Vad gör frånvarostatistik för nytta för enskilda elever och deras föräldrar?

Statistik över skolfrånvaro ger förutsättningar för en likvärdig och personoberoende uppföljning och analys av alla barn och ungas frånvaro på skola-, kommun- och riksnivå. Vi kan slippa dagens lotteri av rätt till utbildning eller inte, beroende på vilka lärare man har, vilken skola man går i.

Efter Kalla Faktas program i förra veckan har debatten gått het om skolfrånvaro. I helgen skrev vi en debattartikel om behovet av regelbunden nationell statistik och samarbete över förvaltningsgränser, så att vi arbetar bort stuprören. Det var Aggie Öhman hos oss som skrev tillsammans med regeringens fd. utredare, Malin Gren Landell; Ulla Hamilton, VD på Friskolornas riksförbund och Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.

Varför behövs nationell statistik?

Redan 1749 bildades Tabellverket, föregångaren till dagens SCB. Vi har världens äldsta löpande nationella befolkningsstatistik. En viktig del är t.ex sjukfrånvaro och arbetslöshet. Det ser vi alla som självklart och relevant. För vuxna…. Till exempel vet vi att sjukfrånvaron är hög bland skolpersonal och vanligaste orsaken är psykisk ohälsa. I samma miljö vistas en dryg miljon barn och ungdomar…

I Sverige förs ingen regelbunden statistik över omfattningen av elevers frånvaro, än mindre orsakerna. Forskning visar, vad sunt förnuft säger, att närvaro påverkar skolresultat positivt.

Det pågår en skoldebatt om att vår svenska skola inte fungerar som den borde. Men ingen har sett omfattningen av frånvaro som intressant faktor i att analysera de svaga skolresultaten. Inte heller för att se hur våra barn & unga mår. Vi var en av de första att starta den debatten och 2016 tog vi fram den första rapporten som undersökte omfattande frånvaro, både giltig och ogiltig. Vi är också de enda som följt upp kommunernas arbete med skolfrånvaron, de ytterst ansvarig för alla barns rätt till utbildning.

Vad ska vi ha statistik till?

Om till exempel Skolverket får till uppgift att samla in frånvarostatistik från kommunerna och andra huvudmän, och kommunerna i sin tur från skolorna, så måste alla följa upp på samma nivåer. Det betyder att det måste sättas ett antal nyckeltal som skolorna ska följa upp, som kommunerna ska sammanställa och följa upp och som sen Skolverket redovisar på samma sätt som annan årlig skolstatistik. Den finns i allmänhet på riksnivå, länsnivå, kommunnivå och ibland på skolnivå. Dessutom uppdelad ur olika aspekter t.ex. föräldrars utbildningsnivå, om nyanlända osv, Det vill säga vi kan få en likvärdig uppföljning av frånvaro i hela landet. Idag följer några kommuner och skolor upp snabbt och noggrant, andra inte alls.

Med kontroll på skolfrånvarons storlek och utveckling kan vi till skillnad från idag:

  • Se hur omfattande frånvaron är, hur många som har upprepad eller långvarig frånvaro och hur många som är så kallade ”hemmasittare”.
  • Se om den ökar eller minskar
  • Sätta mål för projekt och insatser som ska minska skolfrånvaron
  • Följa upp om insatserna når målen eftersom vi har siffror vi kan lita på.
  • forskning på den svenska skolfrånvaron ur många olika aspekter.

Vad måste till för att statistiken ska kunna göra nytta?

Huvudmän, kommuner och friskolor, måste förstås analysera frånvarostatistiken, till exempel uppmärksamma skolor med omfattande frånvaro eller många elever med extrem frånvaro. De kan också se vilka skolor som har låg. Kanske behövs det kompetensutveckling, kanske omfördelning av resurser, kanske kan de skolor som lyckas bra med att förebygga frånvaro och få elever tillbaka till skolan har något att lära andra skolor. Det behövs kunskap för att analysera frånvarostatistik och för att bygga upp fungerande arbetssätt och rutiner.

Det är viktigt att huvudmännen har arbetssätt och rutiner, gemensamma för alla sina skolor. De måste ha utvecklat sätt att stötta skolor och skolpersonal i sitt närvaroarbete. Inte bara ha åtgärdstrappor som talar om vad som ska göras allt eftersom frånvaron ökar. Utan hur man stoppar den.

Både huvudmän och skolor efterfrågar stöd och riktlinjer från huvudmännen. Det borde Skolverket få i uppdrag att ta fram. Inte minst med anledning av de nya lagtexterna om upprepad och längre frånvaro.

Vad har detta för nytta för de drabbade eleverna?

Idag tillåts frånvaron bli omfattande, ja till och med total innan någon reagerar utanför familjen. Ibland inte ens då. Precis den förtvivlan, maktlöshet och besvikelsen över att skolan inte är till för alla, som familjerna i Kalla Faktas program berättade om, precis så berättar många av våra läsare, följare och deltagare på föräldrakvällar. Barn och unga bryts ner av en övermäktig skolsituation, föräldrar bryts ner av att deras barn inte mår bra och när de möts av brist på kompetens, kartläggning och fungerande lösningar.

Med tillförlitliga system och statistik, kan skolan reagera snabbt när frånvaromönster för en elev förändras och ökar. De kan reagera snabbt då de upptäcker att vissa lärare har mer frånvaro än andra lärare. De kan reagera snabbt då de upptäcker att vissa klasser eller grupper har mer frånvaro än andra. Som Kalla Fakta visar, och våra anhöriga som läser och tar kontakt, så sker inte detta. Frånvaron tillåts av viss personal och vissa skolor bara växa, ja tom blir total, eleverna blir hemmasittande. Med korrekt statistik och fungerande system och rutiner, behöver det inte vara så.

Uppföljning är en förutsättning för statistiken gör nytta

Med tillförlitliga närvarosystem och rapporter som tas ut med regelbundenhet över frånvaron enligt de nyckeltal förhoppningsvis Skolverket sätter upp, så kan frånvaron upptäckas snabbt. När lärare inte reagerar måste skolan ha någon ansvarig som regelbundet följer upp och kontaktar ansvarig mentor eller lärare. Om inte skolan reagerar så måste motsvarande funktion på kommun/huvudmannanivå reagera då skolan inte ha förmått stoppa frånvaron eller till och med låter den öka. Den som har ansvar för uppföljningen kan säkerställa att skolledaren gör det den ska och dessutom se till att skolan får stöd och kanske resurser.

Många skolor och kommuner har i sina rutiner att mentor eller ämneslärare ska reagera och höra av sig till en annan funktion t.ex, elevhälsoteamet. Kommunen/huvudmannen har rutiner att skolledare ska höra av sig. Ibland är skrivningarna att de ska höra av sig vid oro. Tydligen blir minst 5 500 elevers lärare, skolledare eller huvudmän inte tillräckligt oroliga för att hitta fungerande lösningar ens då frånvaron är total. Och knappt 20 000 elevers lärare inte tillräckligt oroliga då deras elever är borta mer än en dag i veckan i snitt (20%)…

Statistik ger förutsättningar för en likvärdig uppföljning och analys av alla barn och ungas frånvaro på skola-, kommun- och riksnivå. Vi kan slippa dagens lotteri av rätt till utbildning eller inte, beroende på vilka lärare man har, vilken skola man går i. För insatsen är för hög, för individen och för Sverige. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Här kan du läsa mer om

Vår rapport Skolans tomma stolar – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan

Vad vi har på gång för skolpolitiker, förvaltningschefer, skolor, socialförvaltning, vården och föräldrar. Välkomna!

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Familjeliv, Samhälle, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.