Man kan vara ”smart” och begåvad, ja intelligent rentav, men ändå ha det svårt i skolan

Drottningen funderar. Varför är det så svårt att första att man kan ha inlärningssvårigheter men vara smart? Eller ha inlärningssvårigheter utan att vara busig och bråkig? Eller så smart så att lektionen blir boring och därför drömmer sig bort, orkar inte delta, orkar inte prestera.

I den mån Prestationsprinsens skola kan ta hand om, tja, i alla fall identifiera, elever med särskilda behov så är det de som antingen skriker och slåss för sina behov eller de som presterar så dåligt att det inte går att blunda för att det är något på tok.

Prestationsprinsen har problem, men sitter tyst o snäll. Då hinner, orkar, förmår, vill(?) inte skolan bry sig. Är ungen begåvad och klarar de flesta proven hyfsat, i och för sig långt under sin potential, men utan att vara särskilt mentalt närvarande, eller inte ens särskilt fysiskt, kanske till och med hemmasittare, då hinner, orkar, förmår, vill(?) inte skolan bry sig.

Och vad Drottningen förstår av det hon läser om och möter andra i liknande situationer, så är det inte bara Prestationsprinsens skola som har det här problemet. Att vara smart med diagnos som kräver anpassningar och särskilt stöd. Okunskapen om hur man tidigt identifierar barn i behov av särskilt stöd är låg. Kunskapen om hur man tar hand om dessa elever är stor, alldeles för stor. Både vad skollagen säger och hur man pedagogiskt och med rätt strategier och metoder kan göra underverk… Ungen som är så smart borde kunna skärpa sig. Men det är snarare skolan som ”ska skärpa sig”, vad gäller uppgifterna, läraren, pedagogiken, förutsättningarna och miljön…

Istället sker katastroferna dagligen, för många, många barn. Alldeles för många, av våra älskade ungar. Känner de sig älskade? Förstår de sin storhet? Vad går vi och samhället miste om då vi förlorar dessa små medmänniskors fantastiska potential? Hur mår dessa ungdomar, barn eller pyren då de bara upplever sig vara fel? Inte passa in? När de egentligen är helt rätt och kanske avgörande för de kreativa lösningarna som behövs på morgondagens problem.

Den psykiska ohälsan breder ut sig bland barn och unga. Och det är bara vi vuxna som det är fel på. Som inte kan skapa en skola för alla.

Ett tidigare inlägg på samma tema,  en Prestationsprins med matematikbegåvning och ADD (ADHD-I).

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Allmänt, barn, Familjeliv, Föräldraskap, Lärare, psykisk ohälsa, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan, Skolrätt, Utbildning. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Man kan vara ”smart” och begåvad, ja intelligent rentav, men ändå ha det svårt i skolan

  1. Johanna skriver:

    Ååå tack för dessa kloka och sanna rader, tack för allt annat här också såklart!!
    Just nu är jag inne i en period där orken tryter, man misströstar och undrar när F-n det blir en förändring för vår lille kille… Vi kämpar och kämpar varenda dag, jag kan inte längre jobba om dagarna utan är med honom i skolan…. å deras svar..”jaaa men han är ju på gång, det blir bättre, han börjar anpassa sig nu… WHAT??? han ska inte anpassa sig, DOM ska anpassa efter hans behov..men näää, suck:(
    tur helgerna finns så man kan ladda om lite..
    KRAM TILL ER OCH ALLA ANDRA SOM KÄMPAR!

  2. Eva-Lena Rodrigo skriver:

    Blir så glad över att läsa det här. Som mamma till två som är intelligenta. Det är ensamt och det är en ständit kamp att få omgivningen att förstå. Som förälder möts du ofta av att man inte skall lägga sig i på vilken nivå pedagogerna skall lägga barnen och sedan är det ju även ett system de skall passa in i. Ett system där dom har barnen ofta har svårt att fungera i. Det är defenitivt inte barnen som är problemet. Systemet påverkar barnens hälsa negativt. Intelligenta barn är ofta viljestarka och kräver lite mera skona klarar inte att möta deras behov.
    Håller med om att du skriver så bra tack för dina ord.

  3. Mia-Marie skriver:

    Så sant så…
    Våra små hjärtegryn…som inte ser någon mening med att leva ens, som skolan försöker anpassa utan att förstå att det är skolan, miljön och dom vuxna som skall anpassa sig!

    Att allt dom gör, säger och är – är fel…att ständigt misslyckas för att dom som skall ta ansvar inte gör det, när ska politiker, skolinspektion, barnombudsmannen, rektorer och chefer se till barnens bästa? För det gör man inte 2012…

    Man ser detta krypa ner i åldern nu redan i 6års och 1an – hur illa barnen mår och hur deras självkänsla sakta men säkert tas ifrån dom…Nej, skolan är inte en skola för alla!!!

    http://npfupproret.wordpress.com/
    http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=5217

  4. Christina Huth skriver:

    Du skriver så bra, fortsätt med det det är så värdefullt för mig. Tack.

    • Tack, jag ska fortsätta. Och det går lättare med all fin uppmuntran. Jag är glad att det kan hjälpa, stötta, glädja dig, eller hur det nu är värdefullt. Men det skulle inte fungera utan fina och insiktsfulla kommentarer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s