Åh vad han är jobbig med maten!

Prestationsprinsen är på besök hos moster Donna. Drottningen, Pappa och syskonen är med. Det har blivit lite laddat. Prestationsprinsen vill inte blanda maten och behöver flera tallrikar.

Trams, säger moster Donna. Det går så bra att blanda spagetti, köttfärssås och sallad på samma tallrik. Skärp dig nu Prestationsprinsen. Drottningen försöker förklara att han inte riktigt gillar och orkar med när saker blandar sig. Äsch, säger Donna. Prestationsprinsen vägrar äta. Får fler gliringar och lämnar till slut bordet. Förtvivlad.

Efter middagen säger Drottningen till sin syster. Var det där nödvändigt? Du vet att ju att han har problem med maten. Han måste lära sig någon gång, svarar moster Donna.

Drottningen frågar om Donna skulle blanda sill, oxfilé, bearnaisesås och gräddtårta på samma tallrik? Givetvis inte, svarar Donna irriterad. Den jämförelsen är löjlig, spagetti, köttfärssås och sallad är en rätt!

Men tänk om det finns människor med så bra smak och luktsinne att smaker framträder tusenfalt tydligare än för oss andra? fortsätter Drottningen. Då kanske alla kryddorna i köttfärssåsen förgiftar salladen istället för att blandningen lättar upp som för oss andra? Det kanske är som sill och gräddtårta på samma tallrik för dem?

Donna blir tyst och lyssnar. Hon tänker. Blir allvarlig.

Drottningen fortsätter. Eller skulle du på resa i ett främmande land med helt annan matkultur låta dig serveras vilken gryta som helst helst utan att veta vad som ingår eller hur det kryddats? Så kanske en blandad rätt som gryta, pytt eller soppa är för andra med behov av stor förutsägbarhet. Att stoppa en sked fiskgryta i munnen och inte veta om det ska bli fänkål och mussla eller lax och räka i munnen kanske är lika jobbigt som för dig att äta en gryta på landsbygden i Kina där grytan är annorlunda både till innehåll, smak och konsistens. Du vet inte om du får ett kycklingben eller en svamp du aldrig känt maken till smak eller konsistens förut i munnen.

Eller ett barn med stort behov av rutiner och förutsägbarhet kanske faktiskt bara klarar av att variera ett begränsat antal rätter, de kanske också måste serveras på rätt dag…

Nu skäms Donna. Hon inser att hon tänkt fel. Men visst har hon rätt att en del barn behöver faktiskt bara skärpa sig, tvingas smaka på nya saker och lär sig förhoppningsvis att njuta av det. Men andra, andra behöver inte den utmaningen i livet. Kanske det stora är att ta sig ur rutinerna och att gå bort på middag i ett hus som luktar och låter annorlunda, med annorlunda lagad köttfärssås, andra regler och nya människor.

Donna letar upp Prestationsprinsen. Han sitter i ett hörn med sin mobil och lyssnar på musik. Donna viskar: Nu har jag dukat fram tre tallrikar i köket och värmt på maten. Jag var dum förut. Jag skulle bli så glad om du vill äta min mat. Kan du tänka dig att följa med? Och det blir glass med chokladsås efteråt. Om den blandningen passar? Prestationsprinsen skiner upp. Jo, glass och chokladsås går bra. Och han är faktiskt ganska hungrig så mat blir också bra… Donna blinkar mot Prestationsprinsen och går in i köket. Prestationsprinsen kommer efter. Nöjd, tröstad och hungrig!

Känner du igen dig från någon av sommarhalvårets alla middagar med släkt och vänner? Var lite vaksam och inte för dömande när du äter med andra. Allt är inte som du tror. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Familjeliv, Föräldraskap, Funktionsnedsättningar, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, Samhälle. Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till Åh vad han är jobbig med maten!

  1. Rm skriver:

    Vet hur det känns. Vill inte ens ha köttfärssåsen på spagettin..det är äckligt :)har alltid varit så..

    • Tack för kommentar Rm. Känner igen det där.

      Många äter var sak för sig, först köttfärssås sen spagettin eller först köttet, sen potatisen, sen sallad, men helst ”ren” dvs inte en sallad med flera grönsaker och såsen kanske sist av allt men just såser och röror är ingen höjdare för de flesta. Den skippar vi!

      Och så äter man ju faktiskt ofta i t.ex Frankrike. Var sak för sig…

  2. Ellinor skriver:

    Åh vad jag känner igen mig, tack och lov var min släkt och familjens vänner förstående (och jag behövde bara en tallrik). För övrigt är jag inte heller som vuxen speciellt förtjust i att mat blandas ihop. Eller grytor och andra maträtter där man inte ser vad det är.

  3. RäddaMamman skriver:

    Det där brottas dottern med ofta hos släktingar som anser att hon tramsar med maten. Det är mycket tråkigt och tyvärr är inte släktingarna lika kloka som moster Donna. Då slutar man gå på middagar.

  4. Anne skriver:

    Vilket bra sätt att förklara, min E vill ha sakerna för sig själv, men då han ser vad som finns på talriken så börjar han själv att blanda, då blir allt inblandat. Jag har många gånger försökt att förklara detta då många inte förstår varför de inte kan blanda ihop det då han ändå själv kommer att göra det, men det har varit lönlöst 😉 Fast min E kan ha maten på samma talrik bara det är var för sig så.
    Kram Anne

  5. Nina skriver:

    Mycket bra skrivet och tyvärr väldigt vanligt! Men moster Donna hade en förmåga att lyssna och ta till sig, och ändra sig! En bra tankeställare, tack för den!

    • Tack, ja det är inte lätt. Men det är bara att informera, berätta o förklara. Och förklara igen, sakta blir vi fler som tänker till o förstår. Och kanske kan informera i sin tur?!

  6. Janne skriver:

    Att som vuxen över huvud taget lägga sig i hur andra äter är ett oskick!
    När det handlar om barn tycker en vuxen att han har rätt att lägga sig i
    och kommentera på ett sätt som vore otänkbart om det var en annan vuxens
    handlande. Nästan alla barns ätstörningar har sin grund i dumt beteende
    från vuxna människor.

  7. Tina skriver:

    Åh så bra!!! 😀

  8. Hanna skriver:

    Åh, så bra. Så sorgligt, men så bra!

  9. Chrissan skriver:

    Praktexempel på oförståelse. Tur att det löste sig.:)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s