Tankevurpa av Baylan – lottning kan vara ett bättre urvalsinstrument till skolan”. Hur ska då socialdemokraterna kunna styra sammansättningen i klasserna enligt artikeln?

Det hänger inte riktigt ihop när Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott skriver på DN debatt idag. Jag hoppas att han inte valt rubriken själv ”Lottning kan vara ett bättre urvalsinstrument till skolan”. Men han lyfter fram det i en av sina punkter. Mycket intressant, eftersom uttryck av typen ”dagens skola gör att elevernas utbildning blir rena lotteriet” brukar användas som argument mot decentraliseringen och rätten att välja, inte minst av socialdemokraterna.

Han skriver att den minskade likvärdigheten är en av förklaringarna till att resultaten i skolan sjunker. Mer än 13.000 elever går ut grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan, årligen. För att få kvalitet ska vi satsa på lärare och rektorer. Hm, elevernas förutsättningar då? Mindre klasser, bättre hjälpmedel, visst, bättre nivå och kompetens på undervisningen för att skapa en skola för alla, men några kommer att behöva särskilt stöd och det får de inte i tid, inte rätt stöd och inte i den omfattning de har rätt till enligt Skolinspektionen. Och enligt ESO-rapporten häromdagen togs vikten av tidigt stöd upp som en av huvudpunkterna. Men det tar Baylan inte upp…

Hans åtta punkter:

1. En sammanhållen skola – visst. skippa utsorteringen av elever i behov av särskilt stöd, men börja inte där. Inkluderingen kan inte lyckas förrän alla lärare har kunskap om de vanligaste inlärningssvårigheterna och funktionsnedsättningarna. Mindre klasser. Lugn o ro. Struktur och förutsägbarhet. Var sak har sin tid!

2. Resurser efter elevernas behov – visst, vem kan säga emot det. Frågan är bara på vilka grunder. Generella? Individuella? Varför har systemet format en praxis att det ska behövas en diagnos i så många kommuner för att få hjälp!!

3. Blandade elevgrupper – det ska finnas barn som motiveras av sina föräldrar att satsa hårt på studier i varje klass, barn- och elevgrupperna i förskolan och skolan ska vara socialt och etniskt heterogena, nyetableringar av skolor som leder till ökad segregation ska inte ges tillstånd av Skolinspektionen att starta… Och här kommer också lotteriet. Bort med kötid och in med lottning! Men syskonförtur och närhetsprincipen ska vara kvar.

Jag säger: Nej det här låter som rena fantasier. Förhöra föräldrarna om de tycker skolan är viktig (vem säger nej tro?). Bussa små barn till andra ändan av stan? Hur meddelar man att ”ditt barn är av en socialt och/eller etnisk grupp som skulle vara intressant för … eller kanske, som så ofta misslyckas att vi vill…” (varför se på individens förutsättningar och resultat då man kan går på kollektivets?).  Och vem bedömer risken för segregering vid nystart av skola? Vem har redskapen? Och så lottandet… no comments…

4. De bästa lärarna i skolor med störst utmaningar – Jaha, så då är det kanske spetsutbildningarna och de gymnasieskolor med högst intagningspoäng? Jag menar det måste ju vara en större utmaning att undervisa en klass där alla ligger på högsta betyg och är oerhört kunskapstörstande och ambitiösa, än en vanlig medelmåttig klass med medelmåttig ambition från såväl skola som elever?

5. Investera i förskolan och avskaffa vårdnadsbidraget- gärna investeringar, men i ivern att forma och utbilda ungarna. Kom ihåg att de är barn och behöver gå igenom sin mentala utveckling i de naturliga aktiviteter de själva väljer i sin fria lek. Den behövs också. Samt trygga långsiktiga relationer. Vårdnadsbidraget tycker jag är bra, men borde kanske var högre så vi får en verklig valfrihet.

6. Utveckla mottagandet av nyanlända elever – håller med! Men då krävs resurser och realistiska mål! Alla elever ska nå målen idag, är det realistiskt för en nyanländ analfabet i högstadiet?

7. Höga positiva förväntningar och inkluderande förhållningssätt – ja, men… se punkt 2 ovan. Nossebro är ett bra exempel. Men deras synvända ställde stora krav på lärarna att kompetensutveckla sig, läsa in kunskap (även på fritid) dela med sig, tåla granskning och kritik… är alla beredda?

8. Mindre individuellt arbete i skolan – elever och föräldrar har fått ta ett för stort ansvar. Socialdemokraterna är kritiska till att de själva drivit detta. Ja, här är jag med på resonemanget.

Idag har lärarfacken uttalat sig. Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund håller med om mycket. Framförallt att man ska satsa på lärarna och rektorerna förstås. Men de undrar varför socialdemokraterna inte tar upp huvudmannaskapet, kommun eller stat? Lärarförbundets ordförande, Eva-Lis Sirén håller liksom Metta Fjelkner med om att mycket måste ändras och mer pengar satsas. Intressant är dock att inget av facken har några kalkyler på det de vill reformera… Jan Björklund håller med Ibrahim Baylan om mycket, men inte till exempel lottning och att alla ska bli högskolebehöriga från gymnasiet. Allt detta enligt DN.

Jag undrar i mitt stilla sinne hur Socialdemokraterna ska uppnå sina mål (bestämma!) om sammansättningen i klasser, vilka som ska få de bästa lärarna och så vidare om de ska lotta fram elevgrupperna….

 

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Allmänt, barn, Familjeliv, Lärare, Ny i svenska skolan, Politik, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan, Utbildning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s