Martin Borg undrar vad kvalitet är när man jämför gymnasieskolor i dokumentären Fy fan vad vi är bra!

Om du inte såg dokumentären ”Fy fan vad vi är bra” i TV4 om gymnasiet och hur man kan jämföra kvaliteten på olika gymnasieskolor så gör det på TV4 Play  (programmet ligger bara kvar till på söndag 15/5). Om det datumet är passerat eller om du inte orkar se de där 45 minuter finns lite kort om programmet och lite tankar här.

Bra program på många sätt. Skolor lovar stort i sin marknadsföring och man kan trolla med siffrorna. Det erbjuds också konstiga irrelevanta saker: datorer, fria körkort, seglingar utomlands, resor… Det handlar om hur skolor marknadsför sig och vad är kvalitet. Är det att avgångsklasserna har höga betyg? Men om man drar till sig de med högst betyg är det kanske inte konstigtatt de går ut med högst betyg? Är en skola bra om den höjer betygen?

Dokumentären börjar med att Martin Borg frågar Mikael Damberg, vice ordförande i utbildningsutskottet, kring gymnasieval och vad kvalitet är i gymnasiet. Han tycker att man ska välja rationellt, inte på de fringisar som erbjuds, utan på vad man kan lära sig. Han tycker att kvalitet är att lära sig det man ska dvs uppfylla målen, får fullständiga betyg och gör det på rätt tid. Och vad som händer efter, om det är teoretiskt – hur många går vidare till högskola? Om det är praktiskt – hur många får jobb?

Martin Borg väljer att titta närmare på samhällsprogrammet som lockar ca 50% av de som väljer studieförberedande, men bara 50% går faktiskt till vidare studier (inom ett år efter studenten). Han tittar också närmare på byggprogrammet som lockar flest inom de yrkesförberedande. Han tittar på hur elevernas betyg förändrats mellan åk 9 och studenten och om de går vidare efteråt till det det är tänkt. Jobb eller högskola.

Och det är förstås många skolor som inte lyckas bra och sådana som lyckas. Det är gymnasiet i Bromma som har många studiemotiverade elever, med föräldrar hemma som läst på universitet och högskola, som ändå ligger under riksgenomsnittet i att läsa vidare och betyg. Det är Byggtekniskt program på De la Gardiegymnasiet i Lidköping där 97% av eleverna får jobb efteråt. Det är Kunskapsgymnasiet i Liljeholmen där redan höga intagningspoäng höjs under gymnasietiden.

Och han jämför vad som skrivs i marknadsföringen och vilka resultat som uppnås. Stor skillnad i bland… Men man måste fäl också fundera på om siffrorna är jämförbara tänker jag:

  • Det beror ju på den lokala arbetsmarknaden om de får jobb eller ej.
  • Många tar ett eller fler sabbatsår efter gymnasiet och då kanske det gäller speciellt för vissa grupper t.ex. i Bromma kanske många har möjlighet att ut och resa?Eller de som ska vidare till ytterligare många års studier?
  • Vilka elever är det som går på programmet, hade de mindre bra förutsättningar och får de rätt stöd?

Det blir en intervju med skolminister Jan Björklund. Och statistik som visar att vi satsar mer på gymnasieskolan i dag, vilket är tvärtom mot vad föräldrar och elever tror, och vi satsar mer än jämförbara länder. Men våra resultat för gymnasiet är låga och sjunker. Men det beror delvis på kvalitetsproblem i gymnasiet, men också i grundskolan, enligt Jan Björklund. När eleverna inte har med sig det de borde, så blir det svårt för gymnasierna. Det beror inte på resurser.

Då återvänder programmet till Internationella Kunskapsgymnasiet i Liljeholmen, där konstaterar rektorn och Martin Bort att det handlar om hur man fördelar resurserna. Rektorn berättar att lärarna utvärderas årligen av eleverna, även rektorn. Lärarna spendera mer tid än på andra skolor med eleverna, t.ex. äter med dem, de jobbar kontorstid, de har inga sommarlov. Eleverna har en handledare som de träffar en gång i veckan för att följa upp studierna.

Men det tas inte upp att här är det mycket ansvar på eleverna, här går starka, motiverade elever som redan innan hade goda betyg. Kunskapsgymnasiet säger på sin webbplats att sätter upp personliga studiemål och för att eleven ska klara det ha man handledningssamtal varje vecka. Varje elev följer ett personligt schema och väljer studieformer (egna studier, lärarledda lektioner, labbar, grupparbetstid…) som passar och till viss del i vilken takt eleven studerar. Det är inte alla som klarar det här att inte ha en tryggheten i en klass, att inte ha ett planerat, kontinuerligt schema, att ta fullt ansvar för att planera sina studier på egen hand. Att nå bra resultat med de allra starkaste och bästa är inte så jätteimponerande.

Martin Borg möter också Stavros Louca i Rinkeby, som säger, man måste älska det man undervisar! Och det kan inga pengar i världen åstadkomma tänker jag och funderar på att få som läser på lärarhögskolan har valt det som förstahandsval…

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Allmänt, Lärare, Samhälle, skola, Skolan, Utbildning. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Martin Borg undrar vad kvalitet är när man jämför gymnasieskolor i dokumentären Fy fan vad vi är bra!

  1. Fredrik skriver:

    Hej,

    Du kanske inte såg det i eftertexterna, men vet du vilka som har varit med och tagit fram den här dokumentären? Svenskt Näringsliv. Kan det ha påverkat urval av statistik och skolor? Det behöver inte det men det är jag övertygad om. I Almedalen i somras besökte jag ett seminarium om skolan som Svenskt Näringsliv arrangerade. Men det var inte så mycket seminarium utan mer en marknadsföring för Kunskapsskolan, vars VD var på plats. Och man var ganska duktig på statistik, så att säga… Exempelvis så fick man det till att på Kunskapsskolan så hade man mer lärarledd tid än på kommunala skolor. Enligt deras sätt att se på det så var lärarledd tid på Kunskapsskolan alla möten lärare hade med elever, möten i korridoren, lunch m.m. Och utifrån det hade man tagit fram ett genomsnittsvärde. Och då, i jämförelse med kommunala skolor, så hade man mer lärarledd tid; men man glömde berätta att lärarledd tid i kommunala skolor baseras på lektionstiden.
    Med detta sagt, är det då en slump att just Kunskapsskolan lyfts fram i dokumentären?

    • Fredrik skriver:

      Glömde en sakupplysning: Ja, Sverige utmärker sig internationellt sett som ett land som lägger mycket pengar på skolan. Men endast 50,1 procent av den totala kostnaden går till undervisningen, genomsnittet för OECD-länderna är 63, 6 procent. Källa: OECD, Education at a glance

      • Tack Fredrik för dina kommentarer.
        Först, det är lite läskigt med ”dokumentärer”, jag la inte märke till eftertexten om Svenskt Näringsliv. Men det märktes lite väl tydligt vart bollen rullades och som av en slump landade rakt i mål hos Kunskapsgymnasiet. Det finns inte mycket objektivt, vad nu det är…

        Sen är det det här med statistik. Om man ”glömmer” några detaljer och lägger till några andra så kan man bevisa vad som helst! Jag ska titta närmare på den där OECD statistiken, det verkar intressant.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s