Bort med dig – du är besvärlig, du får inte vara med. När skolkamrater beter sig så är det mobbing, men när vuxna i skolan……Värdegrund och inkludering av barn med särskilda behov

Jag fascinerades och är uppfylld av tankar tack vare en fantastisk specialpedagog jag hade förmånen att få träffa häromdagen. Hon stödjer med många skolor och ser hur fantastiskt, eller kanske fruktansvärt, olika attityden till behovet av särskilt stöd är. Vi pratade om massor, men lite om värdegrund tar jag idag.

Vi diskuterade hur grundläggande en juste och inkluderande värdegrund är. Låter elementärt, men så är det (tydligen) inte. Om vi börjar med vikten av att uppträda schysst och med respekt. Alltför ofta har vi livskunskaps lektioner och annat värdegrundsarbetet där vi talar om respekt, tolerans, förståelse, anti-våld på just lektionerna. Samma lärare som just höll lektionen om detta, kan en timme senare irriterat och skällande, handgripligen lyfta ut en sjuåring ur klassrummet på grund av hans beteende…. Vad hade vi gjort med en elev på gården som irriterat, skällande och handgripligen lyft en kamrat ur leken för att den störde?

Ett respektfullt sätt är låg affektivt bemötande. Låg-affektivt bemötande ger ofta oerhört snabbt resultat med elever som hamnar i affekt. Lyft inte ut eleven, ta inte i henne, bli inte arg, höj inte rösten… backa – det lugnar. Men handgripligheter, hög röst, utskällning driver bara på situationen. Dina känslor speglas i eleven. Negativ spiral! Visst, man får inte bete sig hur som helst i ett klassrum. Men elever som beter sig så att vi upplever att de måste ut(!), har givetvis ett olöst problem som vi måste lösa. Men kanske inte där och då. utan i lugn och ro och framförallt i förtroende och samarbete… på ett schysst och respektfullt sätt.

Jag har sett det själv för många gånger, det bekräftades i vårt samtal och vi har läst rapporter och artiklar om att för många skolor ser problembeteende, ja ibland bara en funktionsnedsättning eller släng av, som uppförandeproblem och det enklaste sättet att lösa det hela är att bli av med eleven. Studion, liten grupp, särskola(!). Bort, bort, bort. Vad sänder det för signaler till barnet eller ungdomen? Vad sänder det för signaler till klasskamraterna? Vad händer med ett barn som lär sig att jag är (inte har) ett problem och jag hör inte hemma bland andra!? Eller en ungdom som tidigare fått vara med, men nu ska exkluderas ur sitt sammanhang. Vad får de för förtroende för oss vuxna när vi inte kan hantera och lösa våra elevernas problem, eller inte vill… Utan sorterar bort dem. Vad är det för värdegrund?

Är eleven dessutom redan exkluderad eller mobbad av skolkamrater på grund av sina problem eller funktionsnedsättning eller släng av. Ja, då är vårt bemötande och exkludering av de här barnen inget annat än en fortsatt mobbing! Men nu från oss vuxna!

Jag känner att efter det samtalet måste jag ännu tydligare lägga till värdegrund till mitt mantra om öka ”kunskap och förståelse” för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionstillstånd eller neuropsykiatriska funktionsuppsättningar, eller vad vi nu vill kalla det. Eller alla med en släng av npf eller annan diagnos…

För innan vi har värdegrund, kunskap och förståelse på plats, så kommer vi aldrig att lyckas med att inkludera alla i skolan, att få en skola för alla. Det är till och med livsfarligt att arbeta med inkludering innan vi har det på plats! Så hur ska det gå då mindre undervisningsgrupper läggs ned med hänvisning till forskning om inkluderingens positiva effekter och goda exempel som Nossebroskolan? Det är inte alltid det också hänvisas till den rätt stora hög vetenskapliga artiklar om förutsättningarna som måste var på plats. Till exempel en värdegrund som genomsyrar ALLA situationer i skolan. För våra älskade ”besvärliga” ungars skull!

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Allmänt, barn, Funktionsnedsättningar, Lärare, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar, NPF, psykisk ohälsa, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan, Utbildning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s