Skolans tomma stolar – rapport om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan

Den 13 september 2016 lanserades vår rapport om problematisk skolfrånvaro Skolans tomma stolar  – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Den har kommit till med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet. Den blev uppmärksammad stort i media och är citerad och refererad till i SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera.

Våra övergripande slutsater är:

  1. Det måste samlas frånvarostatistik på nationell nivå. Det borde vara självklart att vi måste ha koll på något så grundläggande som om, och i vilken utsträckning, våra barn och unga faktiskt går i skolan. Varje barn har rätt till utbildning och grundskolan ska vara gratis enligt FN:s barnkonvention. Lever vi upp till den om det är så mycket som 70 000 elever i åk4-åk9 som har en frånvaro över 10 procent varav ca 18 000 har över 20 procent? Egentligen vet ingen säkert för bara ca 50 procent av kommunerna följer upp sin frånvarostatistik.
  2. Även anmäld frånvaro måste följas upp och analyseras. Det räcker inte att följa upp den oanmälda. Det finns mycket problematisk och omfattande frånvaro inom den giltiga. Och den får liknande konsekvenser oavsett orsak, eleven halkar efter i skolarbetet och tappar ofta det sociala umgänget.
    ooo
  3. Undersökningen indikerar många elever med stor frånvaro. I vår undersökning anger kommuner och skolor att den totala frånvaron (anmäld och oanmäld) ökar för varje årskurs och är störst i årskurs 9. Skolledarna anger att 12 % av eleverna i årskurs 9 är frånvarande mer än 10 %, kommunerna anger 17 %. Undersökningen indikerar att över 50 000 elever (mellanstadiet och högstadiet) har en stor frånvaro i Sverige idag, över 14 000 av dem har en frånvaro på över 20 % och mer än 38 000 har en frånvaro på mellan 10–19 %. Tidigare under- sökningar visar att en del av dessa inte alls går till skolan under lång tid, så kallade ”hemmasittare”. Detta trots att vi både har skolplikt och att alla barn i Sverige har rätt till grundläggande utbildning i allmän skola. Följdfrågan blir om Sverige idag säkerställer alla barns rätt till utbildning.
    ooo 
  4. Det fria skolvalet kan påverka elevens rätt till utbildning. Utifrån ett barnrättsperspektiv borde det fria skolvalet inte påverka möjligheten för en elev att få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Enligt skollagen ska hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i deras grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Av kommunerna i vår undersökning är det bara drygt hälften som samlar in statistik över närvaron i sina kommunala skolor. Bara 12 % samlar in statistik från friskolor i kommunen, vilket kan bero på olika lagtolkningar om vad kommunen kan kräva av friskolan. 83 % svarar att de säkerställer att alla barn fullgör sin skolplikt. Nästan två tredjedelar, 64 %, av kommunerna samlar inte någon statistik över frånvaron bland skolpliktiga barn som fullgör sin skolplikt utanför kommunen. Lägg till att 18 % är tveksamma/eller inte vet om de gör det. Det verkar vara potentiellt möjligt att elever med problematisk skolfrånvaro utanför kommunens egna skolor missas. Undersökningen visar också att kommunerna i relativt låg grad låter friskolor ta del av deras stödjande arbete kring frånvaro (34 %). Detta trots att kommunen enligt lag har ett ansvar för att alla skolpliktiga barn fullgör sin skolplikt. Frågan utifrån detta är om det stödjande arbetet ska ses som stöd till skolan eller borde det kanske ses som en insats för att säkerställa rätten till utbildning för alla barn i kommunen, oavsett skolval.
    ooo 
  5. Uppföljningen av skolfrånvaron kan förbättras. Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola fullgör sin skolgång enligt skollagen. 80 % av skolorna och 54 % av kommunerna i vår undersökning samlar in statistik över frånvaro. Så gott som alla skolor och kommuner följer upp problematisk frånvaro (99 %). Det betyder att nästan hälften av kommunerna förlitar sig på annan information än egen statistik eller information från annan aktör, till exempel skolorna själva, för att upptäcka problematisk frånvaro. Vi ställer oss frågan hur frånvaron som angetts kan vara så stor då 99 % följer upp och agerar? Kan det vara så att det sätt skolor och kommuner arbetar på inte riktigt fungerar? Ingen officiell statistik samlas på nationell nivå, det tycker vi borde ske i fortsättningen. Vet vi att, och i vilken omfattning, våra barn går i skolan?
    ooo 
  6. Skolor och kommuner saknar stöd och riktlinjer i frånvaroarbetet. 71 % av kommunerna och 63 % av skolledarna anser inte att riktlinjer för arbetet med problematisk skolfrånvaro från skolmyndigheterna är tillräckligt tydliga. 62 % av kommunerna och 65 % av skolledarna får inte fullt ut det stöd de skulle behöva. Bara 24 % av de tillfrågade skolledarna tycker att de helt och hållet får det stöd de behöver från sin kommunala förvaltning. Såväl kommuner som skolor anser sig ha behov av stöd och riktlinjer i sitt arbete med problematisk skolfrånvaro, som skolmyndigheterna eller den kommunala huvudmannen/ förvaltningen inte tillgodoser.

Här kan du ladda ner hela rapporten. Har du frågor på innehållet eller vill komma i kontakt med oss för föreläsningar eller konsulttjänster inom Problematisk skolfrånvaro kontakta rapportförfattare Aggie Öhman o7o 553 85 48 eller aggie [at] prestationsprinsen.se

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Fåtal platser kvar. Tisdag stänger anmälan till Hemmasittardagen.

Vi har lite platser kvar till Hemmasittardagen. Temadag om problematisk skolfrånvaro i Stockholm 3 maj. Men skynda att anmäla er om ni vill komma med för det är inte många platser kvar och på tisdag stänger anmälan!

Vi vill visa på att många elevgrupper drabbas av skolproblem och skolfrånvaro, en del blir hemmasittande. Lyssna på Agneta Söder från Autism & Aspergerförbundet, Mona Liljedahl från Filurum (Särbegåvade), Marie Holst från Ersta Vändpunkt (med missbruk i famijen) och Björn Olsson från Barncancerfonden om hur skolgången och skolnärvaron fungerar, eller inte fungerar, för de barn och unga de representerar.

Lyssna på Malin Gren Landell, regeringens utredare, och Aggie Öhman, Prestationsprinsens utredare, presentera och samtala om sina slutsatser och tankar.

Kom och lyssna på en pappa som kämpat för sin sons skolgång och två unga killar som kämpat med sin skolgång!

Vi knyter ihop dagen om hur man kan arbeta för att enklare kunna möta alla dessa olika elevers behov. Lyssna på Helena Wallberg, som skrivit en rad böcker och driver bloggen Specialpedagogen och Ulrika Jonson, två fantastiskt duktiga specialpedagoger om hur vi bättre kan förebygga frånvaro genom att möta våra elevers behov smartare och bättre.

Allt detta för 350 kronor inklusive fikor och enkel lunchwrap!

Mer info och anmälan här.
Program Hemmasittardag 170503.

Välkomna! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Önskemål om mat? Jag är vegetarian, laktosintolerant – OK! Jag är på spektrumet – klarar inga blandningar – INTE OK…

Prestationsprinsen

Sitter här och tänker inför påsken. På maten som kommer att ställas fram, äggfinesser, sillblandningar, laxrätter, späda vårgrönsaker…

Har ni tänkt på vad mycket mat vi äter som är blandningar? Påskmaten, men även till vardags, som grytor, wokar, pyttipanna, chili con carne, pastarätter, burritos, grönsaksblandningar…

Många har svårt med mat som de inte vet vad det är i, för att de behöver förutsägbarhet till exempel. Lite jobbigt att inte veta om man kommer att få spenat, ägg eller lax i munnen när man äter Mormors påsklaxcoupe.

Eller jobbigt för att man är högsensitiv och inte klarar att blanda smaker. Eller för att man är på spektrumet (autism) och helt enkelt behöver koll. Eller för att man allergisk och vill vara säker på vad man äter. Eller så vill man inte äta animaliskt av ideologiska skäl.

Vi frågar alltid om det finns allergier, intoleranser eller vegetariska önskemål. Det är dags att inför psykiatriska önskemål!!

Varför…

View original post 94 fler ord

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Checklista – 10 tips för stundande lov och resor, bra för alla speciellt barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Om ni befinner er mitt i påsklovskaoset, här kommer en checklista som kanske kan underlätta?

Prestationsprinsen

Prestationsprinsen

Skrev häromdagen ett inlägg med tips inför novemberlovet, resor, solsemester, skolresor, konferenser med mera. Det blev mycket uppskattat och spritt. Här jag sammanfattat huvudpunkterna i en checklista. Och längst ner finns det som pdf, lätt att skriva ut.

  1. Gör ett schema för hela perioden med vad som ska hända varje dag
  2. Använd mycket bilder, för att visa hur restaurang, hotell, museum ser ut. Men också personer ni kommer att möta eller gästa.
  3. Rita, t.ex. en bil, en båt, en strand, en giraff, en pool. Säger mer än tusen ord.
  4. Förvara schemat i en plastficka så att det kan tas med. Printa ut och ta med det som verkar skapa trygghet och förutsägbarhet. Bra reserv när plattan eller mobilen har slut på batteri.
  5. Använd internet, spara länkar till kartor och webbsajter till vart ni ska, webbsajter för landet, staden, hotellet. Har stället eller de ni ska besöka instagram, en facebook…

View original post 268 fler ord

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Tips inför påsklov och resor, ja även för skolresa eller konferens. Vi kan ta hänsyn till stressade, oroliga, med neuropsykiatriska diagnoser och många fler.

Bara några dagar eller någon vecka till påsklovet. Då drar många av oss iväg på storstadsresor, till släkten eller skidsemester. Har vi ett barn, eller annan familjemedlem, som inte är så förtjust i nya saker eller i behov av struktur och förutsägbarhet så kan en semester, konferens eller skolresa bli lite knepig om den innehåller flera stopp, olika sov- och matställen, mycket folk, nya människor och nya miljöer. Kanske ett nytt land!

Det här är skrivet till föräldrar, men går lika bra att applicera på elev, kollega, sambo, fruga, man… Men det är viktigt att skapa struktur och förutsägbarhet genom att noga förbereda barnet (eller maken, eller…). Och se till att det finns mentala och fysiska reträttplatser. Lite idéer:

  • Gör ett schema med vad som ska hända varje dag (inte för mycket text!), gärna med bilder eller teckningar. Gärna i en plastficka så att det kan tas med, diskuteras inne, ute, vid maten… ja, när det är läge. Inte då du vill.
  • Använd allt som finns på internet, visa på kartor var landet, staden, hotellet ligger.
    Visa hotellets, campingplatsens, museets, badplatsens… webbsajter.
    Kanske inte allt på en gång, Lite övergripande i förväg och mer detaljerat allt eftersom det är dags för nästa etapp, besök, utflykt…
  • Om ni ska besöka vänner och släkt. Visa bilder på dem, tala om vad ni gjorde när ni var där sist, har de en facebooksida, en blogg ni kan läsa tillsammans?
  • Printa ut och ta med det som verkar skapa trygghet och förutsägbarhet.
  • Använd smartphone eller andra mobila enheter om ni har. Lägg in i kalendern med text och bild, lägg in påminnelser eller använd någon passande schema-app.
  • Om ni nu väljer att vara i många nya fysiska miljöer, försök skapa mentala trygga, kända miljöer som kan tjäna som reträttplatser. Det kan vara mycket: spel på telefon, padda eller nintendo, favoritboken, kanske en kudde hemifrån, favoritlåtarna på spotify/itunes, få stanna i bilen… Ja, tänk till. Vad kan ditt barn känna trygghet i trots att det befinner sig i ny miljö?

Mat, är ofta ett problem.

  • Kan du ta med dig något i reserv? En konserv som du vet att barnet gillar? Nudelsoppa? Smorgås?
  • Låt ditt barn äta hamburgare, varmkorv eller flingor hemma på hotellrummet hela semestern.
  • Eller gå till samma restaurang varje kväll. Låt ditt barn äta lasagnen eller köttbiten varje kväll. Det kan också vara en upplevelse. Ni lär känna personalen. Det finns säkert massor på menyn för resten av familjen.
  • Det är inte fel att gå på kända matkedjor, ja ni vet, som till exempel säljer hamburgare, pasta, smörgåsar och ser i stort sett likadana ut i varje stad och vilket land man än är i. Om man ska stå ut med allt nytt kan det vara tryggt att detta är bekant. Mat är ju extra svårt för många.

Har du ett barn med mycket (!) energi så är det lika viktigt att det får avreagera sig som reträttplatser. Planera in stopp och tillfällen  för att springa i kapp, hoppa tjugo gånger, stå på händerna, hoppa rep, kicka med älskade bollen osv. Att hyssja och tysta barn med överskottsenergi slutar bara i bråk. Energin måste ut! Och kommer den inte ut i benen så kommer den tyvärr ofta ut som bråk och tråkigt humör! Och det smittar strax till dig. Och då är helt plötsligt den trevliga utflykten inte så trevlig…

En annan sak är att reträttplatser kan behövas just där och då. Du kanske måste lämna den trevliga guidningen av den gamla staden, underbara skaldjurslunchen vid beachrestaurangen eller skidbacken efter två åk. För det blev för mycket. Då är det så. Det bara är så. Tyvärr.

Man kan testa med en mental reträttplats i de lägena. Funkar det att få gå undan till bänken ni kom överens som på Gamla Torget eller med en kopp varm choklad på kaféet (ensam eller med någon), eller att slippa äta upp, och lyssna på favoritmusik i hörlurar eller spela spel på mobilen?

En annan sak är ställtid. Lägg inte in för mycket i ert schema. Hinn andas och ge ditt barn tid att återhämta sig. Det kan behöva sova massor eller ta en mellandag och bara se på TV. Bli inte arg. Det är ett reellt behov! Samma sak att det kan behövas tid att förbereda sig för kvällens restaurangbesök, ge då barnet ställtid. Kanske inte ska åka på utflykt på dagen och gå på ny restaurang på kvällen?

Ja, det finns massor att tänka på. Men tänk struktur, förutsägbarhet, ställtid och reträttplatser, mentala eller fysiska så ökar förutsättningarna för en kul semester tillsammans! Och lyssna på vad era barn och ungdomar säger och önskar.
För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Publicerat i adhd, Allmänt, Aspergers syndrom, Autism, barn, Familjeliv, Föräldraskap, Funktionsnedsättningar, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar, NPF, oro och nervositet, Pirr, Särskilda behov | Lämna en kommentar

Skolans tomma stolar – rapport om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan

Ni som inte läst vår rapport tycker vi ska göra det. Skicka eller tipsa gärna era lokala politiker och utbildningsansvariga. Tack!

Prestationsprinsen

Den 13 september 2016 lanserades vår rapport om problematisk skolfrånvaro Skolans tomma stolar  – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan. Den har kommit till med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet. Den blev uppmärksammad stort i media och är citerad och refererad till i SOU 2016:94 Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera.

Våra övergripande slutsater är:

  1. Det måste samlas frånvarostatistik på nationell nivå. Det borde vara självklart att vi måste ha koll på något så grundläggande som om, och i vilken utsträckning, våra barn och unga faktiskt går i skolan. Varje barn har rätt till utbildning och grundskolan ska vara gratis enligt FN:s barnkonvention. Lever vi upp till den om det är så mycket som 70 000 elever i åk4-åk9 som har en frånvaro över 10 procent varav ca 18 000 har över 20 procent? Egentligen vet ingen säkert för bara ca 50 procent…

View original post 698 fler ord

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Argument för statistik om skolfrånvaro på nationell-, kommunal- och skol-nivå

20160912_140944
I höstas släppte Prestationsprinsen en rapport om skolfrånvaro i grundskolan ” Skolans tomma stolar, om skolfrånvaro och kommuner och skolors arbete med frågan” författad av vår egen expert på skolfrånvaro, Aggie Öhman. Där konstateras att drygt 50 procent av Sveriges kommuner samlar in och analyserade frånvarostatistik, motsvarande siffra var 80 procent för skolorna. Ingen statistik om frånvaro samlas på nationell nivå av t.ex. Skolverket. Vi konstarera också att ca 70 000 elever verkar ha en omfattande frånvaro.

Så det är många skolor och många kommuner som inte arbetar utifrån statistik i sin uppföljning och i sitt arbete med frånvaro. En slutsats och rekommendation i vår rapport är att det borde samlas in statistik på nationell nivå, ja, på alla nivåer. Regeringens utredare Malin Gren Landell kom till samma slutsats i SOU:n Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, som lämnades till regeringen i januari. Vi hoppas att alla remissinstanser inser detta också och rekommendera att vi börjar samla in frånvarostatistik strukturerat.

saknad-uppmarksamma-elevers-franvaro

Behövs statistik? Är det inte bara ytterligare pappersarbete?

Det finns ett visst motstånd mot mer ”administration”. Men vad som är onödig administration och vad som är effektiv och användbar dokumentation, beror helt och hållet på hur den används.

Inget nytt – redan idag ska det registreras frånvaro vid varje lektion. Det görs också i de flesta svenska klasssrum (även om det kan vara stor variation i rapporteringsgrad mellan olika lärare och skolor). Men den aggregeras inte och analyseras inte i alla skolor och kommuner, samt inte alls på nationell nivå. Det blir inte mer arbete för den enskilde läraren.

Vad ska man ha närvarostatistik till?

  • Insamling och analys av närvarostatistik, är ett sätt att få en komplett bild av nuläget i skolor och kommuner.
  • Med statistik kan vi se hur frånvaron förändras över tid på alla nivåer, individ, verksamhet, huvudman, kommun…
  • Vi kan få en bild av hur skolfrånvaron varierar i olika områden och skolor.
  • Vi kan på analysera statistiken dvs frånvaron och se mönster hur den hänger ihop med vissa skolor, dagar, pedagoger,  arbetslag… Här har vi stor kompetens och kan hjälpa er att bygga upp bra rapporter och föreslå insatser och förändringar.
  • Frånvarostatistik är  ett verktyg, ett medel för att målstyra och följa upp om mål nås, att insatser är effektiva (eller inte…). Detta borde vara till nytta i kommuner, huvudmäns och skolans dagliga arbete och i det systematiska kvalitetsarbetet. Prestationsprinsen kan hjälpa er med uppföljning av projekt och insatser.
  • Det har visat sig att insamling och analys av skolfrånvarostatistik är förebyggande i sig. Även om inga andra insatser görs verkar medvetenheten minska frånvaron.

Vi behöver få kontroll på frånvaron och om de insatser som görs förändrar situationen till det bättre. Dvs det handlar om att upptäcka ökande frånvaro med en gång och det ska inte gå så långt att elever är hemma i år sk. hemmasittande eller hemmasittare  Vi behöver statistik, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Vill ni bli bättre i ert arbete med frånvaro?
Kolla in våra tjänster och utbildningar.

 

Publicerat i Allmänt, barn, Nya skollagen, Politik, Samhälle, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

15 tips för att undvika problem och underlätta att duscha

hartvatt-2Vi har ett populärt inlägg här på bloggen om varför det kan vara jobbigt att duscha. Detta är vanligt för barn och unga med neuropsykiatriska- och autismspektrumtillstånd, ja för många andra också förstås. I det inlägget finns ett par tips, här kommer en bunt till.

  1. Om det bara inte funkar. Låt det vara. Ingen har dött av att inte duscha på ett par veckor (eller månader).
  2. Det kan helt enkelt ta för mycket energi. Bestäm vissa dagar och kanske tom tid, eller i alla fall när i schemat. På morgonen efter frukost, efter middagen, innan tandborstningen…
  3. Många behöver inte tvätta håret så ofta som vi gör. För en del verkar håret vänja sig. Så finns torrschampoo, om det funkar, då ser personen i alla fall inte smutsig ut.
  4. Fick tips av en mamma att ge barnet egna flaskor och numrera dem i den ordning man kommit överens om att göra (1. schampoo, 2. balsam, 3. tvål)
  5. Produkter som är schampoo och balsam i ett kan underlätta för en del.
  6. En del kan behöva ett schema i duschen, vilken ordning man gör saker och
    tid det ska ta.
  7. Klocka, timstock eller liknande för att hålla tiden man kommit överens om
    att olika moment ska ta.
  8. En del vill hellre bada än duscha. Duscha är ju som sagt ett fyrverkeri av upplevelser. Andra tycker att bada är superäckligt, med alla bakterier som ligger kvar i vattnet.
  9. Parfymfritt kan underlätta för en del.
  10. Olika tvålar, klibbar fast olika mycket. Testa er fram till en tvål som känns bra och lätt att skölja av. Många oroar sig för om all tvål eller schampoo verkligen är borta.
  11. En del har torr hud eller får det periodvis, efter duschen, kanske tvätta med en duscholja i stället. Många tycker det är kladdigt att smörja in sig.
  12. Ha olika handdukar eller olika delar av handduken för olika delar av kroppen: håret, kroppen, fötterna, rumpan, ansiktet. Fråga ert barn eller ungdom vad som kan vara viktigt för dem.
  13. Förbered. Lägg in kläder i badrummet. Så slipper man gå halvblöt och kall och leta fram kläder.
  14. En del är varma efter bad eller dusch, ge dem då tid och OK att gå runt lite halvklädda för att komma i lagom temperatur.
  15. Förbered och lägg fram varma, mjuka handdukar och kläder.

Sen är det ju mycket annat i samband med dusch. Kamma eller borsta håret, vilken borste och egen kam kan vara viktigt. Klippa naglar, borsta tänder med mera. Det tar vi en annan gång eller så kan man tänka ungefär som ovan. Bestäm dag. Kanske inte samma som duschdagen. Fyll gärna på med bra tips i kommentarer här eller på facebooksidan. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

PrestationsprinsenHäng på terminskurs för yrkesverksamma Stockholm 15 mars
Problematisk skolfrånvaro och hemmasittande

Vi har haft ett tillfälle, men ordnar en kom-ikapp-träff före nästa tillfälle den 15 mars. Fem eftermiddagar. Gästföreläsare. Erfarenhetsutbyte. Nätverkande. Prisvärd 4 900 kr eller 4250 kr 0m flera från samma verksamhet.  Läs mer och anmälan.

Publicerat i barn, Familjeliv, Föräldraskap, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Skolan | Lämna en kommentar