Vad är acceptans när vi kämpar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar…

Drottningen är förtvivlad. Prestationsprinsen har en jobbig period. Det har gått så bra en lång tid. Han har varit i skolan, har kommit i säng i tid, hållit datatider, kommit till maten, har varit positiv och ”fungerat”.

Det började med ett par hemmadagar i två veckor och förra veckan kom han inte alls iväg. Han vill, det syns i hela kroppen, men han förmår inte. Det tar stopp. Men det är ju precis då han stigit upp, då kan väl inte orken vara slut?

Hemmasittare igen….? Nej! Vill inte, orkar inte – men det lurar alltid bakom hörnet. Tänk positivt. Bygg på det som är bra. Hon irrar i sina tankar. Varför går det ibland och ibland inte. Läkaren säger att det är så här. Bra och dåliga dagar. Bra och dåliga perioder. Det är bara att acceptera. Men hur når man acceptans i de här situationerna? Hur vet jag att jag gjort allt jag kan och bör för att få honom att komma ur sin dåliga dag eller period, funderar Drottningen. Hur vet jag när det handlar om att acceptera läget?

Prestationsprinsens liv innebär att det i perioder är svårt att gå upp, att äta, att duscha, att gå till skolan, att vara med på familjens aktiviteter, att gå och lägga sig. Allt är en kamp. Ibland är det bara en eller två grejer som hänger upp sig. Inte gå till skolan, men resten fungerar. Inte tvätta håret, men resten fungerar. Och ibland är det flera saker som inte fungerar. Eller ibland det mesta…

Men där emellan är han ganska normal, hänger med familjen, fungerar, kan vara med på det mesta, om än anpassat. Ja, han kanske inte behöver åka skidor vaje dag på skidsemestern, åker de på museum kan han få sätta sig och spela DS när han inte orkar mer, han behöver kanske inte äta den exotiska grytan när de är hos mormor, är de på resa kan han få ta en heldag på hotellrummet och återhämta sig, han har ett anpassat skolschema…. Dvs otroligt mycket struktur och förutsägbarhet. Ställtid och förberedelser. Återhämtningstid. Det uppstår situationer även i fungerande perioder, men då löser de det genom att anpassa eller avbryta.

Nu är det inte så. Prestationsprinsen vill inte? Kan inte? Förmår inte? gå till skolan. Han förmår faktiskt inte mycket alls just nu.

Det är förstås frustrerande. Irriterande. Uttröttande. Jättetungt för Drottningen och hennes man. Och syskonen. Spänt. De vill att Prestationsprinsen ska må bra och vara i en bra period jämt. Igen. De tycker lite olika om vad bara ska accepteras och vad som måste arbetas med. Vem har rätt? De söker efter vad det är de ska acceptera och därmed slippa frustrationen. Att inte alltid känna att om de bara gör det eller inte det, om bara skolan, om bara Prestationsprinsen, om de istället….. kunde finna acceptans.

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Allmänt, Autism, Familjeliv, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, psykisk ohälsa, Samhälle, Särskilda behov, Sjukvård, skola, Skolan, Utbildning. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Vad är acceptans när vi kämpar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar…

  1. Maria Rydberg skriver:

    Ibland kan det vara bra att ta en timeout! Bejaka utmattningen men kanske ta en period med en timeout från skolan en dag mitt i veckan? Brukar vara behövligt! Så är det ju också upp till skolan att stötta upp och strukturera så att utmattning kan förhindras i möjligaste mån. Lycka till och hoppas att det vänder och att solen tittar fram och hjälper till lite…..

  2. Tina skriver:

    Jadu. Precis sådär är det. Och precis där är vi just nu. Tack för ett jättebra inlägg och en viktig påminnelse: Livet går upp och ner för alla. Det får bara större konsekvenser för den som inte riktigt har samma möjlighet som andra att parera svängningarna.

    • Tack själv och hoppas du finner lite lugn och styrka någonstans. Man kanske också måste tillåta sig att acceptera mera vissa perioder. I det ingår kanske t.ex. att barnet få se lite för mycket på TV en kväll för att man själv ska hinna ta ett bad eller ringa bästa vännen. Att lägga sig lite försent men av en lite lugnare och gladare mamma är guld för alla inblandade..Sköt om er!

  3. alfapetsmamma skriver:

    Vilket bra och tänkvärt inlägg!

  4. Jessica skriver:

    Det kunde ha varit mina egna ord om mig och min egna ”lilla” prestationsprins.

  5. Anna-Karin skriver:

    Jag har både Drottningrollen och Prinsrollen att hämta mina känslor från. Vill bara säga att våren med alla förväntningar och allt nytt som ska återfödas har så mycket positivt med sig, med betoning på MYCKET med sig, jag tror du förstår.
    Kram och Allt blir bra,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s