Tips kring semester för oroliga, pirriga barn eller barn med neuropsykiatriska diagnoser. Eller med en släng av …

Semesterplanering pågår för fullt i hus och stugor! Eller så är ni redan på väg! Den där eller de där fantastiska veckorna då vi ska ha så trevligt och uppleva så mycket. Tillsammans. Vardagarna är vi i skolor, på jobb, på Dagis, ja, på olika håll. Nu ska vi vara tillsammans. En utmaning och underbart tillfälle för alla familjer.

Har man ett barn som inte är så förtjust i nya saker eller i behov av struktur och förutsägbarhet så kan en semester bli lite knepig om den innehåller flera stopp, olika sov- och matställen, mycket folk, nya människor och nya miljöer. Kanske ett nytt land!

Så tänk till. Om ditt barn inte klarar nya miljöer så är förstås att bila genom Europa, båtluffa i Grekland eller luffa i Thailand inte aktuellt. Inte ens att bila eller båtluffa i Sverige. För många intryck, ingen reträttplats, alldeles för lite struktur och förutsägbarhet. Då får man välja annat! Till exempel:

  • Hyra en stuga
  • Bila med husbil eller husvagn
  • Segla eller åka motorbåt
  • Bo på ett och samma hotell, men göra utflykter därifrån
  • Välj boende med pentry eller kök om ditt barn har problem med maten

Då får ni en plats som blir den trygga punkten, varifrån man gör utflykter eller upptäcker nya saker. Dessutom kanske barnet eller ungdomen kan få stanna i stugan eller båten medan övriga sticker iväg på upptäcktsfärder. Om det är ett mindre barn bör förstås någon stanna hos barnet och ha en mysig dag med mycket tid tillsammans.

Har man ett lite mer flexibelt barn. Så kan man ge sig ut på mer varierande semestrar. Men det gäller att skapa struktur och förutsägbarhet genom att noga förbereda barnet. Och mentala reträttplatser. Till exempel:

  • Gör ett schema med vad som ska hända varje dag (inte för mycket text!), gärna med bilder eller teckningar. Gärna i en plastficka så att det kan tas med, diskuteras inne, ute, vid maten… ja, när det är läge. Inte då du vill.
  • Använd allt som finns på internet, visa på kartor var landet, staden, hotellet ligger.
    Visa hotellets, campingplatsens, museets, badplatsens… webbsajter.
    Kanske inte allt på en gång, Lite övergripande i förväg och mer detaljerat allt eftersom det är dags för nästa etapp, besök, utflykt…
  • Om ni ska besöka vänner och släkt. Visa bilder på dem, tala om vad ni gjorde när ni var där sist, har de en facebooksida, en blogg ni kan läsa tillsammans?
  • Printa ut och ta med det som verkar skapa trygghet och förutsägbarhet.
  • Använd smartphone eller andra mobila enheter om ni har. Lägg in i kalendern med text och bild, lägg in påminnelser eller använd någon bra schema-app (Du kan hitta mycket bra om appar med mera hos M som i underbar)
  • Om ni nu väljer att vara i många nya fysiska miljöer, försök skapa mentala trygga, kända miljöer som kan tjäna som reträttplatser. Det kan vara mycket: spel på telefon, padda eller nintendo, favoritboken, kanske en kudde hemifrån, favoritlåtarna på spotify/itunes… Ja, tänk till. Vad kan ditt barn känna trygghet i trots att det befinner sig i ny miljö?

Mat, är ofta ett problem.

  • Kan du ta med dig något i reserv? En konserv som du vet att barnet gillar? Nudelsoppa?
  • Låt ditt barn äta hamburgare, varmkorv eller flingor hemma på hotellrummet hela semestern.
  • Eller gå till samma restaurang varje kväll. Låt ditt barn äta lasagnen eller köttbiten varje kväll. Det kan också vara en upplevelse. Ni lär känna personalen. Det finns säkert massor på menyn för resten av familjen.

Har du ett barn med mycket (!) energi så är det lika viktigt att det får avreagera sig som reträttplatser. Planera in stopp och tillfällen  för att springa i kapp, hoppa tjugo gånger, stå på händerna, hoppa rep, kicka med älskade bollen osv. Att hyssja och tysta barn med överskottsenergi slutar bara i bråk. Energin måste ut! Och kommer den inte ut i benen så kommer den tyvärr ut som bråk och tråkigt humör! Och det smittar strax till dig. Och då är helt plötsligt den trevliga utflykten inte så trevlig…

En annan sak är att reträttplatser kan behövas just där och då. Du kanske måste lämna den trevliga guidningen av den gamla staden eller underbara skaldjurslunchen vid beachrestaurangen. För det blev för mycket. Då är det så. Det bara är så. Tyvärr.

Man kan testa med en mental reträttplats i de lägena. Funkar det att få gå undan till bänken ni kom överens som på Gamla Torget (ensam eller med någon), eller att slippa äta upp, och lyssna på favoritmusik i hörlurar eller spela spel på mobilen?

En annan sak är ställtid. Lägg inte in för mycket i ert schema. Hinn andas och ge ditt barn tid att återhämta sig. Det kan behöva sova massor eller ta en mellandag och bara se på TV. Bli inte arg. Det är ett reellt behov! Samma sak att det kan behövas tid att förbereda sig för kvällens restaurangbesök, ge då barnet ställtid. Kanske inte ska åka på utflykt på dagen och gå på ny restaurang på kvällen?

Ja, det finns massor att tänka på. Men tänk struktur, förutsägbarhet, ställtid och reträttplatser, mentala eller fysiska så ökar förutsättningarna för en kul semester tillsammans!

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i adhd, Allmänt, Aspergers syndrom, Autism, barn, Familjeliv, Föräldraskap, Funktionsnedsättningar, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar, NPF, oro och nervositet, Pirr, Särskilda behov. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s