Frånvarostatistik, uppföljning och definitioner av skolfrånvaro, hemmasittande eller ”hemmasittare”

Imorgon 9 januari överlämnar Malin Gren Landell och hennes medarbetare betänkandet ”Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera” till utbildningsminister Gustav Fridolin. Det är resultatet av utredningen Att vända frånvaro till närvaro .

Vad gäller förslag om frånvarostatistik hoppas vi att betänkandet innehåller:

  • Uppföljning krävs även av så kallad giltig frånvaro, som vi skulle föreda att vi kallar anmäld frånvaro (anmäld av vårdnadshavare eller skolpersonal pga beviljad ledighet).
  • Insamling och analys av frånvaro ska ske på skol-, huvudmanna-, kommun- och nationell nivå. Skolverket ges i uppdrag att följa upp på nationell nivå.
  • Betänkandet innehåller förslag på uppfölningsnivåer och eventuellt även definitioner.

Läget idag för statistik om skolfrånvaro

kommunal-uppfoljning

Idag arbetar bara drygt hälften av landets kommuner aktivt med att samla och analysera sin frånvarostatistik. Det framkommer i intervjuer med personer som arbetar med frånvarosystemen att det finns en stor felmarginal. Oftast har eleverna mer frånvaro än vad som rapporteras. De elever som uppmärksammas för stor frånvaro har minst 10-15 % mer än vad som anges. Detta beror på att de flesta system har närvaro som defaultvärde, så när lärare missar att rapportera blir det närvaro. Det kan vara att man missar för hela klassen eller att en elevs frånvaro inte noteras för att den pågått så länge att man inte tänker på eleven som frånvarande eftersom hen aldrig är där. I en av kommunerna varierade rapporteringsgraden mellan ca 30 och 95 % (Öhman, 2016).

Det finns idag inga krav på hur skolfrånvaron ska följas upp. Det finns inte heller definitioner på nivåer som ska redovisas. Enligt Gentle-Genitty et al (2015) medför bristen på definitioner att olika verksamheter sätter upp egna. Bristen på enhetliga definitioner för skolfrånvaro medför också problem för forskare, beslutsfattare, skolledare, lärare och andra. Det blir svårt att sammanställa och fastställa omfattningen av problemet. Det påverkar hur frågan ska och kan behandlas politiskt, finansiellt samt utformning av interventionsstrategier (Gentle-Genitty et al, 2015).

Vi behöver krav på uppföljning och analys av frånvarostatistik, samt definitioner

Vi anser att 10 % kan vara en bra lägsta nivå att följa upp, förmodligen har en del av eleverna som då identifieras en ännu mer omfattande frånvaro. Nationellt definierade nivåer för uppföljning skulle kunna vara till exempel oroande frånvaro (10-19 %), problematisk frånvaro (20-30 %) och extrem frånvaro (>30 %). Kanske även en ännu högre nivå som närmar sig 100 %, kronisk skolfrånvaro.

Vi rekommenderar att man avskaffar begreppet ”hemmasittare” och även definitionen långvarig frånvaro (frånvarande mer än fyra veckor i sträck) som Skolverket och Skolinspektionen hittills använt. Det är inte relevant att ha ett så fixt begrepp som ett visst antal veckor total frånvaro. Mycket hög frånvaro eller total frånvaro har förmodligen ungefär samma konsekvenser för elevens skolgång. Dessutom. enligt resonemanget ovan lyckas sällan ett frånvarosystem fånga de elever som faktiskt har 100 % frånvaro. Om en elev har total frånvaro under en längre tid kallas detta kronisk frånvaro i internationell forskning. Det kanske kan vara ett begrepp att ta till sig även i Sverige?

Vi tror att betänkandet kommer att ge oss verktyg för att bygga upp ett effektivt arbete med frånvaro i svenska skolan. Att tro att pedagoger ska höra av sig i tid till skolledning, skolledning till huvudman, enskild huvudman till kommun fungerar bevisligen inte. Vi börjar med att få till fungerande statistik. Det är det enda pålitliga uppföljningsverktyget. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Gentle-Genitty, C. Karikari, I., Chen, H. Wilka, E. 6 Kim, J. (2015). Truancy: a look at definitions in the USA and other territories. Education Studies. Vol 41, Nos 1-2, p.62-90.

Öhman, A, 2016, Skolans tomma stolar, om frånvaro i grundskolan och kommuner och skolors arbete med frågan, Stockholm, Prestationsprinsen & vänner

Länk till rapporten Skolans_tomma_stolar_om_franvaro_i_grundskolan

PrestationsprinsenDet finns platser kvar till kurs/nätverk om

Problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

i Stockholm, våren 2017. Fem eftermiddagar, gästföreläsare, erfarenhetsutbyte och diskussion, frivilliga hemuppgifter, kompetent kursledare Läs mer och anmälan.

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i ledarskap, Politik, Samhälle, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s