Dagens Nyheter om Nossebroskolan och slutbetyg som avviker frång nationella prov

I Dagens Nyheter idag skriver man om Nossebroskolan (som hyllas  annars), om hur betygen inte stämmer med nationella proven. Det låter inte bra. Men som vanligt finna ingen vidare analys eller reflektion i artikeln.

Visst låter det sjukt när 70% får högre betyg än resultatet på nationella proven som tas upp i en annan DN artikel om hur olika nationella proven värderas. Rent logiskt så skulle ju ett antal skolor helt korrekt kunna ge högre betyg än nationella proven och på samma sätt under. Ungarna gör ovanligt dåligt eller bra ifrån sig dessa timmar helt enkelt. Eller det råkar komma frågor på områden läraren är ovanligt bra eller dålig att förmedla kunskap om. Eller mer eller mindre engagerad i. Å andra sidan borde det variera inom årskursen i varje skola också.

DN publicerar också en liten lista med de skolor som avviker mest. Vad säger det?

Borde man inte jämföra nationella provens resultat med övriga provresultat i samma ämne, snarare än slutbetyget. Har man VG på nationella, men MVG på de flesta övriga prov, så är det väl rätt att få ett MVG? Har alla i klassen ett liknande resultatmönster kan man ju ifrågsätta svårighetsgraden i de ”vanliga” proven. Men annars är det väl helt korrekt?

Jag tror inte att detta är den största anledningen till avvikelserna. Men visst är det synd att våra största tidningar inte kan bidra med mer analys och tankar om ”varför”. Och inga andra perspektiv heller! Jag tänker till exempel på den så kallade pojkkrisen, enligt studier som kom fram tidigare i februari i år är (iaf den positiva ) avvikelsen större för flickor än pojkar. Varför får killar sämre betyg för motsvarande resultat?

Tidigare inlägg om

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Allmänt, barn, Lärare, pojkkrisen, Samhälle, skola, Skolan, Utbildning. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Dagens Nyheter om Nossebroskolan och slutbetyg som avviker frång nationella prov

  1. Anette Nilsson skriver:

    Att jämföra med de andra proven som du skriver blir knappast rättvisande. Svårighetsgraden på de prov som läraren själv framställer kan ju variera kraftigt (och alltså göras lätta om man vill få fram höga resultat). Skall man ha ett objektivt mått på vad eleverna presterar måste nog proven göras och rättas centralt.

    • Du har så rätt Anette och det är det jag försökte säga med ”Att om alla i klassen ett liknande resultatmönster kan man ju ifrågasätta svårighetsgraden i de ”vanliga” proven”. Då har läraren antingen totalt missat vilka mål som gäller eller så sätter han glädjebetyg… Nationella proven ska ju inte bara ”mäta” eleverna, det ska ju även ge feedback till läraren och då är ju detta verkligen intressant.

      Jag håller även med i dig i att rättningen borde ske annorlunda: kanske centralt, kanske anonymt, kanske av någon annan än den som undervisat eleven…

  2. Per Olsson skriver:

    Tänkvärt som vanligt. Jag har också skrivit lite grann: http://www.perolsson.nu/?p=1323
    //Per

  3. Karl Karlsson skriver:

    Man blir förvånad, när rektorn på Nosseboskolan skyller de felaktiga mattebetygen på en matematiklärare.
    Som rektor har hon ju också ett ansvar för betygsättningen.

    I DN den 17/11 skriver Sveriges Skolledarförbunds ordförande Lars Flodin bl.a.”Rektor har ansvar för kvalitet och resultat i skolan och den nya skollagen betonar till vår glädje än mer det pedagogiska ledarskapet. I det uppdraget ingår som en viktig del att föra diskussioner med lärarna om betygsättning.”

    Vidare kan man fråga sig hur högskolan i Borås skött sin forskning. Borde man inte där ha anat ugglor i mossen, när resultaten blev så fantastiskt mycket bättre på några få år??

    • Hej Karl, välkommen hit! Kul att du bidrar! Ja, det är väl inte så snyggt ledarskap att skylla på en enskild lärare, men enkelt.
      Ledarskapet i de svenska skolorna behöver förbättras, det kanske inte går att vara både ”företagsledare” och pedagogiskt ansvarig idag. Kan det bana väg för att andra kompetenser kan komma in i skolan? Bra ledare helt enkelt!?
      Problemet med forskning är ju att det bygger på material som redan hänt och när det väl är färdiganalyserat är det förstås ännu äldre och slutsatserna kommer på en verksamhet som förhoppningsvis kommit vidare. Men det är klart andra kan ju lära. Vi får väl se vad de kommer fram till. Men man skulle väl säkert kunna gå att göra en stor uppryckning på ett par år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s