Läxor! Är det bra? Varför har vi det? Vad ska RUT användas till? Olika förutsättningar t.ex. NPF! Och är läxhjälp rättvist? Är något kring skolan rättvist…

Förra veckan och veckan innan diskuterades det läxor och framförallt om det är vettigt att allt fler familjer använder RUT-avdraget till läxhjälp. Jag har mest åsikter om läxor kring om de är vettiga eller ej, och mitt svar är att det beror på!

Frågor som behandlats på bloggar och i media är till exempel borde inte skolan kunna hinna utbilda eleverna på skoltid? Och om eleven fattat och gjort det den ska under veckan, varför ”straffas” med ytterligare arbete hemma? Är läxor rättvist? Eleverna har olika förmåga att planera sitt arbete och att koncentrera sig. Deras föräldrar har också olika bra förmåga att hjälpa dem med detta. Dessutom har, eller anser de sig ha olika mycket tid och lust för att hjälpa till med läxor och givetvis har de olika ekonomiska förutsättningar för att köpa läxhjälp, trots RUT-avdrag…

Vittrabloggen skrev Ante Runnqvist om att det finns en rad mindre bra argument för läxor till exempel för att föräldrarna ska hänga med i vad deras barn gör i skolan, för att det alltid varit så, för att träna disciplin och för att det behövs mer tid i skolan…

Ante tycker istället att bra motiv till läxor kan vara att föräldrar ska vara delaktiga och göra något meningsfullt tillsammans som bidrar till utveckling i skolan, kanske rentav kunna vara aktiviteter som med fördel inte görs i skolan? Ante Runnqvist ger exempel som se en film, öva livräddning eller läsa tidning tillsammans.

Det tycker jag är en bra utgångspunkt. Men det ställer stora krav på föräldrarna och det är inte alla som kan stötta sina barn i detta. Det blir svårt att ge i uppgift att till exempel gå på en utställning. Någon familj kan ha problem rent ekonomiskt, en annan anser sig eller har inte tid p.g.a. skiftarbete, dubbelarbete, tjänsteresor och karriärshets…, en del barn förmår inte. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsuppsättningar har kanske nog med intryck och ingen energi efter att bitit ihop i skolan att ge sig av till nya främmande miljöer. Ja, det blir inte lätt.

Lämnar man läxorna öppna,  till exempel gör något kring ett tema (naturtyper, Frankrike, förbränningsmotorer, hållbarhet…), blir det också väldigt olika förutsättningar. Men med tips på filmer, teater, utställningar, böcker, webbsidor, saker att fiffilura kring ensam, med familjen eller kompisar så blir det säker enklare för många. Men vi har fortfarande problem för de med NPF. Välja/planera vad man ska göra, genomföra det, ta sig till eller ta tag i helt nya grejer, upprätthålla fokus på egen hand etc. Men om det är en bra lärare som ger en konkret uppgift till sin elev med ADHD eller Aspergers, uppdelad i mindre delar, gärna visuell och förstås helt anpassad till eleven. Då kan sådana läxor kallas en läxa för alla och bli en del i en skola för alla 🙂

Ann-Marie Körling tar upp att läxor med hjälp av RUT inte ger det värdefulla mötet mellan eleverna och deras föräldrar kring skolarbetet. De elever som inte kan, ska få det extra stödet i skolan. Hon efterlyser också en diskussion kring varför vi har läxor och har en idélista på sin blogg.

Johannes Åman skriver i Dagens Nyheter att det inte är fel att det finns subventionerad läxhjälp att köpa för de som har lust och råd, bara det finns kostnadsfria alternativ för de som inte har det till exempel ideella organisationer. Han skriver vidare att där den inte finns måste kommunerna eller skolorna själva ta ansvar för att de elever som bäst behöver stöd också får det..

Mattecentrum och stiftelsen Läxhjälpen  (två gratis alternativ) skrev på Svenska Dagbladet debatt. De påpekar på sin webbplats att ”rubriken till artikeln, ”Rutavdrag för läxhjälp gynnar starka elever”, är missvisande, och är inte satt av artikelförfattarna. Att starka elever får mer hjälp och stöd att utvecklas är förstås bra. Men vi efterfrågar stöd till verksamheter som gynnar elever även i socioekonomiskt utsatta områden, där få föräldrar har råd att köpa läxhjälp, med eller utan rutavdrag.”

Andra media som tog upp frågan var Vestmanlands Läns tidning, Arbetarbladet, Piteå tidningen, Dagens Arena., P3 , Lärarnas Nyheter,

Svenska Dagbladet med flera hade bara en TT-notis om att Skolverket är emot RUT-subventionerad läxhjälp i sitt remissvar.

Jengla coaching hade ett jättebra inlägg om läxor i januari i år.Där funderar det på olika familjers förutsättningar, olika barn och ungas förutsättningar och inte minst förutsättningarna för barn med NPF. Jag har skrivit tidigare om läxors vara och inte vara. För många barn med NPF så är läxor helt fel. Hemma är hemma och det betyder återhämtning och vila, skola är skola och där kämpar de flesta mer än de egentligen förmår…

Jag avslutar med att citera en kommentar från Ann-Marie Körlings blogginlägg om läxor. Det är skrivet av ”Dyslextiker” :

”Det lät jättebra och jättefint! Tyvärr fungerade det inte så i min familj. Där funderade det så här:
Jag satt i skolan som jag hatade. Jag lärde mig knapp något för jag var livrädd. När jag äntligen fick “ledigt” skulle jag göra läxor. Jag förstod inte varför! Mamma hade ett helsike och fick bara tjata på ett barn som vägrade. Jag är rädd för att det kommer bli samma sak med mitt barn. Jag jobbar heltid! När ska jag hinna läsa läxan och ha en “mysig” tid?”

 

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i adhd, Allmänt, Aspergers syndrom, Autism, barn, Familjeliv, Föräldraskap, Funktionsnedsättningar, Lärare, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar, NPF, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan, Skolrätt, Utbildning. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Läxor! Är det bra? Varför har vi det? Vad ska RUT användas till? Olika förutsättningar t.ex. NPF! Och är läxhjälp rättvist? Är något kring skolan rättvist…

  1. Andreas Meijer skriver:

    Läxdebatten är het. Det har den varit inom skolvärlden även innan fröken RUT började segregera. Det är inte eleverna som skall ta smällen för att skolsystemet håller på att krackelera helt. Så ser det tyvärr ut.

    När det gäller läxor som jag har gett, som jag blev rådd att göra och valde att följa, så följer de ett mönster.

    Läxorna är relativt små uppgifter som har till syfte att få eleven att snabbt komma in i nästkommande lektion. Att de fungerar som en övergång från rast till lektion, deras egna tankar och reflektioner får starta lektionen (ex. att fundera ut ett företag som eleven, med helt gott samvete kan handla ifrån – gymnasienivå och, mig veterligen, har jag inte haft någon elev med NPF).

    När läxorna blir ett komplement för det som läraren inte har hunnit med så blir det fel. Det förlorar sitt syfte och finns enbart för att kunna visa resultat. Som i en tidigare kommentar till denna blogg, förekommer det på grund av en haltande skolpolitik, låg kompetens och en bortprioriterad skola.

    Som förälder bör du alltid kunna fråga den ansvariga läraren om syftet med läxan. Förändringar kan komma från två håll. Från politiska beslut (förvisso framröstade av elevernas föräldrar) och från enade föräldrar.

    Vänliga hälsningar

    Andreas

  2. Annelie skriver:

    I åk 5 o 6 tog mellanstadiets skola bort läxorna på barnens skola. Detta var jätte skönt för både barn i föräldrar. Särskilt om man har ett barn med olika diagnoser. Problemet var när de kom upp till högstadiet, där small det bara till med läxor, vilket för många blev ganska jobbigt. Det finns en stunds läxläsning om man är kvar på skolan, vid 2 tillfällen per vecka tror jag. Lite märkligt att samma skolområde har så olika sätt att jobba på. Läxor kan vara bra för att lära sig söka och studera självständigt, men det är inte dåligt med läxor de får utöver det vanliga skolarbetet. Barnen går långa dagar, har oftast 2 jobbande föräldrar och syskon som även de ev. har läxor, eller är i en krävande ålder, samt att många barn har aktiviteter och träningar flera kvällar i veckan. Som sagt, både bra och dåligt med läxor, det kan vara lite mindre av den varianten anser jag, men även bra att lära sig studera självständigt vilket krävs längre fram i livet. Vet inte hur det ser ut för npf barnen, då min son för tillfället skolvägrar, men här skulle det inte fungera med mer än en läxa på en mening skulle jag tro. Varför drabbar allt alltid de svagaste? Själv är jag helt knäckt av den nya skollagen, hur har de tänkt där???

    • Ja Annelie, visst finns det bra och dåligt med läxor. Men det handlar väl om att stötta varje elev på rätt sätt.

      En del orkar, förmår och behöver – låt dem då få läxor. En del orkar, förmår, men behöver egentligen inte, ska de ha? Och vilka läxor isf? En del orkar bara inte, vi får vara glada att de går till skolan…

      En hel del skulle klara mer om skolarbetet i skolan och i form av läxor var utformat så att de förstod, förmådde och orkade!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s