Funderingar kring att anmäla sin skola till skolinspektionen

När Drottningen kom hem från ännu ett frustrerande och i stort sett resultatlöst skolmöte surfade hon in på skolverkets och skolinspektionens webbplatser. Hennes Prestationsprins hade fått en diagnos och pga skolsituationen en depression. Att han hade behov av särskilt stöd var självklart. Men Skolan tog inte hand om vare sig det ena eller andra. Hon läste om hur en anmälan skulle göras, hon ringde och talade med en jurist på Skolinspektionen och beskrev sitt fall. Han tyckte det lät allvarligt och att hon skulle överväga att anmäla. Men att det var bra om hon först talade med skolan (gjort) och kommunen.

Hon skrev ett brev till skolchefen i kommunen, med kopia till registratorn, där hon påpekade allvarliga brister (hon tog upp en rad exempel t.ex. åtgärdsprogrammens utformning och uppföljning, men framförallt att det var inget eller fel stöd) i Skolan. Hon bad att få diarienumret tillbaka, det kom från registratorn. Ingenting hände. Hon skrev ett påminnelsemail. Ingenting hände. Efter ett samtal, där hon inte nådde skolchefen, men hans assistent, ringde en handläggare upp. Det var handläggaren som varit med och beslutat om ytterligare resurser till Skolan för särskilt stöd till Prestationsprinsen och hon sa att hon hört av skolchefen att det var problem med Prestationsprinsen…

Nej, svarade Drottningen. Men jag har skickat ett brev om allvarliga brister i Skolan. Du har väl läst brevet? Handläggaren svarar att hon faktiskt inte fått ta del av brevet. Drottningen blir tyst och försöker sedan pedagogiskt fråga sig fram. Du är alltså handläggare av ärendet med diarienummer si och så, som upprättades pga en inkommen handling i form av ett brev, men du har inte sett brevet. Hur vet du då vad du ska handlägga? Det där vet jag inget om. Så det är bra nu med Prestationsprinsen? Drottningen svarar nej på den frågan…

Dagen efter talar hon med handläggarens chef, pga att han nekat Prestationsprinsen att byta till en skola i en annan kommun (betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter – en annan historia), då tar Drottningen upp att hon skickat ett brev till skolchefen. Hon undrar varför det hamnat på deras avdelning. Det vet han inget om men lovar att påminna skolchefen och se till att någon återkommer. Det är nu tre år senare och ingen har hört av sig. Än.

Suck! Att formulera en anmälan till Skolinspektionen var inte att tänka på. Att försöka verksamhetsutveckla kommunen och kommunala skolan låg också utanför möjligheternas gräns. Dessutom hade hon hört i P1:s kaliber om att föräldrar som anmäler sin skola ofta får ännu sämre bemötande efteråt…

Drottningens ork tog slut. Och den orken som inte fanns var tvungen att gå till Prestationsprinsen. Ändå.

Annonser

Om prestationsprinsen

Prestationsprinsen är vem som helst, flicka, pojke, barn, ungdom,ofta missförstådd. Bloggen vill bidra med lite vuxen ödmjukhet kring våra älskade ungars behov och beteenden, speciellt barn med osynliga funktionsnedsättningar..
Det här inlägget postades i Familjeliv, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, psykisk ohälsa, Särskilda behov, skola, Skolan. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Funderingar kring att anmäla sin skola till skolinspektionen

  1. Ping: Lättare att anmäla skola till huvudmannen, dvs kommunen eller friskolan. Och krav på mer strukturerad hantering! | Prestationsprinsen

  2. Ping: ny vecka « MaskrosMorsan

  3. Ping: hemmasittare, avstängda, utestängda, utslängda, men framförallt uppgivna | Prestationsprinsen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s