inga försök att få sitt barn till skolan.

Skolexkludering
Heter på engelska school withdrawal och kännetecknas av att eleven är borta från skolan eller vissa skolaktiviteter, samt ett eller flera av följande:

  1. Skolan använder avstängning felaktigt.
  2. Skolan anpassar inte till elevens fysiska, socioemotionella, beteendemässiga eller inlärningsmässiga behov.
  3. Skolan avråder elev från att  vara i skolan

Som ni förstår kan det bli riktigt tokigt om person A talar om begynnande problematisk skolfrånvaro i form av skolk, medan person B i samma diskussion har allvarlig och omfattande problematisk skolfrånvaro i form skolexkludering för ögonen. Kan vem som helst förstå att det lär bli en het debatt då vi ska diskutera orsaker eller lämpliga åtgärder!

I nästa inlägg kommer vi att tala om riskfaktorer för problematisk skolfrånvaro. Ytterligare en pusselbit för att kunna utreda/kartlägga frånvaro så att relevanta insatser kan komma på plats. Låt oss hjälpas åt att få in lite mer nyanser i debatten om skolfrånvaro. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.


På gång – utbildningar och konferenser för skolpolitiker, förvaltningschefer, centralt ansvariga, utbildning- och socialförvaltning, skolor, vården och föräldrar. Välkomna!

 

Publicerat i Politik, Samhälle, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

Om inte eleven kommer till skolan kan vi inte göra något… Jo! Fem tips hur huvudman kan stötta utredning av problematisk frånvaro

tomma-stolar

2016 konstaterade vi att 70 000 elever i svenska grundskolan har en  frånvaro över 10 procent. Av dem har ca 18 000 en frånvaro över 20 procent. De indikerar  den TNS Sifo undersökning* vi lät göra. Även om undersökningen är statistiskt säkerställd, så visar den också att man kan befara att ni kommuner, som huvudmän, inte har full koll på de här siffrorna. Drygt hälften av samlar in och analyserar frånvarostatistik.

Statistik är det enda objektiva sättet att följa upp frånvaro. Analysera frånvaro utifrån givna och gemensamma gränser säkerställer att alla barn och unga inom er kommun/verksamhet säkras sin rätt till utbildning. Om det är upp till varje mentor, lärare eller annan personal att agera vid oro eller en viss procentsats så visar erfarenhet att många elever går under radarn.

Förutom risken att inte identifiera frånvaron medan den börjar bli problematisk istället för omfattande och långvarig är mindre bra kartläggningar. Enligt den nya lagstiftningen finns ett utredningsansvar hos rektorn då en elev har långvarig eller upprepad frånvaro.

Då gäller det att verkligen kartlägga de samverkande orsakerna, eller riskfaktorerna, så utredning ger relevanta förslag på lösningar, En av många anledningar till att frånvaron är så stor är att vi inte gör ordentliga kartläggningar. Det märker vi i vårt arbete, det framkommer i Skolinspektionens rapporter om frånvaro från 2016 och i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. som regeringens särskilda utredare överlämnade i januari 2017. Skolan sätter in åtgärder som vi tror på, hoppas eller brukar göra.

Här kan huvudmannen underlätta för skolorna och skolpersonal genom att se till att ni har välfungerande och användbara system. Ta också fram tydliga frånvarorutiner och checklistor för att analysera frånvaron. Olika orsaker kräver olika insatser,

Vill ni komma ifrån det och bli bättre tipsar vi om våra workshops/kursdagar,  konferens för huvudmän, både social- och utbildningsförvaltning, seminarieserie mm. som är på gång våren 2019. Mer info här. Men nu några tips om kartläggning av skolfrånvaro:

Fem tips för hur huvudman kan stötta kartläggning av frånvaro:

Grunden för att kunna kartlägga är att man identifierar frånvaron på ett bra sätt. Och analysera den utifrån fler parametrar en eleven. Det underlättar att ha tydliga instruktioner och krav på rapportering av frånvaro. Alla ska rapportera frånvaro. Följ upp de lärare som inte gör det, vad har de för problem, vad är det de inte förstår, behöver de hjälp…. Bestäm hur ni gör vid anpassad studiegång, schemabrytande aktiviteter, sen ankomst med mera. Annars stämmer inte frånvarosiffrorna.

  • Följ upp de nivåer av frånvaro som ni som huvudman satt. Konsekvent. Ge skolorna stöd att analysera och kartlägga mönster, trendbrott, ovanligheter… Viktigast. Är detta problematisk frånvaro eller inte!? Detta ska även ske centralt, som en kontroll för att inte missa en enda elev.
  • Visa hur frånvaro kan bli en del inom det ordinarie elevhälsoarbetet och låt stötta skolorna att utveckla sitt arbete till att nå fler. Ge förslag hur man inte fastnar i individuella lösningar som specialpedagogen, specialläraren eller elevassistenten ska fixa till.
  • Träna era skolor och centralt ansvariga att arbeta med olika perspektiv varför eleven är frånvarande. Om frånvaron är stor kan det ”befaras att en elev inte kommer att de kunskapskrav som minst ska uppnås” och även om en elev gör det, så kan ”andra svårigheter i sin skolsituation” innebära att elevens situation skyndsamt ska utredas (3 kap skollagen). Alltså situationen, inte eleven eller hens föräldrar…. Nu har vi dessutom fått en skrivning om att när en elev har ”upprepad eller längre frånvaro … ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds” (7 kap) Enligt t.ex. den engelske forskaren Ken Reid är det oftast brister i skolan som är utlösande faktor för stor frånvaro. Rektorns utredning enligt skollagen innefattar bara skolsituationen. När det gäller elever med stor frånvaro eller kronisk frånvaro så måste vi titta ur ett brett perspektiv. Det kan vara riskfaktorer kopplade till:
    1. individens egenskaper,
    2. familjesituationen,
    3. undervisningen och andra skolsituationer
    4. fritiden…

Kartlägg även skyddsfaktorer. Om det behövs måste skolan samverka med soc, BUP med flera. Utredningen av frånvaro måste ske i samverkan med Elevhälsan och vårdnadshavaren/eleven (nytt sen 2018)

  • Se till att er modell täcker att identifiera intressen och vad eleven faktiskt lär sig och lärt sig på egen hand. Lärande är inte samma sak som skolnärvaro. Kan delar av det användas för att uppfylla kunskapskrav. Genom att bygga på det som intresserar och fungerar i de åtgärder vi sätter in ökar chansen att lyckas exponentiellt. Då har vi gjort en bra kartläggning.

Först när vi utrett frånvaron upprättar vi en handlingsplan, det är inte samma sak som ett åtgärdsprogram, men ofta ska även en sådan pedagogisk kartläggning göras eftersom få elever kan nå målen utan att vara på plats! Det är svårt att göra anpassningar och extra anpassningar i de här fallen, en av tumreglerna är ju att sådana ska kunna utföras i klassrummet. Det blir svårt då inte eleven kommer dit. Men viktiga då eleven är där.

De behov som identifierats och eventuell problematik kopplas till insatserna/åtgärderna. Den kopplingen ska framgå tydligt.

Om 99 procent av kommunerna och skolorna följer upp problematisk skolfrånvaro, men 70 000* elever har stor frånvaro. Då är det något som inte fungerar! Kan vi försöka få till det här? För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.


Kom på vår konferens för huvudmän, 4 april i Stockholm

Vänder sig till nämndpolitiker, förvaltningschefer och andra med centralt ansvar inom såväl socialtjänst som utbildning. Välkomna!


* Läs mer om siffrorna ovan i vår rapport Skolans tomma stolar, om frånvaron i grundskolan och kommuner och skolors arbete med frågan. Framtagen med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet.

Publicerat i Politik, Samhälle, skola, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

Olika omfattning av problematisk skolfrånvaro – relevant i debatten om hemmasittare

Det talas mycket om ”hemmasittare”, ett begrepp vi inte gillar, med det används flitigt. Opraktiskt för det finns ingen definition och därmed talar vi förmodligen ofta om olika saker. Dessutom dumt eftersom skolfrånvaro blir ett problem långt innan elever blir hemmasittande med total frånvaro. Därför behöver vi följa upp och tala om problematisk frånvaro, på fler nivåer. Men vilka nivåer? Och hur många är eleverna som drabbas?

Några undersökningar (mer information under inlägget) som gjorts, men på olika sätt och med olika begrepp:

  • TV-programmet Kalla Fakta talar om 5 500 elever som hemmasittare
  • Skolinspektionen konstaterade 2016 att knappt 2000 elever har en långvarig skolfrånvaro  och att ca 18 000 elever har ströfrånvaro.
  • Prestationsprinsens rapport, Skolans tomma stolar indikerar 70 000 elever med
    >10 % skolfrånvaro, varav knappt 20 000 har > 20 % frånvaro. (Siffrorna bygger på kommuners svar, samtidigt gjordes en undersökning på över 500 skolor som visade något lägre siffror 50 000 respektive 14 000 elever)

Det behövs gemensamma begrepp

Som ni ser har alla tre mätt olika saker. Det innebär att i debatt och diskussion talar vi om och jämför ofta äpplen och päron. Vi har länge drivit behovet av gemensamma begrepp och uppföljningsnivåer.  I detta inlägg tittar vi närmare på att det finns olika grader av problematisk frånvaro. Man kan också kategorisera frånvaro utifrån till exempel vad som kännetecknar den eller vilken funktion den fyller, det lämnar vi till en annan gång.

Forskning om nivåer av problematisk frånvaro

Christopher Kearney, Ph.D. University of Nevada, har tagit fram en modell för åtgärder (interventions) som beror på omfattningen och kategori av frånvaron, grovt förenklat. Hans modell bygger på den interventionsmodell som redan tidigare använts i andra sammanhang, Response to Intervention, RtI. En del läsare känner igen den från resonemang om anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd. Detta är Kearneys modell grovt förenklad. Och just nu koncentrerar vi oss bara på att det finns olika nivåer av frånvaro som är problematisk.

Det är en lättförståelig modell, de flesta elever (55 – 70 %) har en oproblematisk skolfrånvaro eller är i riskzonen, en begränsad grupp elever har en problematisk frånvaro (25 – 35 %) och ganska få har en allvarlig frånvaro (5 – 10 %). Modellen använder nivåerna för att resonera om insatser.

Enligt Kearney, och många andra forskare använder hans definition, så innebär problematisk frånvaro att eleven

  • varit borta minst 25% av skoltiden under minst två veckor
  • upplevt allvarliga problem med att gå till skolan/på lektioner under två veckor med betydande påverkan på barnet/ungdomens eller familjens dagliga rutiner
  • och/eller varit borta minst tio skoldagar under en 15 veckors-period under terminen/läsåret.

Oproblematisk frånvaro definierar han som frånvaro som vårdnadshavare och skola är överens om som legitim och inte har negativa konsekvenser för barnet.

I betänkandet SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera föreslås en definition av problematisk frånvaro som frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål.

Sammanfattning

Hur problematisk en elevs frånvaro är beror inte bara på omfattningen, utan också dess konsekvenser och hur den tar sig uttryck. Vi återkommer med inlägg om vilken omfattning av frånvaro de olika nivåerna av problematisk frånvaro kan tänkas motsvara och om olika kategorier av frånvaro. Vi hoppas att detta kan bidra i debatten och i diskussioner, och inte minst i arbetet med skolfrånvaro ute hos våra huvudmän och skolor, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

 

Fakta och referenser

Om undersökningarna:

  • Skolinspektionen siffror är inte estimerade utan kommer från en totalundersökning, de ställde frågor till samtliga grundskolor i Sverige. Man frågade om 100 % ogiltig frånvaro under en månad, kallat långvarig. Man frågade också om andra nivåer av ogiltig frånvaro, kallat ströfrånvaro. Mätperiod november 2015
  • Prestationsprinsens rapport, Skolans tomma stolar har siffror estimerade från resultatet av en undersökning utförd av Sifo. Redovisar elever, åk 4 till åk 9, med frånvaro 10-19 % och > 20 %. Den första svenska undersökningen som omfattar både giltig och ogiltig frånvaro. Metod, bortfall mm. är redovisade och undersökningen uppfyller kriterierna för att vara en totalundersökning. Mätperiod höstterminen 2015. Undersökningen bygger på kommuners svar. Samtidigt gjordes en undersökning på över 500 skolor som visade något lägre siffror 50 000 respektive 14 000 elever, den är inte statistiskt säkerställd, men kan ses som en omfattande fallstudie.
  • Kalla Faktas siffror har rört om och skapat debatt. Men metod, bortfall mm är inte redovisat. Siffrorna är estimerade från en undersökning av SCB på 500 slumpmässigt, men representativt, urval av grundskolor.  Redovisar elever med >50 % frånvaro eller minst 4 veckors frånvaro i sträck. Omfattar ogiltig och giltig frånvaro. Mätperiod höstterminen 2018.

Referenser, efter ordning de nämns i texten

Kalla fakta, TV 4, 3 december 2018

Skolinspektionen (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor.

Öhman, A. (2016). Skolans tomma stolar. Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner
och skolor arbetar med frågan (Rapporten framtagen med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet)

Kearney, C.A., & Graczyk, P. (2014). A Response to Intervention model to promote school attendance and decrease school absenteeism. Child and Youth Care Forum, 43, 1-25.

SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Ansvarig för utredningen var Malin Gren Landell


Konferens om problematisk skolfrånvaro för nämndpolitiker, förvaltningschefer och andra med centralt ansvar för skola och elever drabbade av skolfrånvaro. Information och anmälan.

Publicerat i Samhälle, Skolan, Skolplikt, Skolrätt | Lämna en kommentar

Debatt i riksdagen om problematisk skolfrånvaro, så kallade hemmasittare och nationell statistik

Häromdagen, 15/2,  ställde Maria Stockhaus, moderat två frågor till skolminister Anna Ekström. Debatten om problematisk skolfrånvaro och nationell statistik är viktig. Vi vill gärna försöka hjälpa er läsare att få information om hur riksdagen och regeringen arbetar vidare med problematisk skolfrånvaro och nationell statistik.

Vi är glada för det. Av flera skäl, främst för att vi brinner för frågan och har inom den ideella föreningen Prestationsprinsen & vänner lagt ner mycket ideellt arbete på opinionsbildning. Men också för att en del av just det arbetet kom till nytta i denna riksdagsdebatt! Både en av våra debattartiklar och vår rapport Skolans tomma stolar.

Vad handlade debatten om?

Maria S lyfter i sin interpellation (fråga) att det finns så mycket bra i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, men i propositionen Samling för skolan lades endast ett fåtal av utredningens förslag fram på riksdagens bord. Maria S ställer följande frågor till utbildningsminister Anna Ekström:

1. Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att elever med problematisk frånvaro kommer tillbaka till skolan och får den utbildning de har rätt till?

2. Varför finns inte förslaget om nationell uppföljning med i propositionen?

Debatten går fram och tillbaka angående fråga 1, de är relativt överens om behoven, men inte om de åtgärder som hittills gjorts.

Vi fokuserar på det viktigaste i fråga 2. Där Anna Ekström poängterar:

Bedömningen om nationell statistisk behövs är föremål för fortsatt övervägande inom regeringskansliet men inget som behandlas i en proposition i Sveriges riksdag

Argument för och emot nationell statistik över skolfrånvaro

För att motivera efterfrågan på nationell statistik hänvisar Maria S bland annat till  vår (Malin Gren-Landell, Prestationsprinsen, SKL, Friskolornas riksförbund) debattartikel i Svenska Dagbladet i december 2018 Nationell statistik kan förebygga skolfrånvaro och konstaterar:

Att nationell statistik är föremål för fortsatt övervägande obegripligt. Regeringen säger sig beredd till fler åtgärder om det behövs. Om det inte finns statistik hur ska regeringen veta om åtgärder har effekt!! Då vet vi inte om insatserna är tillräckliga – jag undrar fortfarande varför inte redan nu efterfrågar nationell statistik.

Skolministern påminner om att ansvaret för resultat och kvalitet, och att följa upp problem vilar på huvudmannen, staten ska bidra till att detta kan ske. Hon säger också

Finns andra sätt att följa upp det vid sidan av en stor och heltäckande nationell statistik

Det framkommer inte riktigt vad det är för uppföljning. Men Anna E resonerar att man ska vara försiktig med att lägga på ytterligare administration på rektorer och lärare,

ibland kan det vara bättre att lägga tid och pengar på praktiskt arbete och att ta fram metoder.

Huvudmannens ansvar för uppföljning av skolfrånvaro

Här svarar Maria S om huvudmannens ansvar med att bland annat citerar vår rapport Skolans tomma stolar och ger svar på tal vad gäller administration:

Men det finns ju tyvärr inga krav på att huvudmännen ska följa upp frånvaro … Bara 50% av kommunerna samlar eller får löpande statistik från grundskolorna gällande frånvaro, det duger helt enkelt inte.

… vällovligt att göra en masa insatser, att satsa en massa pengar, men på gränsen till oansvarigt att inte följa upp om de gjort skillnad…… kan förstå att vi ska vara försiktiga med att lägga på ytterligare administrativa bördor, men här har vi skolor som redan idag har skyldighet att följa upp frånvaro, de flesta skolor ha digitala system för det, och de huvudmän som inte redan gör detta på hvvudmanna-nivå, det är ju rimligt att de faktiskt gör det. Då innebär det att detta är statistik som redan finns tillgänglig.

Läget vad gäller nationell statistik över skolfrånvaro

Vi är tacksamma att Maria Stockhaus lyfte vår hjärtefråga och för riksdagsledamöternas konstruktiva debatt. Vi kan konstatera att frågan om nationell statistik över skolfrånvaron inte är död och inte är avgjord. Vi fortsätter kämpa för den. Vi kämpar för att få objektiv fakta om omfattningen, möjlighet att objektivt följa upp vilka insatser och åtgärder som har effekt och inte minst för att med objektiv fakta tidigt kunna identifiera elever som riskerar en problematisk skolfrånvaro. Vi kämpar för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

 

Publicerat i Skolan, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

Vi behöver fakta och gemensamma begrepp i debatten om ”hemmasittare”

Eftersom skolfrånvaro länge varit en icke-fråga i debatten är det inte konstigt om vi talar förbi varandra nu när debatten är igång. Just nu har politiker om många andra fått upp ögonen för de så kallade hemmasittarna, inkluderingsproblematiken och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Situationen är mer komplex än så.

  • Frånvaron blir problematisk långt innan den är total, som ofta kallas ”hemmasittare”.
  • Det finns en problematik i hur inkluderingsbegreppet används och tolkas, men många andra faktorer har stor påverkan. Vi brukar tala många samverkande riskfaktorer för omfattande frånvaro.
  • Det brister ofta i anpassningar och särskilt stöd för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket påverkar förmågan att kunna gå till skolan. Men många andra brister i skolan orsakar frånvaro och många andra elevgrupper har också en problematisk skolfrånvaro.

I Sverige har vi inga gemensamma begrepp/benämningar för olika omfattning av frånvaro eller kategorier av frånvaro. Vi har inga gemensamma nivåer som alla skolor, huvudmän och hemkommuner följer upp och vi vet väldigt lite om till exempel vilka skolor och elevgrupper som har omfattande frånvaro.

Vi som arbetar med detta har en bild, eller kanske snarare individuella bilder, som speglar våra olika erfarenheter och säkert vilken profession vi har. Det blir så då det inte finns någon objektiv data från regelbunden nationell insamling av data av skolfrånvaro och än mindre analys.

I kommande blogginlägg kommer vi att lyfta fram forskning och tankar om olika kategorier av skolfrånvaro, olika omfattning av frånvaro och varför även relativt låg frånvaro kan vara problematisk. Vi gör detta för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.


Kolla in allt spännande vi har på gång, kurser, konferenser m.m.

  • för föräldrar
  • för er som möter dessa barn och unga i ert jobb
  • för er som styr över skola, socialtjänst och andra verksamheter

Välkomna!

Publicerat i barn, Samhälle, Skolan | Lämna en kommentar

Lärare som säger upp sig? Svårt att anställa? Är arbetsmiljöfrågor en utmaning?

Frukostseminarium för skolledare 19/2

Välkomna på ett frukostseminarium den 19 februari 2019 i Stockholm. Vi har fått signaler från rektorer och skolledare att arbetsmiljön är en utmaning i ert ledarskap. Nio av tio skolor slarvar med arbetsmiljön enligt Arbetsmiljöverket.Vi är skeptiska till om det är slarv eller en så stor utmaning att man inte alltid lyckas. Ett stort ansvar vilar på huvudmannen, men mycket kan göras lokalt. Vi vill hjälpa er en bit på vägen!

Vi bjuder in till en morgon där vi talar om hur man kan:

  • Minska personalomsättningen och bli en ännu attraktivare arbetsgivare
  • Hur en hälsofrämjande skolkultur med minskad stress och ohälsa skapar en attraktiv arbetsmiljö,  som minskar kostnader.
  • På köpet kan du få en ökad måluppfyllelse genom att personal trivs, utvecklar sig själv, organisationen och eleverna.

Vi nosar på dessa områden under frukosten och är du mer intresserad ger vi tre fristående halvdagar under våren den 25 mars,  6 maj och 17 juni.
Du kan läsa mer om eftermiddagarna här.

Fakta om frukosten

Arrangörer: Prestationsprinsen i samarbete med Elevhälsokonsulterna. Du möter Aggie Öhman och Malin Valsö.
Lokal: Centrala Stockholm
Datum: 19 februari 2019
Tid: 8:00 – 9:00
Pris: Gratis, vi bjuder på frukost, men no-show debiteras med 350 kronor.
Anmälan till frukostseminariet. 

 

 

Publicerat i Lärare, psykisk ohälsa, Samhälle, skola, Skolan | Lämna en kommentar