UR:s skolpojkarna lämna tittaren lika vilsen som pojkarna i skolan.

Kanske en tuff rubrik. Vi är glada och tacksamma att UR lyfter pojkkrisen och försöker väcka en debatt om detta viktga ämne.

Vet inte tiktigt varför UR:s serie Skolpojkarna känns som en besvikelse. Antagligen för att vi på Prestationsprinsen så länge engagerat oss i killkrisen eller pojkkrisen och pojkars sämre resultat i skolan. Att vi funderat en hel del på detta. Vår bild är inte att det  beror på hantering av mobiler, krävs  ”skärpning” hos pojkarna och konskevent ledarskap (som vi tolkar detta avsnitt). Det är mer komplext än så.

Här blev mobilinsamling en viktig fråga som fick ta stor del av programmet. Kan en annan mobilhantering förbättra pojkars skolresultat!? En mer konskekvent hantering?

Det är något som saknas. Serien skildrar pojkar som tappat greppen och lusten, lärare som i hög grad lägger det på eleven, eller i detta fall pojkarna, att hitta greppet och lusten. Men det finns ingen analys, ingen ledning, ingen berättarröst, ingen som kommenterar.
Hur ska vi lära oss något av serien!?

I andra avsnittet finns ett skräckexempel, killen tycker ett ämne är tråkigt, läraren svarar:

du-har-skolpliktDet här är ju verkligen upplyftande. Undrar vad läraren skule sagt om han kom till sin chef och ville ha mer utmaning i jobbet, och rektorn svarar: Det spelar ingen roll vad du har för utmaning eller om du trivs här. Du får lön. Gör din plikt. Menar inte att hänga ut denna lärare. Lärarutbildningen saknar viktiga delar och kompetensutvecklingen för lärare är snål. Han gör ju vad han tror på och försöker faktiskt fånga denna elev. Dessutom är detta några minuter av hela deras relation. Grabben säger senare att han gillar denna lärare. Han är rak.

Och… tråkigt. Vi vet väl alla att det kan ju betyda så mycket, som: jag förstår inte vad jag ska göra, jag kan inte koncentrera mig, det är för lätt, jag behöver tydligare instruktioner, inte bara ord utan gärna skrivna på tavlan, jag blir mobbad varje rast, behöver landa, alla lärare har 90% eget arbete, jag vill diskutera, få insikt, prova mina tankar, få feedback(!)…

Det ställs få frågor till eleven. Ingen nyfikenhet: vad saknar du, vad skulle göra det roligare, hur tänker du då det är tråkigt, är det ämnet, läraren eller uppgifterna, vem gör lärandet roligt här på skolan, osv. Och förstås ställer man helst inte dessa direkta fordrande frågor utan kanske med mer öppna, utforskande, nyfikna frågor och kanske med hjälp av skattningar och skalor. Jämförelser.

En lärare har en helt annan inställning:

dalig-dag

Och läraren ger eleven förståelse för att förmågan varierar, ger förslag på att eleven kan få sätta sig någon annanstans eller att de kan gå ifrån och ta ett snack… Lösningsfokuserat. Han vill förstå deras intressen utanför skolan och han säger också att om det är något hemma som stör skolan så ställer han gärna upp och snackar. Han ser hela människan.

Serien faller lite platt då den inte lyfter vad som skiljer pojkar och flickor. Och framförallt då den inte ger oss något om vad behöver vi tänka på i skolan och undervisningen för att förändra pojkars situation. Vilka är risk- och skyddsfaktorerna för pojkars goda skolresultat? Kan vi få en debatt där vi vågar släppa elevfokus och även fokusera på undervisningen, bedömningen, feedbacken, vilken hänsyn som tas till individens egenskaper och förmågor, vad är fungerande undervisning.

För våra älskade grabbars skull, ja, för allas skull.

PrestationsprinsenI februari/mars drar terminskursena om
problematisk skolfrånvaro igång i Stockholm, Göteborg och förhoppningsvis Karlstad.
Läs mer och anmäl dig!

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Skolan. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s