Fel lösning på rätt problem. Varför mer kontroller och tester för möjlighet att ”fixa till” eleverna. Man jobbar med symtomen, inte orsaken!

Det här inlägget om bilar och barn känns som om det är väldigt aktuellt igen:

Särskilt stöd. Mer. Tidigare. Oftare. Hur ska vi hitta eleverna som inte är som alla andra tidigt. Fler o fler får diagnoser. Mer betyg, mer prov,  för att hitta var man behöver sätta in extra eller särskilt stöd. Det är många referenser till Finland där särskilt stöd sätts in tidigt och när det behövs, inget konstigt med det… Men det senare görs faktiskt oftast i klassen, inte i ”studion” och andra exkluderande miljöer. Utbildningsministern tycker problemet med åtgärdsprogram är byråkratin, inte att de är av urusel kvalitet…

Så går debatten.

Det känns som att man letar symtom, inte orsak. Man slänger in mer av de som är orsaken, det vill säga mer av samma sorts undervisning som nu orsakar det stora behovet av särskilt stöd.

Men tänk er en tillverkande industri (kanske inte så bra att jämföra elever med säg bilar, men ändå). Ägarna konstaterar att bilarna har för låg kvalitet. De kan inte det de borde. Då ber man befintlig ledning sätta in mer kontroller och tidigare i tillverkningen för att hitta de bilar som inte lever upp till kraven. Så sätter man in särskilt ”fix” för att kunna sätta tillbaka dem på bandet. Att man sen gör systematiskt fel på flera stationer i tillverkningslinjen gör man inget åt. Man kontrollerar, hittar fel och har en särskild fixare.

Så ser jag mycket av skoldebatten idag. Istället för att konstatera att vår tillverkningsprocess inte fungerar, vi måste bygga på ett annat sätt, så att inte vissa bilar behöver plockas av bandet och ges särskilt fix. Utan att alla, många många fler i alla fall, får vara kvar i den ordinarie verksamheten. Man måste lösa orsaken till problemen!

I klarspråk, se till att den ordinarie undervisningen inkluderar alla, i alla fall många många fler (till exempel NPF:isar och andra med en släng av diagnos). Då behövs inte så många kontroller för att ”fånga” upp de som inte lever upp till kraven. Men gärna uppföljning. Inte heller behövs lika mycket särskilt stöd då det är en del av den ordinarie, inkluderande undervisningen i en skola för alla. Läs gärna tidigare inlägg på samma tema.

För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Advertisements

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Allmänt, barn, Funktionsnedsättningar, Lärare, ledarskap, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar, NPF, Politik, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan, Skolrätt, Utbildning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s