Unga saknar vuxna att tala med enligt Mentor på SvD Brännpunkt

Mentors generalsekreterare Karin Jordås skriver på Svenska Dagbladet Brännpunkt att unga saknar vuxna att tala med. Mentor är en ideell organisation som arbetar för att förebygga våld och drog- användning bland ungdomar, de ger bl.a. en extra vuxen, en mentor, att tala med. Mentor har låtit göra en undersökning (men den verkar inte finnas på deras webbplats!?) där 1000 ungdomar intervjuats. Aftonbladet har skrivit om den och där säger Karin Jordås:

Vi måste sluta med heminredning och börjar tänka mer på varandra.

Det är klokt och sant. Undersökningen visar bland annat att:

  • 30 procent av ungdomarna är rädda för att bli hotade eller bli utsatta för våld i skolan.
  • 35 procent av dem känner sig stressade i skolan.
  • Varannan säger att de inte har någon vuxen att tala med.
  • Var femte tycker att föräldrarna inte har tid för dem.

Det här måste vi vuxna ta till oss. Vi måste ta oss tid att tala och hitta kvantitetstid, för kvalitetstid duger inte när ungarna har fullt upp med skola, umgås på facebook, höja sin ranking på World of warcraft, höja sin status i gänget och allt vad de gör. De är när de vill tala de saknar oss… Och vi kanske måste göra mer än att snacka…

Karin Jordås säger:

Vi vet sedan tidigare att ungdomars psykiska ohälsa ökar. Närmare hälften av alla flickor i övre tonåren besväras av ångest eller oro, jämfört med en fjärdedel av pojkarna. Problemen har ökat kraftigt sedan 1980-talet.

Här måste man fundera på vad de ställt för frågor, ställer vi frågor som har du ont i magen, är du stressad… så svarar flickorna ja i större utsträckning än pojkar. Pojkar blir oftare utagerande, stökiga eller lägger ner. De agerar istället för känner efter. Kolla in tidigare inlägg t.ex. ”Flickor och pojkars psykisk hälsa och ohälsa i skolan”.

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Allmänt, Familjeliv, oro och nervositet, psykisk ohälsa, Samhälle, Skolan. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s