Om inte eleven kommer till skolan kan vi inte göra något… Jo! Fem tips hur huvudman kan stötta utredning av problematisk frånvaro

tomma-stolar

2016 konstaterade vi att 70 000 elever i svenska grundskolan har en  frånvaro över 10 procent. Av dem har ca 18 000 en frånvaro över 20 procent. De indikerar  den TNS Sifo undersökning* vi lät göra. Även om undersökningen är statistiskt säkerställd, så visar den också att man kan befara att ni kommuner, som huvudmän, inte har full koll på de här siffrorna. Drygt hälften av samlar in och analyserar frånvarostatistik.

Statistik är det enda objektiva sättet att följa upp frånvaro. Analysera frånvaro utifrån givna och gemensamma gränser säkerställer att alla barn och unga inom er kommun/verksamhet säkras sin rätt till utbildning. Om det är upp till varje mentor, lärare eller annan personal att agera vid oro eller en viss procentsats så visar erfarenhet att många elever går under radarn.

Förutom risken att inte identifiera frånvaron medan den börjar bli problematisk istället för omfattande och långvarig är mindre bra kartläggningar. Enligt den nya lagstiftningen finns ett utredningsansvar hos rektorn då en elev har långvarig eller upprepad frånvaro.

Då gäller det att verkligen kartlägga de samverkande orsakerna, eller riskfaktorerna, så utredning ger relevanta förslag på lösningar, En av många anledningar till att frånvaron är så stor är att vi inte gör ordentliga kartläggningar. Det märker vi i vårt arbete, det framkommer i Skolinspektionens rapporter om frånvaro från 2016 och i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. som regeringens särskilda utredare överlämnade i januari 2017. Skolan sätter in åtgärder som vi tror på, hoppas eller brukar göra.

Här kan huvudmannen underlätta för skolorna och skolpersonal genom att se till att ni har välfungerande och användbara system. Ta också fram tydliga frånvarorutiner och checklistor för att analysera frånvaron. Olika orsaker kräver olika insatser,

Vill ni komma ifrån det och bli bättre tipsar vi om våra workshops/kursdagar,  konferens för huvudmän, både social- och utbildningsförvaltning, seminarieserie mm. som är på gång våren 2019. Mer info här. Men nu några tips om kartläggning av skolfrånvaro:

Fem tips för hur huvudman kan stötta kartläggning av frånvaro:

Grunden för att kunna kartlägga är att man identifierar frånvaron på ett bra sätt. Och analysera den utifrån fler parametrar en eleven. Det underlättar att ha tydliga instruktioner och krav på rapportering av frånvaro. Alla ska rapportera frånvaro. Följ upp de lärare som inte gör det, vad har de för problem, vad är det de inte förstår, behöver de hjälp…. Bestäm hur ni gör vid anpassad studiegång, schemabrytande aktiviteter, sen ankomst med mera. Annars stämmer inte frånvarosiffrorna.

  • Följ upp de nivåer av frånvaro som ni som huvudman satt. Konsekvent. Ge skolorna stöd att analysera och kartlägga mönster, trendbrott, ovanligheter… Viktigast. Är detta problematisk frånvaro eller inte!? Detta ska även ske centralt, som en kontroll för att inte missa en enda elev.
  • Visa hur frånvaro kan bli en del inom det ordinarie elevhälsoarbetet och låt stötta skolorna att utveckla sitt arbete till att nå fler. Ge förslag hur man inte fastnar i individuella lösningar som specialpedagogen, specialläraren eller elevassistenten ska fixa till.
  • Träna era skolor och centralt ansvariga att arbeta med olika perspektiv varför eleven är frånvarande. Om frånvaron är stor kan det ”befaras att en elev inte kommer att de kunskapskrav som minst ska uppnås” och även om en elev gör det, så kan ”andra svårigheter i sin skolsituation” innebära att elevens situation skyndsamt ska utredas (3 kap skollagen). Alltså situationen, inte eleven eller hens föräldrar…. Nu har vi dessutom fått en skrivning om att när en elev har ”upprepad eller längre frånvaro … ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds” (7 kap) Enligt t.ex. den engelske forskaren Ken Reid är det oftast brister i skolan som är utlösande faktor för stor frånvaro. Rektorns utredning enligt skollagen innefattar bara skolsituationen. När det gäller elever med stor frånvaro eller kronisk frånvaro så måste vi titta ur ett brett perspektiv. Det kan vara riskfaktorer kopplade till:
    1. individens egenskaper,
    2. familjesituationen,
    3. undervisningen och andra skolsituationer
    4. fritiden…

Kartlägg även skyddsfaktorer. Om det behövs måste skolan samverka med soc, BUP med flera. Utredningen av frånvaro måste ske i samverkan med Elevhälsan och vårdnadshavaren/eleven (nytt sen 2018)

  • Se till att er modell täcker att identifiera intressen och vad eleven faktiskt lär sig och lärt sig på egen hand. Lärande är inte samma sak som skolnärvaro. Kan delar av det användas för att uppfylla kunskapskrav. Genom att bygga på det som intresserar och fungerar i de åtgärder vi sätter in ökar chansen att lyckas exponentiellt. Då har vi gjort en bra kartläggning.

Först när vi utrett frånvaron upprättar vi en handlingsplan, det är inte samma sak som ett åtgärdsprogram, men ofta ska även en sådan pedagogisk kartläggning göras eftersom få elever kan nå målen utan att vara på plats! Det är svårt att göra anpassningar och extra anpassningar i de här fallen, en av tumreglerna är ju att sådana ska kunna utföras i klassrummet. Det blir svårt då inte eleven kommer dit. Men viktiga då eleven är där.

De behov som identifierats och eventuell problematik kopplas till insatserna/åtgärderna. Den kopplingen ska framgå tydligt.

Om 99 procent av kommunerna och skolorna följer upp problematisk skolfrånvaro, men 70 000* elever har stor frånvaro. Då är det något som inte fungerar! Kan vi försöka få till det här? För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.


Kom på vår konferens för huvudmän, 4 april i Stockholm

Vänder sig till nämndpolitiker, förvaltningschefer och andra med centralt ansvar inom såväl socialtjänst som utbildning. Välkomna!


* Läs mer om siffrorna ovan i vår rapport Skolans tomma stolar, om frånvaron i grundskolan och kommuner och skolors arbete med frågan. Framtagen med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet.

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Politik, Samhälle, skola, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.