Om inte eleven kommer till skolan kan vi inte göra något… Jo! Fem tips vid kartläggning av problematisk frånvaro och ”hemmasittande”

För två år sedan konstaterade vi att 70 000 elever i svenska grundskolan har en  frånvaro över 10 procent. Av dem har ca 18 000 en frånvaro över 20 procent. De indikerar  den TNS Sifo undersökning vi lät göra 2016. Även om undersökningen är statistiskt säkerställd, så visar den också att man kan befara att kommunerna inte har full koll på de här siffrorna.

En av många anledningar till att frånvaron är så stor kan vara att vi inte gör ordentliga kartläggningar av varför elever är frånvarande. Det märker vi i vårt arbete, det framkommer i Skolinspektionens rapporter om frånvaro från 2016 och i betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. som regeringens särskilda utredare överlämnade i januari 2017. Skolan sätter in åtgärder som vi tror på, hoppas eller brukar göra.

tomma-stolar

Vill ni komma ifrån det och bli bättre tipsar vi om våra workshops/kursdagar i oktober om problematisk skolfrånvaro och hemmasittande.

9 oktober – Identifiering och kartläggning 
10 oktober – öka närvaro, bryta frånvaro och uppföljning

Du kan gå en eller båda dagarna. De hålls i centrala Stockholm. Läs mer om dagarna här eller skriv ut pdf: Prestationsprinsens kursdagar hösten 2018 . Annars kan ni börja med dessa tips om kartläggning!

Fem tips för hur kartläggning av frånvaro kan fungera bättre:

Grunden för att kunna kartlägga är att man identifierar frånvaron på ett bra sätt. Och analysera den utifrån fler parametrar en eleven. Det gäller att ha arbetat fram tydliga instruktioner och krav på rapportering av frånvaro. Alla ska rapportera frånvaro. Följ upp de lärare som inte gör det, vad har de för problem, vad är det de inte förstår, behöver de hjälp…. Bestäm hur ni gör vid anpassad studiegång, schemabrytande aktiviteter, sen ankomst med mera. Annars stämmer inte frånvarosiffrorna.

  • Följ upp de nivåer skolan (eller kommunen) definierat. Konsekvent. Analysera och kartlägg mönster, trendbrott, ovanligheter… Viktigast. Är detta problematisk frånvaro eller inte!?
  • Följ upp frånvaro inom det ordinarie elevhälsoarbetet och låt varje erfarenhet utveckla ert arbete till att nå fler. Fastna inte i individuella lösningar som specialpedagogen, specialläraren eller elevassistenten ska fixa till.
  • Många olika perspektiv varför eleven är frånvarande. Om frånvaron är stor kan det ”befaras att en elev inte kommer att de kunskapskrav som minst ska uppnås” och även om en elev gör det, så kan ”andra svårigheter i sin skolsituation” innebära att elevens situation skyndsamt ska utredas (3 kap skollagen). Alltså situationen, inte eleven eller hens föräldrar…. Nu har vi dessutom fått en skrivning om att när en elev har ”upprepad eller längre frånvaro … ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds” (7 kap)

    Enligt t.ex. den engelske forskaren Ken Reid är det oftast brister i skolan som är utlösande faktor för stor frånvaro. Rektorns utredning enligt skollagen innefattar bara skolsituationen. När det gäller elever med stor frånvaro eller kronisk frånvaro så måste vi titta ur ett större perspektiv. Det kan vara riskfaktorer kopplade till:

    1. individens egenskaper,
    2. familjesituationen,
    3. undervisningen och andra skolsituationer
    4. fritiden…

Kartlägg även skyddsfaktorer. Om det behövs måste skolan samverka med soc, BUP med flera.

  • Identifiera intressen och vad eleven faktiskt lär sig och lärt sig på egen hand. Lärande är inte samma sak som skolnärvaro. Kan delar av det användas för att uppfylla kunskapskrav. Genom att bygga på det som intresserar och fungerar i de åtgärder vi sätter in ökar chansen att lyckas exponentiellt. Då har vi gjort en bra kartläggning.

Först när vi kartlagt frånvaron upprättar vi en handlingsplan, det är inte samma sak som ett åtgärdsprogram, men ofta ska även en sådan pedagogisk kartläggning göras eftersom få elever kan nå målen utan att vara på plats! Det är svårt att göra anpassningar och extra anpassningar i de här fallen, en av tumreglerna är ju att sådana ska kunna utföras i klassrummet. Det blir svårt då inte eleven kommer dit. Men viktiga då eleven är där.

De behov som identifierats och eventuell problematik kopplas till insatserna/åtgärderna. Den kopplingen ska framgå tydligt.

Om 99 procent av kommunerna och skolorna följer upp problematisk skolfrånvaro, men 70 000 elever har stor frånvaro. Då är det något som inte fungerar! Kan vi försöka få till det här? För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Läs mer om siffrorna ovan i vår rapport Skolans tomma stolar, om frånvaron i grundskolan och kommuner och skolors arbete med frågan. Framtagen med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet.

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Politik, Samhälle, skola, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.