Ideologi eller barnens bästa? Regeringens initiativ för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan

Gustav Fridolin Utbildningsminister
Foto av Kristian Pohl/Regeringskansliet

Regeringen beslutade 22 februari 2018 om en lagrådsremiss för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan. Vi kommer i ett par inlägg ta upp dessa förslag.  Lagändringarna beräknas träda i kraft 1 juli 2018.  Remissen är inte offentlig än.

Vi är verkligen glada för att skolfrånvaro har kommit på agendan som den gjort med den här regeringen. De har också haft en inlyssnande dialog med oss som länge arbetat med frågan och känt frustration för att det är en icke-fråga i skoldebatten i stort. Fortfarande…

Vi på Prestationsprinsen med Aggie i spetsen har haft flera möten och tillfällen till samtal med både utbildningsministern och statssekreterare Helene Öberg, ett av de mest givande var när vi träffade dem tillsamman med två föräldrar och två ungdomar. Helene kommer för övrigt att inleda den jubilerande Temadagen för problematisk frånvaro Hemmasittardagen, 2 maj 2018.

Lagrådsremissen omfattar följande områden:

  • För att minska segregationen i skolan föreslår regeringen att huvudmännen och rektorer för förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter, respektive undervisningsgrupper. Läs våra tankar om detta nedan.
  • Regeringen vill även minska elevernas frånvaro i de obligatoriska skolformerna. Rektors ansvar för att skyndsamt utreda upprepad eller längre frånvaro och att rapportera till huvudman tydliggörs Hemkommunen ska vid behov samordna insatser från olika aktörer för att eleven ska närvara i skolan.
  • Regeringen föreslår även att varje huvudman ska utse minst en skolchef för att säkerställa att föreskrifterna för utbildningen följs. Läs våra tankar om detta.
  • Tillsynen av kommunala och enskilda huvudmän föreslås bli mer likvärdig. Skolinspektionen ska kunna använda statliga åtgärder för rättelse även mot en kommunal huvudman. Läs våra tankar om detta.
  • Vidare föreslår regeringen en förlängning av tiden för övergångsbestämmelserna om undantag från krav på legitimation och behörighet. Läs våra tankar om detta.

Vi saknar en hel del i förslagen om minskad frånvaro. Dels från betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera SOU 2016:94 och dels från vår egen rapport Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och hur skolor och kommuner arbetar med frågan (Öhman, 2016)

Vi tar oss an första området redan i detta inlägg.

För att minska segregationen i skolan föreslår alltså regeringen att huvudmännen för förskola, grundskola och gymnasiet ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolor. Rektor ska i sin tur inom givna ramar ha ett ansvar för att verka för en allsidig social sammansättning av undervisningsgrupper.

Vår tanke
Forskningen visar att segregationen i stort beror på boendesegregationen. De flesta barn går i skolan där de bor. Socioekonomiskt utsatta elever som är barn till lågutbildade elever presterar sämre. En del söker sig aktivt till andra skolor av varierande skäl. Det ska bli riktigt spännande hur detta är formulerat i lagförslaget.  För att kommuner eller fristående huvudmän ska ”verka för” är ett diffust uttryck som inte lovar särskilt mycket och inte heller förpliktigar.

Vi undrar  hur detta ska uppnås. Ska elever inte få välja skola? Ska det finnas kvoter för olika ”sorters” elever? Lottas? Regeringen har tidigare lyft att det är de resursstarka eleverna och vårdnadshavarna som söker sig till vissa skolor, som då blir ”bra” skolor resultatmässigt. Regeringen vill inte ha bra och dåliga skolor vilket de anser blir resultatet av bl.a. detta. Varför tvinga eleverna att flytta på sig och välja annorlunda? Hur fördelar vi de ”bra” lärarna, får dem att välja annorlunda? Eller har något politiskt parti en idé hur vi istället bara har bra skolor!

Är detta en ideologisk vilja eller en vilja för barns bästa? Ska vi börja med att fördela barnen på ett annat sätt. Eller borde vi kanske göra stora förändringar för en tillgänglig skola, som arbetar mer differentierat och flexibelt. Förändringar som handlar om skolsystemet och lärarutbildningen på ett mycket  djupgående sätt. Ledning och stimulans, undervisning som tillåter att nå de högsta betygen, det är förmodligen vad de ”bra” skolornas elever behöver på individnivå.  På en övergripande nivå håller nog de flesta med regeringen att det är bra med en allsidig social sammansättning. Var går gränsen för vad individen ska offra för gruppens bästa?

Vi ser återkommande exempel på hur begåvade barn, även högpresterande, inte tillåts utvecklas i skolan och blir uttråkade, omotiverade, stökiga, okoncentrerade osv. Eller får utbilda sig parallellt t.ex. med hjälp av föräldrar, andra organisationer och e-learning. Så som svenska skolan fungerar idag, hålls de tillbaka om flera i klassen har svårt att uppnå ett E eller att förstå läraren av olika orsaker. Och skulle lärarna prioritera att ge ledning och stimulans tills de som kan nå de höga betygen på klassnivå, så skulle en del elever inte alls hänga med. Det finns andra sätt att arbeta där det går att möta flera elevgrupper. En hämmande faktor för att nå dit är att det syns tydligt i mätningarna hur stor andel av en skolas elever som inte blir godkända, men inte hur många som skulle kunna ha ett högre betyg. Att fundera på! Vad vi mäter styr vad vi fokuserar på. Gäller alla verksamheter.

Här kan man läsa lite om vad vi skrev om segregerad skola för ett par år sedan.

Vi är oroliga för att ideologiska mål går framför barn och ungdomars bästa. Alla elever har rätt till ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Det är oerhört svårt och kräver en skola för alla, dvs allt från drivna särbegåvade till nyanlända och svagbegåvade i samma klass. Vilket vi förstår regeringens förslag innebär. Det går till mycket större utsträckning än vad vi levererar i dag. Men kompetensen och förutsättningarna finns inte ute i skolorna.

Det är bra att barn och unga möts från skilda miljöer, med olika bakgrund och förutsättningar, men det får inte gå ut över individens rätt att utvecklas så långt som möjligt. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Uppdaterad 27/2 2018.

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Skolan. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.