Eva-Lis Siréns idé att lärare ska ha ordinationsrätt för särskilt stöd kanske inte är lösningen. Legitimationen innebär ju faktiskt inte kunskap om särskilt stöd.

I en ny undersökning av Lärarförbundet, där 800 medlemmar svarat, uppger 80 procent av grundskollärarna att de inte kan ge tillräckligt stöd åt elever som behöver det. I gymnasieskolan är det 70 procent. Och hälften av lärarna har under det senaste året blivit nekade extra stöd till en elev när man sett att det funnits behov. Man blir ju förbannad rent ut sagt! Lägg till alla lärare som inte fattar att de ska begära särskilt stöd!

Det är många barn och ungdomar som far illa i Sverige!

I Svenska Dagbladet den 3 januari skriver Eva-Lis Sirén att legitimerade lärare därför borde få ordinera särskilt stöd på samma sätt som legitimerade läkare ordinerar medicin… Det skulle vara en lösning för att rå på kommunernas kamerala syn på särskilt stöd. Nja, jag vet inte det jag. Det skulle förstås lösa en hel del problem. Men är det inte lite synd att facken så ofta inte ser några problem eller möjlighet till förbättringar bland sina egna medlemmar…

Hm, jag har nog stött på en och annan lärare som skuldbelägger elever och familj snarare än att kämpa för särskilt stöd. Jag har stött på en och annan rektor som inte kämpat för sina elevers rättigheter, man vill ju ligga bra till i kommunen generellt och speciellt om någon roligare rektorspost dyker upp. Jag har till och med varit med om situationer där kommunen har fått ryta till för att rektorn ska söka de resurser som behövs för en enskild elev som far illa i kommunen pga. skolan. Förhoppningsvis är de undantag. Men när man hör era berättelser, kära läsare, då undrar man…

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Allmänt, barn, Nya skollagen, Politik, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan, Skolrätt, Utbildning. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Eva-Lis Siréns idé att lärare ska ha ordinationsrätt för särskilt stöd kanske inte är lösningen. Legitimationen innebär ju faktiskt inte kunskap om särskilt stöd.

  1. Bengt skriver:

    Ett litet fel såg jag. Lärarförbundets ordf heter Eva-Lis i förnamn. Du har blandat lite här och var i text och rubriker…

    Sen tror jag ingen ser att en ordinationsrätt läser allt. Men jag tycker det är en bra tanke att lärares professionella bedömningar ges mer tyngd.
    Men givetvis måste lärarkåren utvecklas också. Och det ser jag inte att Lärarförbundet motsäger i artikeln.

    • Oups, ska rätta det där med Eva-Lis, inget bra att skriva fel. Ja, det kanske är bra med ordinationsrätt. Men hur ska det då fungera i förhållande till rektorns utredningsrätt och icke-delegerbara beslut? Men visst lärare kanske ska ges mer tyngd, men är det även när lärare och rektor säger nej. Och BUP eller Hab säger att det behövs? Det blir inte så lätt då man kommer till detaljerna… Tack för kommentar och att du påpeka mina fel!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s