Gott exempel – Morgonrutiner, minskade krav och visualiserade rutiner gör stor skillnad!

Den här Prestationsprinsen är 10 år. Han har började åk4 förra året och tyckte att det var ganska så jobbigt med allt nytt. Han bet ihop och försökte, men det gick inte riktigt bra. Eller det gick faktiskt inte alls bra, i början. Men sen.

Prestationsprinsen tycker det är konstigt att magister Per inte talar om vad de ska göra. Han kan säga saker som att nu är det eget arbete, materialet ligger borta i hyllan. Eller tänk nu på att skynda er att byta om så att ni kommer i tid efter gympan. Det tar ju den tid att klä sig som det gör? Ska man hoppa över byxorna eller vad menar han. Och hur ska man veta när nästa lektion börjar? Dessutom var det flera nya kamrater i klassen och Prestationsprinsen tyckte det var jobbigt att lära sig förstå dem. Sina gamla kamrater visste han liksom hur de fungerade.

Allt detta och lite till resulterade i att han var helt slut efter skolan. Han bara damp ner i soffan framför TV:n eller vid datorn och där han blev sittande… Slutkörd av att försöka vara duktig och sin vilja att lyckas. Inte blev det bättre av att han ibland inte klarade av att planera och få gjort det egna arbetet, inte komma i tid efter gympan eller hamnade i problem med någon ny kamrat… Då blev han dessutom ledsen. Även om mamma, pappa och lillsyrran mest märkte det som ett fruktansvärt humör!

När det är så där som det var förra året. Då blir det också svårt att komma i väg till skolan, han tvekar på morgnarna och vill ibland inte alls gå. Magister Per hade också sagt att nu går de i fyran. Då måste man lära sig att komma i tid. Men Prestationsprinsen har så svårt på morgonen. Han är stressad eftersom skolan i sig stressar på grund av allt det här.  Och dessutom vill han att det ska vara som det alltid är, annars måste han liksom börja om eller i alla fall hitta tillbaka till den vanliga ordningen och då är det jättejobbigt! (Struktur och förutsägbarhet)

Drottningen visste inte riktigt hur hon skulle stötta Prestationsprinsen. De försökte att hjälpa honom att följa samma rutin varje dag. Att göra samma sak i samma ordning. Först toa, sen kläderna, sen äta (samma sak i långa perioder), borsta tänder och kamma sig, kolla väskan och att allt är med (Drottningen eller Pappa hjälper) och så iväg. Oftast följer Drottningen eller Pappa Prestationsprinsen.

Det räcker att en sak går fel så blir det så tokigt. Om lillasyster är på toa, eller om hans flingor är slut eller om kläderna är fel… då kan det blir sammanbrott av alltihop! Och då kommer han lätt för sent. och att komma för sent är super-stressande. Eftersom Per sagt att nu går vi i åk4 och kan komma i tid!

Så kom de på ett sätt att få det att fungera bättre. Ett schema. På Prestationsprinsens whiteboard sitter små lappar med varje steg i morgonrutinen. Bredvid är det ritat ett klockslag. Klockslaget är en klocka. Inte 7.05. Det blir lättare att förstå att morgonen inte är en katastrof då lillsyrran är på toan. Då byter bara Drottningen, eller om det är en bra dag Prestationsprinsen själv, plats på toa-lappen och ”klä på sig”-lappen. Prestationsprinsen har lättare att förstå instruktioner visuellt än muntligt. Det är både schemat,klockan och lappar som kan byta plats bra exempel på.

Sen talade Drottningen och pappa med Magister Per om morgonstressen hemma, Prestationsprinsens vilja att lyckas i skolan och leva upp till Pers uppmaning att vara stor och komma i tid. Magister Per förstod precis. Han och Prestationsprinsen har nu en överenskommelse att sådär en 10 minuter är OK att komma sent ibland. Och när han påminner klassen om vikten att komma i tid. Då tittar han lite hemligt och nickar utan att de knappt märks till Prestationsprinsen. Men han ser nicken. För det är deras hemliga signal att nu säger jag något till klassen som du och jag har en specialare kring.

Gissa vad? Med schemat och den hemliga överenskommelsen så kom Prestationsprinsen allt mer sällan för sent… Och allt mer sällan tvekade han över att gå till skolan.
Till detta behövs inga extra resurser. Det behövs en förtroendefull relation, förståelse, kunskap och respekt. Låt oss se till att det inte går en termin eller ett år innan vi får till det! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

 

Många elever har en för stor eller ökande frånvaro. En del en mycket omfattande!
I september startar vår populära seminarieserie och nätverk om strukturerat närvaroarbete igen. 5 gg under höstterminen, gästföreläsare, flippat klassrum, tillfälle att gå tillbaka och testa, mycket övningar och diskussioner. Info och anmälan.

Kursledare är Aggie Öhman, med lång erfarenhet av arbete med frånvaro och ökad närvaro. Hon har bl.a. grundat Temadagen om problematisk frånvaro (Hemmasittardagen) som dragit fulla hus varje år sen den gick igång 2014. Aggie är författare till rapporten Skolans tomma stolar och har skrivit flera debattartiklar om skolfrånvaro. Sen flera år lett dessa kurser som har 100 procent nöjda deltagare.

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Allmänt, Aspergers syndrom, Autism, barn, Familjeliv, Föräldraskap, Funktionsnedsättningar, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar, NPF, oro och nervositet, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan, Skolrätt, Utbildning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s