Regeringen har i dag tagit beslut att införa lärarlegitimation. Lite om vad som sagts.

Lärarlegitimation. Det kan nog vara bra. Eller kanske dåligt… Jag tror faktiskt inte att lärarlegitimationen är lösningen på svensk skolas problem. Att det behövs ett lyft är självklart. Bland annat av lärarnas inställning och kompetens. Men en person med gedigen, dokumenterad kunskap i ämnet som ska undervisas och med en naturlig begåvning för ledarskap och pedagogik kan göra mer för eleverna än en lärare med legitimation som erhållits med minsta möjliga insats. Lite som att när en falukorv ska innehålla minst 34% kött, så blir det helt hopplöst att sälja en dyrare falukorv med mer köttinnehåll… Och hur går det med små skolor i glesbygd, ska de stänga om inte samtliga lärare är legitimerade?

Det behövs så mycket mer. Men varför inte se det positivt. Det kan vara ett steg i rätt riktning. Om det kommer en rad ännu bättre steg eftersom. Här är lite om vad som sagts och tänkts om lärarlegitimationen.

I oktober la regeringen en proposition om lärarlegitimation. I dag, 2 mars, tog Riksdagen beslut om att lärarlegitimation ska införas för lärare och förskolelärare. Skolverket har haft i uppdrag att förbereda och organisera arbetet med att legitimera lärare och förskollärare.

Ett nytt karriärsteg, lektor, införs också för lärare och förskollärare. Det innebär att läraren har doktors- eller har en licentiatexamen (ungefär en halv doktorsexamen). Tanken är att fler lärare med djup ämneskompetens från forskning ska komma tillbaka till skolan. För antalet lektorer har stadigt minskat i den svenska skolan.

Eva-Lis Sirén, förbundsordförande Lärarförbundet, skriver på Svenska Dagbladet Brännpunkt (2011-03-02), om hur avgörande det är att det blir rätt från början. Hon tar bl.a. upp problemet med introduktionsåret, det finns inga garanterade platser. Finns det pengar till den fortbildning som behövs till dagens lärare för att de ska få legitimation? Hur ska man validera lärares kunskaper? Men Lärarförbundet är positiva.

svt.se:s debattsida (2011-03-02) skriver gemensamt Margareta Pålsson (M), Ordförande utbildningsutskottet och Metta Fjelkner, Ordförande Lärarnas Riksförbund, positivt om lärarlegitimationen, de tror att detta är rätt väg att höja yrkets status. Men de poängterar att för att nå detta är också den nya lärarutbildningen med fyra olika examina, förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen viktig och fortsättningen på lärarlyftet. Och de tar upp ett antal andra faktorer. Deras mål är att Sverige på sikt ska ligga i topp i internationella jämförelser. Lärarnas Riksförbund är mycket nöjda med beslutet.

Men Erik Bengtzboe, Muf, och Gustav Löfving, Moderat Skolungdom tar i SvD (2011-03-02) upp att den nya lärarlegitimationen riskerar att skapa fler problem än det löser. De menar att rektorer får svårare att rekrytera personal och många kompetenta lärare stängs ute. En bra lärare är inte detsamma som en legitimerad lärare. Det ska vara rektorns ansvar och befogenhet att anställa de lärare som är bäst för skolan och eleverna i fråga. Och det skulle kunna vara en obehörig/inte legitimerad, menar de.

I en debattartikel i Göteborgs Posten (2011-03-02) skriver Anders Knape, Sveriges Kommuner och Landsting och Kjell- Olof Feldt, Friskolornas Riksförbund. att legitimerade lärare är inte en garant för att eleverna når skolans mål. Det krävs fler åtgärder och de tar upp ett antal punkter som är förutsättningar för att lärarlegitimationen ska fungera.

Dagens Nyheter, tar liksom flera andra, upp problemet att många behöriga lärare inte har hämtat ut sitt examensbevis. Och Svenska Dagbladet är inne på samma tema, svårigheter som följer av beslutet att införa lärarlegitimationen. Rapports webbplats och inslag i sändningen är inne på samma tema, men tar också upp positiva aspekter.

Det har funnits kritik tidigare t.ex. tog Jonas Vlachos tog upp om man bli av med sin legitimation och vad krävs för det i en debattartikel i Dagens Nyheter, han drar en intressant parallell till läkaryrket och dess legitimation, AT-tjänstgöringen för läkare och introduktionsåret för lärare. Men lärarförbunden replikerar i samma tidning att ”Lärarlegitimationen är bland det bästa regeringen beslutat i utbildningspolitiken”.

I en annan debattartikel i DN ställer sig friskolorna sig skeptiska därför att det är svårt att i en liten skola erbjuda heltidstjänster i alla ämnen och att därför är svårt att hitta behöriga lärare (legitimerade i framtiden) till t.ex. i språk eller hemkunskap. Det tog även SvD upp. Maria Stockhaus håller med om detta i samma artikel, men Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ställer sig i positiv, i denna artikel, till den ambitionshöjning som lärarlegitimationen ändå bidrar till . SKL har tidigare tagit upp att det avgörande är en bra lärarutbildning, inte en lärarlegitimation och att legitimation inte är samma sak som bättre kompetens.

Lärarnas Nyheter har förstås diskuterat frågan om detta är ett lyft eller ej och hur  kompetenslyftet, som behövs för att nuvarande lärare ska kunna få lärarlegitimation, ska finansieras. Medan tidningen Skolvärlden mer refererat till debatten i övriga tidningar.

Ja, det har förstås skrivits en massa mer, men det här kan ge en bild av lite olika ståndpunkter och argument. Det verkar som att man kan vara för eller emot lärarlegitimationen, de flesta verkar ändå överens om att det krävs mycket mer för att komma på rätt väg.

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Allmänt, Lärare, Politik, Samhälle, skola, Skolan, Utbildning. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Regeringen har i dag tagit beslut att införa lärarlegitimation. Lite om vad som sagts.

  1. Mib skriver:

    Jag är inte alls särskilt insatt, så jag tycker att det beror på hur det kommer att användas. Min man Mr Johnsson är egentligen historie och religionslärare och har mångårig erfarenhet av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (inte bara sina egna) han är dessutom väldigt intresserad vilket förstås innebär att han tar reda på mycket och söker kunskap hela tiden självmant. Sen han slutade utbildningen har han aldrig haft jobb som det han läst till utan jobbat som träslöjdslärare. Första åren tyckte han att det var synd att han inte fick jobba som det han utbildat sig till, men så pratade vi om att han ju kunde använda sig av sina intressen även i träslöjden vilket har resulterat i att han numera tycker det är jätteroligt. Eleverna tycker också det är roligt att ha en så inspirerande träslöjdslärare. Han kommer på lösningar för de som har det svårt osv. Med lärarlegitimation så kommer han att ses som obehörig eftersom han inte är träslöjdslärare och då väntar arbetslöshet eftersom den inriktning han valde inte finns så mycket jobb inom. Jag kan inte tycka att det är bra. Han är dessutom väldigt duktig på träslöjd.

  2. janlenander skriver:

    Det finns en skenbild av att obehöriga lärare är duktiga yrkesmänniskor som fastnar pga formalia. Sanningen är att förutom att utbildningen har ett värde så sorterar den bort åtminstone de som har allra minst intresse för att vara lärare. Den typiska obehöriga läraren är mer som Malin i 9A som blir en ren katastrof för hon kan ingen fysik och har aldrig varit speciellt intresserad av ämnet.

    Elevkullarna fortsätter ner, det är läge att byta ut de obehöriga lärarna nu.

    • Jan, jag tror att du har rätt i stort och i princip. Givetvis har utbildningen ett värde och sorterar bort de ointresserade.

      Man kan vända på ditt resonemang. Alla som är behöriga är inte duktiga yrkesmänniskor pga formalian. Utbildningen har kanske inte haft sådan kvalitet? Få söker, få har det i förstahandsval, låga intagningspoäng och så stark kritik att samtliga läroanstalter fått söka om sin examensrätt… Som det är i dag är behörigheten inte en tillräcklig garanti. Därför tror jag inte att lärarlegitimationen blir det heller.. till att börja med. Men det kan vara ett steg i rätt riktning.

      För att inte bli helt missförstådd, heja alla fantastiska lärare som gör ett otroligt jobb, ibland mer än man kan begära, ofta under otillräckliga förutsättningar varje dag. Vardagshjältar!

  3. Nano skriver:

    Det kommer att bli bättre med 100tals paperslösa analfabeter som skall slussa in.
    Stackars denna skolgeneration, inga föredömen och inkompetenta politiker.
    Om det här är demokrati så vill jag ha något annat.

  4. Knut Olsson skriver:

    Lärarlegitimation innebär inte ett dugg i praktiken för skolan. De kommer kunna harva på i samma nedåtgående spiral i alla evighet även fortsättningsvis.

    Lärarfacket hoppas givetvis att detta anställningshinder skall leda till upptrissade lärarlöner.

    Några bättre kunskaper kommer vi dock aldrig få på detta vis. Fokus skall ju inte ligga på lärarna utan eleverna och deras inlärningsutveckling under skolgången.

    Vi borde ha ett mer vetenskapligt grundlagt utbildningssytem med lite stake i.
    Tex borde det införas betygsbestämmande centrala prov i alla ämnen så att det går att göra riktiga jämförelser mellan skolor och enskilda lärare. Elever kan dessutom alltid tenta upp om de så vill och vi har löst hela komvuxproblematiken på samma bräde.

    En lärare borde inte heller få tillåtas att betygssätta sina egna elever då deras roll borde vara att sitta på den coachande och utbildande bänken tillsammans med sina elever och inte med ena foten inne i dommarbåset som i dag.

    Vi borde haft ett betygsystem som gör det extremt svårt att för någon enda elev att uppnå högsta eller lägsta betyg. För som med alla mätinstrument så måste det man mäter vara inom skalan. Dagens betygsinflation med varannan MVG är helt åt fanders.

    Lärarna och hela skolor kan sedan enkelt övervakas rent statistiskt genom att man bara kontrollerar den utvecklingsförändring som varje elev presterar när dessa passerar en given lärare och skola. Man kan därefter börja analysera de metoder och material som ger bäst resultat för eleverna och fullständigt strunta i ovidkommande faktorer som om om en lärare inhämtat sina ämneskunskaper genom livserfarenhet eller högskola.

    En duktig lärare kan nämligen alltid oavsett utbildning höja sin status och begära högre lön.
    Är man en lärare och hamnar i ett område omotiverade lågpresterande elever och lyckas höja dessa med flera procent efter avklarade skolgång är ju detta något som skall premieras mer än den lärare som inte lyckas åstadkomma något alls med högpresterande motiverade elever.

    Allt detta gör att en skola, dess lärare och ledning via rektor kan mätas efter sin verkliga prestation och inte som i dag med subjektiva ojämförbara betyg och myglande politiskt styrd statistik.

  5. Gianni skriver:

    Det finns ingen universallösning på skolornas problem, men jag tror att lärarleg är et steg i rätt riktning, ett steg av många många.

    • Ja Gianni, det kan nog vara så. Ett steg av många, många… Men också att vi får till rätt krav och validering av kraven för att få legitimationen. Och rätt undantag från kravet att alla ska vara legitimerade, för att det inte ska bli absurt i små skolor. Och att det faktiskt dras in lärarlegitimationer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s