Vi är alla annorlunda. Vi har alla svagheter och styrkor utanför “normal”-spannet…

Drottningen fikar och funderar. Vi är alla annorlunda ur någon aspekt. Vi har alla svagheter och styrkor utanför “normal”-spannet… En del har det mer än andra.

Hon undrar varför det är så att om vi avviker för mycket från det som i just vår tid och kultur kallas normalt, så är det ett problem. Varför inte oftare en tillgång. Avviker från det som anses hanterbart. Eller så mycket att det ställer till problem. För oss själva eller andra. Då kan man få en diagnos. Eller stämplas med en diagnos. Beroende på hur man ser det. Själv och andra. Eller kanske snarare vilka följder det får…

Hon tänker på sina vänner, sina barn, Prestationsprinsen, kollegor… Vi har alla styrkor och svagheter. En del är mer kreativa än andra. En del är mer oroliga än andra. Än del kan springa snabbare och mer än andra. En del kan ta dagen som den kommer, andra vill veta allt som ska hända. En del hämtar styrka i att var med andra och möta nya människor. En del behöver vara ensamma och ifred för att hitta styrkan. En del har lätt att koncentrera sig en hel skoldag, andra inte alls. En del orkar inte en hel skoldag eller arbetsdag, det blir för mycket. En del är smidiga och lättsamma, en del lite egna och bökiga.

Drottningen vet att alla som läser detta ser någon framför sig för varje exempel. De personer ni tänker på anses kanske inte onormalt energirika, koncentrationsproblematiska, enstöriga, bökiga… Så är det ju oftast. Vi accepterar varandras egenheter och olikheter. Men ibland irriterar vi oss, kanske till och med väljer bort eller förlöjligar…

Men är vi inte på väg att bli väldigt intoleranta mot mänsklig variation? Är vi inte bättre på att hyssja på våra energirika ungar än att ta vara på energin? Är vi inte mer irriterade på de impulsiva eleverna än glada för deras entusiasm? Är inte den kreativa ifrågasättande ungen mer ”jobbig” än den tysta som gör vad vi säger? Är vi inte lite väl intoleranta mot den som ser saker med en annan logik än vi själva? Som tänker annorlunda och ser saker ur andra perspektiv än ”normalt”?

Vi behöver kreativa, energirika, ifrågasättande, annorlunda tänkande barn, ungdomar och vuxna! Drottningen sätter ner sin tekoppp och tänker att vi föräldrar, skolan och samhället måste ju vara till för alla!

Den här bloggen riktar sig ofta till lärare och föräldrar, och alla andra intresserade förstås, som vill förstå mer kring neuropsykiatriska (så kallade) nedsättningar. Men egentligen handlar det bara om annorlunda barn. Om annorlunda medmänniskor. Och vi måste förstå och orka med annorlunda människor. För det är vi alla. Mer eller mindre. För vi har alla en släng av dessa egenskaper, som om man har för många blir en diagnos. Det vill såga i vår tid och vår kultur… för i en annan tid eller miljö kan problemen vara fantastiska tillgångar!

Tiden kan vi inte rå på. Men miljön är vi själva. Och formar vi själva. Genom vårt agerande och våra värderingar…

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i adhd, Allmänt, Aspergers syndrom, Autism, barn, Familjeliv, Föräldraskap, Funktionsnedsättningar, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar, NPF, oro och nervositet, Pirr, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s