Jan Björklund på DN debatt innehåller en hel del klokt!

Jag blir oftast lite upprörd då Björklund går i gång om ordning o reda, skolk i betygen och annat. Men i går (13 mars 2011) på DN debatt med rubriken ”Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder” finns en del klokt. Men det är ändå skam att han uttrycker sig så vagt och med begrepp, vars betydelse ligger i läsarens egen tolkning…

För det första verkar Björklund öppna upp för att ”katederundervisning” eller ”ta plats i katedern”, inte ska tas så bokstavligt. Jag tror att det inte spelar någon roll var läraren står, utan vad och hur man gör i mötet med eleverna. Och det finns en tanke åt det hållet, tror jag. ”Läraren är skolans viktigaste resurs och lärarens viktigaste verktyg är att varje lektion undervisa och leda klassen”. Om hur viktigt mötet mellan läraren och eleven är ”Det mest avgörande i skolan är mötet i klassrummet mellan lärare och elever”. Och jag tolkar Björklund att det är i det mötet, med undervisning som möter eleven på den mognadsnivå den är, man kan släppa in eget ansvar och arbete på anpassad nivå. Jag kanske läser mellan raderna istället för på….

Men sen undrar jag varför han kallar det katederundervisning. Det låter som en lärare ska tala till 30 personer, var kommer den enskilda hjälpen till respektive elev in? Om nu mötet mellan elev och lärare är det viktigaste… Det slår ju ut mina skyddslingar, barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, eleverna som har det svårt hemma, som är omogna, pirr i benen, födda utomlands, har allergier eller annat som tröttar och oroar, är smartare än genomsnittet… Alla i behov av särskilt stöd. Hur skall ”katederundervisning” bidra till ”inkluderingen” i en ”skola för alla”?

Och det andra han tar upp, som gör mig glad (en stund), är pojkkrisen. Han skriver ”två kategorier som är tydliga förlorare är pojkar och elever från hem utan utbildningstradition”. Och ställer sen frågan ”hur det kommer sig att just dessa grupper förlorat mest, när skolpolitikens allra mest överordnade mål varit just jämlikhet?”

Han fortsätter ”När lärarens roll kringskärs, när eleverna ska ta allt större eget ansvar, så ger skillnader i personlig mognad och social bakgrund större effekt i skolresultaten. Bristen på undervisning drabbar sannolikt alla elever. Men eftersom pojkar generellt sett mognar senare än flickor, … (hit är jag glad )…. och eftersom pojkarnas sociala koder i hög grad är ”anti-plugg” blir allt tal om ”elevernas eget ansvar” i själva verket en fälla för pojkar från hem utan studietradition, en fälla för arbetarpojkar.”

Usch o fy, så kom det där gamla vanliga Björklund snacket om pojkarnas ”antipluggkultur”. Jag som tyckte han var på rätt spår. Att vi ställer för höga krav i förhållande till deras mognad gör ju att de inte klarar av skolan och leva upp till våra orimliga förväntningar. Klart de halkar efter och presterar sämre. Oavsett kön! Oavsett social bakgrund! Och varför buntar han ihop de två grupperna på slutet när han använt ”pojkar och elever från hem…” samt ”hur kommer det sig att just dessa grupper förlorat mest” innan.

Aldrig får man vara riktigt glad. Men lite…

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Allmänt, Lärare, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, oro och nervositet, Pirr, pojkkrisen, Politik, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan, Utbildning. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Jan Björklund på DN debatt innehåller en hel del klokt!

  1. Mårten Hemström skriver:

    Jo, en sak till. Att pojkar har en antipluggkultur är välkänt för varenda lärare. Det är status bland killarna att strunta i läxor och skolka från lektioner. Arbeten som lämnas in är slarvigt utförda, tagna från de säckiga jeansens bakficka så att de knappt går att läsa vad som står och informationen inklistrad från Wikipedia. ”Vi har klarat Media med hjälp av Wikipedia” stod det på ett flak på förra årets studentparad här i stan. Inte bara killar, men klipp- och klistra-mentaliteten är otroligt mycket större bland killar.

  2. Mårten Hemström skriver:

    Du behöver inte vara orolig. Björklund är det bästa som har hänt svensk skola på 50 år!

    Katederundervisning är det bästa för barn med behov av särskilt stöd. Elever med funktionsnedsättning inom autismspektrumet är ofta visuella, så lärarens genomgångar bör dessutom stödjas av digital teknik, som Powerpoint eller andra visuella projektioner. Adhd-barnen behöver ordning och struktur, vilket en bra föreläsning kan ge dem, naturligtvis med korta avbrott för diskussion med bänkgrannen eller att göra en uppgift skriftligt på 5-10 minuter för att sedan ta en bensträckare och fortsätta igen med lärarstyrningen. Just de elever som du nämner är de som har mest att vinna på lärarstyrningen. De har fått dra det tyngsta lasset av alla under flumskolans experimenterande. De har skickats iväg till biblioteket med halvfärdiga instruktioner och utan en susning om hur de ska få tag på den fakta som läraren lika gärna hade kunnat ge dem på fem minuter. Det som för några årtionden sedan lärdes ut av läraren på fem minuter har i tre årtionden tagit en hel lektion att få fram, eftersom eleverna tvingats söka rätt på informationen själva. Fullständig katastrof!

    Äntligen får de arbetsro, de stackarna. Fast bara om klåfingriga politiker och pedagogikprofessorer kan sluta lägga sig i.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s