Prestationsprinsen, en pojke med ADHD, är ett problem i skolan. En diagnos får aldrig bli en användbar förklaring, utan ett redskap till rätt anpassningar och särskilt stöd.

Prestationsprinsen är en pojke som är störande och ett problem i skolan. Det har många talat om för honom, inte bara i skolan förresten, utan ett antal grannar, kompisars föräldrar och en och annan tränare. Ser andra en som ett problem och har man fått höra sen tidigt att man är ett problem. Ja, då blir man ett problem till slut. Lika bra att leva upp till rollen!

Så det vet Prestationsprinsen. Att han är ett problem alltså. Han tycker att hans mamma, Drottningen, inte fattar alls. Hon talar också ofta om hur jobbig han är. Då blir han ännu jobbigare. Det är till och med lite kul att provocera och se när hon exploderar. Pappa fattar, han hittar på att Prestationsprinsen ska springa tre varv runt huset efter var femte tal i matteläxan. Han sätter sig bredvid då Prestationsprinsen ska läsa sex sidor NO-läxa. Hjälper honom att sitta kvar, läser högt vissa stycken eller så får han hoppa tio gånger då det inte alls går. Ibland lägger han ut godisar, eller druvor, som Prestationsprinsen får ta efter ett visst antal tal eller sidor…

För ett tag sen fick Prestationsprinsen en diagnos. Han har ADHD. Han fattar inte så mycket av den. Mamma och pappa är tveksamma om det är så. I skolan sa de att det förklarar saken.

I lärarrummet använder flera lärare hans diagnos som just förklaring. Såklart han kom i bråk igen, han har ju ADHD. Såklart han inte klarade provet, han har ju ADHD. Sofia, hans mentor som han har mesta tiden, blir så arg då hon hör sina kollegor. Hon försöker förklara att de inte kan säga så. Att det är deras sak att se till att han inte hamnar i de besvärliga situationer som resulterar i problem för honom, kamrater och lärarna. Och att han lär sig inför prov. Att en diagnos inte är en förklaring som de sen bara kan använda. Den är början till vårt hårda arbete att anpassa. Att ge särskilt stöd. Då får hon ofta till svar: Men det går ju inte, vi får ju inga resurser. Då mumlar fröken att om de bara ville och var lite mer nyfikna så fanns det väldigt mycket information lättillgängligt.

Både Drottningen och pappa pratar mycket med Sofia. De försöker läsa på och tipsa varandra om saker de förstått eller sett. Så det går framåt, sakta. För Sofia har inte kunskapen och än mindre redskapen, de små tricken som gör så stor skillnad för de här barnen. De har i alla fall insett att Sofia behöver berätta precis vad Prestationsprinsen ska göra. Att det blir rörigt för Prestationsprinsen när det är mycket som han ska planera på egen hand, eget arbete… Men det skulle behövas så mycket mer. Så mycket mer struktur för att kompensera hans problem med att hålla ordning och planera. Så mycket fler tillfällen att göra sig av med överskottsenergin, den så kallade hyperaktiviteten. Hjälp att hitta strategier för att hantera sin impulsivitet. Framförallt förklara varför hans kamrater blir arga och leda honom till andra sätt att umgås. Så mycket mer stöd borde finnas på plats.

Men det finns ingen på skolan som kan. Specialpedagogen kan inte så mycket om ADHD. Det är konstigt. Skolan är däremot fantastisk för de som har dyslexi, där finns det mycket kunskap och stöd. Så Sofia kämpar. Men hon har berättat att hon har inte läst något om ADHD och andra diagnoser i sin utbildning. Och hon har inte jobbat så många år. Men hon läser nu en bra bok och har hittat en massa tips på nätet. Det är ju inte bara Prestationsprinsen som behöver lite extra…

En kämpande fröken har stora problem att få till en fungerande undervisning utan rätt kunskap och dåligt stöd från skolan. En Prestationsprins som är grym på idrott, stjärna på skateboard, kan massor om sport, mästerskap, idrottsstjärnor och idrottshistoria. En pojke som kan massor om motorer, bilar, mopeder och mc. Men han det där med skolan har han nog gett upp. Han vet att han inte bara har problem, han är ju ett problem…

Låt aldrig en diagnos bli en användbar förklaring att luta sig mot för att slippa ta tag i det som vi vuxna har ansvar för. Utan ett redskap till rätt anpassningar och särskilt stöd.

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i adhd, Allmänt, barn, Familjeliv, Föräldraskap, Funktionsnedsättningar, Lärare, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar, NPF, pojkkrisen, Politik, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan, Utbildning. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Prestationsprinsen, en pojke med ADHD, är ett problem i skolan. En diagnos får aldrig bli en användbar förklaring, utan ett redskap till rätt anpassningar och särskilt stöd.

  1. TrollRagatan skriver:

    Så bra beskrivet…kan bara hålla med! =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s