Några tips till lärare och annan skolpersonal om kommunikation kring livskunskap och antimobbingprogram i skolan.

Det har varit mycket diskussioner kring ämnet livskunskap. Att det fått fel innehåll, att ”amatörer” i form av lärare tar på sig en terapeutisk roll, att barn och unga far illa. Och det ligger nog mycket i det. Ni kan läsa mina tidigare inlägg kring livskunskap och antimobbingprogram.

Men det är viktigt att tala om rätt och fel, och framförallt, innan vi predikar för eleverna ska vi vuxna vara säkra på att det finns en fungerande, accepterande värdegrund på skolan som alla, vuxna och elever, accepterat och efterlever. Ord och handling måste överensstämma.

I den värdegrunden bör ingå öppenhet. Och det innebär bl.a. att tillåta insyn i vad man gör, att dela med sig och ta hjälp av föräldrarna. Alltså bör man ta upp i veckobrev, på intranät och/eller i terminsplaneringen noga redovisa vad man gör på dessa livskunskapstimmar.

Lämna ut en terminsplanering där det står vad som ska tas upp när, det vill säga på respektive lektion. Hur ni kommer att jobba med det (diskussion, film, beskriv ev. rollspel eller annan övning). Varför, dvs vad är syftet. När ni kommer att följa upp det och hur, för hela idén är väl att väcka tankar hos eleverna och då måste de få diskutera dem när de smält det hela. Vem eller vilka kommer att vara med. Vem eller vilka kommer att leda lektionen (eleven kan ha svårt för en viss lärare), ta upp om någon utifrån , någon eleverna inte träffat förut (kan vara svårare att hantera starka känslor med personer man inte känner). Lämna gärna ut länkar där föräldrar kan hitta mer information. Och varför inte uppmuntra till vidare diskussioner hemma?

Förutom terminsplaneringen bör någon form av information skickas ut om skolans värdegrund, vad den står för, vilket eventuellt program ni använder, varför ni gör det, vem är ansvarig, till vem ska föräldrar som har synpunkter eller frågor vända sig till. Vilka ska delta. Och vad ni eventuellt önskar er av föräldrarna.

När ni talar om er värdegrund och livskunskap på föräldramöten eller stormöten. Lev då upp till er värdegrund och visa stor respekt för de synpunkter som kommer upp. Föräldrar är i allmänhet kloka och de känner sina barn. Efterfrågar någon mer information, ge då det. Tycker ni att ni redan informerat, ja då har ni ju inte lyckats, bevisligen. Ifrågasätter någon arbetet, utgå från att den föräldern har en poäng och relevant anledning till varför han eller hon gör det. Utgå från att föräldern har en kunskap ni inte har.

Då finns en möjlighet för föräldrarna att fånga upp effekterna och förbereda sig och sitt barn bättre. Om det som ska behandlas kan vara väldigt känsligt för en elev, så kan föräldern kontakta både den ansvariga för arbetet och den som ska ha lektionen och tala om det. Några exempel:

  • Lektionen ska handla om väl dold, utstuderad mobbing. En elev kan ha varit utsatt för just detta på sin tidigare skola och fick inte stöd från de vuxna i den skolan. Det har inte familjen berättat tidigare för nya skolan, eftersom allt gått så bra. Då kan lektionen riva upp stora sår.
  • Lektionen ska handla om vad som är accepterat kring självförsvar. Man kommer att visa en film där någon blir rånad, någon blir livshotande skadad och får kämpa för sitt liv och filmen innehåller bilder från ambulans och sjukhus. Har man då en elev i klassen med dödsångest p.g.a. en olycka där eleven själv eller någon närstående blev livshotande skadad med ambulansfärd och intensivvård som följd, så kan konsekvenserna bli mycket stora.

Ni förstår nog varför. Föräldern måste kunna kontakta skolan så de kan förbereda lektionen och justeras upplägget eller eleven kanske inte ens ska vara med. Om eleven är med, måste föräldrarna veta framförallt vad som diskuterats, men helst också hur. Allt för att kunna vara uppmärksamma och kunna hantera elevens reaktioner efteråt. Varför ungdomen ligger och gråter när det ska sova,  varför barnet är tvär, arg och utagerande eller kanske vägrar gå till skolan eller kanske inte äter.

Sorg och vrede, två starka, närbesläktade reaktioner, som kan komma av upprörda känslor.

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Allmänt, barn, Familjeliv, Föräldraskap, Lärare, oro och nervositet, Samhälle, skola, Skolan, Utbildning. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Några tips till lärare och annan skolpersonal om kommunikation kring livskunskap och antimobbingprogram i skolan.

  1. Charlotta skriver:

    Kika in här http://www.klaraskolan.org/B-cker.html
    Jag har läst lite böcker från dem…
    Tio tankar i huvudet och tål mina tics…

    kika gärna in där om du vill…

    Tack Poppe är snäll och omtänksam men jag tycker de du skriver om är intressant och viktigt.

    Kolla också på facebook Infolitenbok det är Lisbeth Iglum som skrivit böckerna…

  2. Charlotta skriver:

    Det är sant det du skriver och man kan av ren välvilja starta processer och hur hanterar vid det i så fall?

    Dagens skola insomnad? Jag vet inte jag skrev där för längesedan. Det finns andra bra forum också.

    Det är ganska svårt att skriva material kring värdegrund inser jag nu. Men som sagt jag hoppas inte att jag skadat några barn med mina barnböcker kring känslor.
    //Charlotta

  3. Hej igen! Ja, som du kanske såg är inte jag renodlat utbildad pedagog, även om jag har studerat pedagogik på högskolan i samklang med beteendevetenskap mm. Jag har arbetat mycket tillsammans och med barn och det är intressant det du skriver. Att i skolan kan människor få vikariera och arbeta utan någon som helst bakgrund eller erfarenhet av barn. Tänk om man gjorde så mot vuxna på samma sätt? Det samma gäller hur man hanterar utanförskap och övningar kring värdegrund. En viktig fråga att belysa och lyfta fram. Har du skrivit inlägg på dagensskola.se det kanske du skulle göra och argumentera kring detta.
    //Lotta

    • Kul att du tittar in igen Lotta. Jag var nog inne mest på arbetet med värdegrund och vilka processer, känslor och problem som man kan starta, men inte ha en susning om att man sätter fart på. än mindre hur man kan hantera…

      Är inte dagensskola.se lite insomnad?

  4. Jag skriver om livskunskap. Barnböcker som berättar sig in i livet. Jag hoppas att det kommer finnas mycket bra material kring ämnet i framtiden som inte är kränkande eller flummigt och som belyser känslomässig inlärning på ett balanserat och bra sätt.
    Du får gärna kika in
    http://www.popcornmannenpoppe.se

    vänligen Lotta

    • Tack för din kommentar. jag kikade in och hälsade på popcornmannen Poppe. Han verkar schysst! Va kul. Ja, det är viktiga frågor, det tycker jag precis som du. Men det handlar om väldigt viktiga saker och jag tycker inte om när outbildade pedagoger sätter igång processer som de inte har kunskap och erfarenhet, eller stöd för, att hantera.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s