Ny rapport: Skolans tomma stolar – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan

Idag 13 september lanseras vår rapport om problematisk skolfrånvaro ”Skolans tomma stolar  – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan”. Den har kommit till med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet.

Våra övergripande slutsater är:

  1. Även anmäld frånvaro måste följas upp och analyseras. Det räcker inte att följa upp den oanmälda. Det finns mycket problematisk och omfattande frånvaro inom den giltiga. Och den får liknande konsekvenser oavsett orsak, eleven halkar efter i skolarbetet och tappar ofta det sociala umgänget.
    ooo
  2. Undersökningen indikerar många elever med stor frånvaro. I vår undersökning anger kommuner och skolor att den totala frånvaron (anmäld och oanmäld) ökar för varje årskurs och är störst i årskurs 9. Skolledarna anger att 12 % av eleverna i årskurs 9 är frånvarande mer än 10 %, kommunerna anger 17 %. Undersökningen indikerar att över 50 000 elever (mellanstadiet och högstadiet) har en stor frånvaro i Sverige idag, över 14 000 av dem har en frånvaro på över 20 % och mer än 38 000 har en frånvaro på mellan 10–19 %. Tidigare under- sökningar visar att en del av dessa inte alls går till skolan under lång tid, så kallade ”hemmasittare”. Detta trots att vi både har skolplikt och att alla barn i Sverige har rätt till grundläggande utbildning i allmän skola. Följdfrågan blir om Sverige idag säkerställer alla barns rätt till utbildning.
    ooo 
  3. Det fria skolvalet kan påverka elevens rätt till utbildning. Utifrån ett barnrättsperspektiv borde det fria skolvalet inte påverka möjligheten för en elev att få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Enligt skollagen ska hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i deras grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Av kommunerna i vår undersökning är det bara drygt hälften som samlar in statistik över närvaron i sina kommunala skolor. Bara 12 % samlar in statistik från friskolor i kommunen, vilket kan bero på olika lagtolkningar om vad kommunen kan kräva av friskolan. 83 % svarar att de säkerställer att alla barn fullgör sin skolplikt. Nästan två tredjedelar, 64 %, av kommunerna samlar inte någon statistik över frånvaron bland skolpliktiga barn som fullgör sin skolplikt utanför kommunen. Lägg till att 18 % är tveksamma/eller inte vet om de gör det. Det verkar vara potentiellt möjligt att elever med problematisk skolfrånvaro utanför kommunens egna skolor missas. Undersökningen visar också att kommunerna i relativt låg grad låter friskolor ta del av deras stödjande arbete kring frånvaro (34 %). Detta trots att kommunen enligt lag har ett ansvar för att alla skolpliktiga barn fullgör sin skolplikt. Frågan utifrån detta är om det stödjande arbetet ska ses som stöd till skolan eller borde det kanske ses som en insats för att säkerställa rätten till utbildning för alla barn i kommunen, oavsett skolval.
    ooo 
  4. Uppföljningen av skolfrånvaron kan förbättras. Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola fullgör sin skolgång enligt skollagen. 80 % av skolorna och 54 % av kommunerna i vår undersökning samlar in statistik över frånvaro. Så gott som alla skolor och kommuner följer upp problematisk frånvaro (99 %). Det betyder att nästan hälften av kommunerna förlitar sig på annan information än egen statistik eller information från annan aktör, till exempel skolorna själva, för att upptäcka problematisk frånvaro. Vi ställer oss frågan hur frånvaron som angetts kan vara så stor då 99 % följer upp och agerar? Kan det vara så att det sätt skolor och kommuner arbetar på inte riktigt fungerar? Ingen officiell statistik samlas på nationell nivå, det tycker vi borde ske i fortsättningen. Vet vi att, och i vilken omfattning, våra barn går i skolan?
    ooo 
  5. Skolor och kommuner saknar stöd och riktlinjer i frånvaroarbetet. 71 % av kommunerna och 63 % av skolledarna anser inte att riktlinjer för arbetet med problematisk skolfrånvaro från skolmyndigheterna är tillräckligt tydliga. 62 % av kommunerna och 65 % av skolledarna får inte fullt ut det stöd de skulle behöva. Bara 24 % av de tillfrågade skolledarna tycker att de helt och hållet får det stöd de behöver från sin kommunala förvaltning. Såväl kommuner som skolor anser sig ha behov av stöd och riktlinjer i sitt arbete med problematisk skolfrånvaro, som skolmyndigheterna eller den kommunala huvudmannen/ förvaltningen inte tillgodoser.

Här kan du ladda ner hela rapporten. Har du frågor på innehållet eller vill komma i kontakt med oss för föreläsningar eller konsulttjänster inom Problematisk skolfrånvaro kontakta rapportförfattare Aggie Öhman o7o 553 85 48 eller aggie [at] prestationsprinsen.se

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Om att ta sig tid att tala med barn och ungdomar. Att vara tillgänglig för kommunikation. Att lyssna.

Våra unga saknar vuxna som lyssnar. Det visar rapport efter rapport, När vi publicerade detta inlägg första gången nämnde vi t.ex. BRIS-rapporten 2010, Barnombudsmannens och SCB:s statistik för barn och unga upp till 18, SIFO-undersökning för Mentor 2011. Många har kommit efter dem. Senast Unga röster 2016,  som genomförts av organisationerna Mentor Sverige och Ungdomar AB. Deras huvudslutsats… Fyra av tio saknar en vuxen att tala med och hela sju av tio önskar sig bättre stöd av vuxenvärlden under skolgången. Men vad är detta!

unga saknar vuxenstöd

De unga berättar att de inte har någon att tala med, de som är i kontakt med myndigheter känner sig inte lyssnade på, till och med illa behandlade av oss vuxna. Kan vi leva här och nu och se och vara mer med dem? Respektera dem? Lyssna på våra ungdomar?

Ger vi oss och dem tid att tala? Skulle vi kunna göra en paus i altanbyggandet, klinkersvalet, vårt egna elände och tala med vårt barn istället för att bara ha visionen av att göra det då allt är klart. Skippa kakel- eller soffinköpet och bara hänga hemmakring kanske. Långsam kommunikation på deras villkor, när de vill, när de behöver. Är det verkligen omöjligt att gå hem tidigt från jobbet och bara sitta där vid köksbordet med en kopp te då dina ungdomar eller barnbarn kommer från dagis, skola eller gymnasiet och tar sitt mellis? Det går ju att smita tidigare då du ska hämta bilen på verkstad eller har en läkartid! Eller strunta i TV-programmet, presentationen till imorgon, facebook, instagram och tinder eller den goda boken en halvtimme och natta tonåringen, tala om dagen, vad som hänt. Lyssna! Tystnad och gemensam eftertanke tillsammans är fin kommunikation.

Man blir förvånad över vad tid och närvaro gör skillnad i kommunikationen. Jämfört med frågorna vi använder för att vid middagsbordet pressa oss till en dialog… Hur va de i skolan i da då? Vad fick ni att äta? Vad hände på dagis idag? Hade ni utedag? Var Alva frisk igen nu? Hur går det med temaarbetet? Vilka var med ute igår? Gick det bra på orienteringen? osv!

Man kan bjuda hem barnen och barnbarnen fast det inte är städat och du inte orkar eller kan laga mat. Köp en pizza, be dem ta med eller bjud på ett glas kallt läskande glas kranvatten! Stanna och tala med grannens barn. Det är kanske lättare att tala med dig än hopplösa morsan. Det vet man ju hur hon e… för å inte tala om farsan.

Jag tror att vi vuxna har lite bråttom. Och att vi oftare ber dem stå stilla eller titta oss i ögonen än att verkligen lyssna. Speciellt prestationsprinsar med oro, stress, som är uttråkade eller har NPF eller släng av. Både som föräldrar och vi som möter barn och unga i våra jobb. Att vi inte ger oss tid att lyssna och kommunicera. Att vi inte ger ungarna tid att hitta orden, förtroendet i sig och för oss för att börja berätta och tala med oss.

Tid. Ta oss tid. Bjud på vår tid. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

PrestationsprinsenKurser om Problematisk frånvaro och ”hemmasittande”

Göteborg fyller på bra, snart full.
Stockholm, platser kvar. Ännu…

5 gg. Gästföreläsare. Diskussioner och kunskapsutbyte. Kunnig kursledare.
Mer info och anmälan.

Publicerat i Allmänt, barn, Familjeliv, Föräldraskap, Samhälle | Lämna en kommentar

Man ska vara glad att man har normala och friska barn. Eller?

Vi måste inde hur lite vi vet om andra människors livssituation!

Prestationsprinsen

Tänk på vad du säger. Klyschor kan såra… Drottningen sitter och äter lunch med sina kollegor. De talar om ditt och datt. Och om en artikel om en flicka med utvecklingsstörning som inte fått det stöd hon har rätt till av sin kommun. Mamman talar ut i tidningen om hur detta har drabbat flickan och familjens hälsa, ekonomi och ork. Och det är inte positivt.

Men, men säger Moa och tittar på Drottningen och de andra. Vi får verkligen vara glada att vi har friska och vanliga barn. Så ler hon.

Drottningen har lust att skrika rakt ut. Hon har fått denna klyscha i ansiktet förr…

Visserligen är Moa en sådan kollega som hon inte talat så ingående med om sina problem. Ingen idé. Hon skulle inte förstå varför inte Prestationsprinsen bara skärper sig. Eller varför inte Drottningen säger till på skarpen…

Men ändå, Moa vet att Drottningen och hennes…

View original post 182 fler ord

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

15 tips för en inkluderande jul och nyår, inför middagar, kalas, avslutningar och mingel

Prestationsprinsen_jul

Nästa helg är det första advent! Här kommer några tips inför julen för vi har alla vänner eller släktingar med unika funktionsuppsättningar, kanske inom autismspektrum, NPF eller släng av, lite oroliga, inte så extroverta, stressade, svårt med maten, väldigt impulsiva eller …

Många gillar att vara alla. Hela släkten, gänget, avdelningen, klassen … Men alla gillar inte att var många. Alla är inte så förtjusta i att äta med andra. En del får det tufft att sortera alla sinnesintryck som uppstår i större samlingar. En del av oss kan inte äta all mat, allergier, intoleranser, aspergers eller släng av… En del mår faktiskt fysiskt dåligt av att ha på sig finkläder. Många har ett behov av att få tydlig information i förväg för att kunna förbereda sig på bästa sätt. En del tillfälligt på grund av livssituationen, en del alltid.

Att tänka på inför decembers, julens och nyårets alla avslutningar, middagar och samlingar.

1. Som värdinna eller värd, arrangör helt enkelt, kan du underlätta genom att vara tydlig med:

Vad kommer att hända – förutsägbarhet är nödvändigt för att en del ska tacka ja, andra blir lugnare i sinnet när de kommer och det skadar inte någon. Det kan handla om att vara tydlig med tiden, vad som kommer att serveras, klädsel, hur många som kommer, var ni kommer att vara, kanske ha med några bilder eller vägbeskrivning.

Vad förväntas av gästerna – om du har planer på lekar, tipspromenader eller annat skoj som involverar gästerna så skriv det i inbjudan. Eller om du kommer att ha sånghäfte och sång.

Klädsel  – för de  som har svårt med annat än favoritkläderna är det jättebra med tydliga instruktioner om klädsel. Vet du att någon du tycker om har svårt med kläder som sitter åt, slips eller klänning, så fundera på hur viktig klädseln är…

Mat – det kanske inte är så vanligt att man skriver vad som kommer att serveras, men man kan ju tala om om det är buffé eller sittning. Om det blir långbord, små bord eller mingel. Tänk på att fråga i inbjudan om någon har allergier, intoleranser eller är vegetarian, kanske behöver anpassat av andra skäl som aspergers eller annan NPF eller släng av…  var öppen, tydlig och tillmötesgående om någon tar sig modet att höra av sig om sina problem kring ätandet. Det finns en anledning.

Vilka kommer – för en del kan det göra stor skillnad vilka som kommer. Säger man att det bara är släkten eller tjejgänget och sen dimper någon granne eller brorsa upp, så kan det vara jättestort för en del. Bättre i så fall att bjuda in tjejgänget och lägga till att min nya granne kanske också tittar in. För det handlar om att kunna förbereda sig, att skpa förutsägbarhet.

2. Att tänka på som gäst eller förälder, respektive eller kompis till någon som inte är lika förtjust i stora tillställningar. Förbereda!

Vilka kommer – förbered på vilka som kommer. Är det nya människor ta reda på lite om dem. Kanske har ni träffat dem förut och kan tala om den gången, ni kanske till och med har foton. Eller det kanske finns på internet. Är det helt nya bekantskaper så kan värden eller värdinnan säkert berätta mera.

Vad ska vi äta – meddela värden dina allergier eller matproblem. Ta med det som inte brukar finnas, till exempel glutenfritt bröd; godis eller bullar som inte har spår av nötter. Eller be att lite av köttet eller kycklingen inte hamnar i grytan utan kan serveras separat om du inte kan äta röror och grytor.

Var ska vi vara – idag finns det så mycket på internet. Kartor, hus i storstäderna finns på bild, du kan till och med promenera digitalt på gatan. ska ni på lokal, restaurang eller liknande finns det garanterat information och bilder på nätet.

Hur länge – bestäm hur länge ni ska stanna med ett klockslag eller till exempel en timme efter att vi ätit upp. Har man svårt att hantera när man är många kan förutsägbarheten i hur länge man ska vara där, göra att man vågar gå dit eller klarar av det hela utan problem. Så har ni sagt kl 21.15 eller direkt efter vi har ätit, då är det så!

Klädsel – försök hitta några plagg som räknas som fina och är sköna. För tjejer finns det ganska mycket: bomullstajts, velourklänningar och fina skor utan klackar. Tänk på att det inte ska sitta åt, ha lappar som skaver, vara av rätt material (en del vill bara ha bomull, andra bara syntet…)… För killar finns det många mjuka, sköna svarta jeans eller chinos. På damavdelningen finns det ibland chinos liknande byxor med resår i midjan. Om storleken räcker till är de utmärkta även för killar och män! En skjorta kan vara rymlig, men kragen kanske är problem, man kan vara väldigt snygg i en T-shirt också. Men för män och killar är det svårt när det krävs kavaj eller kostym.

Reträttplatser – bara vetskapen om att det finns en nödutgång, ett ställe att dra sig undan på kan förmå många att lyckas delta, ofta behöver den aldrig användas. Det kan vara att du lovar att komma och hämta när som helst om det blir för mycket, eller att det är OK att lämna när personen vill. Kanske se till att det finns en reträttplats, är man hemma hos sig är det ju enkelt, till exempel det egna rummet. Är man borta kanske det kan vara bilen, ett leksakstält eller bara dra sig undan med sin mobil eller musik en stund på något avskilt ställe…

3. Lite av varje

För en del kan det vara bra att få ännu mer information. Så om du vet det, eller någon ringer dig för att få veta mer till exempel vilka andra som kommer eller vad du tänker servera, så berätta. Säg inte vi får se, jag har inte bestämt mig än. Utan i så fall jag vet inte än, men jag kan väl slå dig en signal sen. Om du ändrar något i sista stund, berätta då det så snart du bestämt dig. och speciellt till de som behöver det…

Du vet säkert vilka i din omgivning, vem som kan behöva det här lite extra stödet. Ring föräldern till det barnet, ring den vännen, be din respektive ringa sin faster.

Det kan vara så mycket enklare att till exempel se till att det finns mat som alla gillar än att halva sällskapet ska irritera sig på att ungen inte äter maten… Jag lovar att den familjen kämpar med matvanorna efter förmåga och inte behöver tips från gästerna och dig på festen! Det kanske är på just fester problemen uppstår på grund av allt annat som barnet ska tampas med då….

Placera personer som behöver gå ifrån så att det stör minst, vid änden på ett bord, nära utgången, bredvid någon som respekterar och förstår.

Det handlar om att skapa trygghet för så många som möjligt genom struktur, förutsägbarhet, tillit, respekt för olikheter och tolerans. Självklart, men svårt! Vi är alla olika, har olika funktionsuppsättningar och därför kan, vill och trivs med helt olika saker. Det måste få vara helt OK. För våra älskade ungars skull, ja allas, skull!

Har ni elever med problematisk skolfrånvaro?
Kanske Hemmasittare? Vill ni arbeta mer strukturerat?
Få lite verktyg? Ny input?

natverk-prestationsprinsen

Välkomna, våra terminskurser med start i februari 2017.
Mer info och anmälan

Publicerat i adhd, Allmänt, Aspergers syndrom, Autism, barn, Familjeliv, Föräldraskap, Funktionsnedsättningar, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar, NPF, oro och nervositet, Pirr, psykisk ohälsa, Skolan | Lämna en kommentar

Till dig som vill arbeta mer strukturerat med skolfrånvaro

Har ni elever med problematisk skolfrånvaro? Kanske Hemmasittare? Vet ni om ni faktiskt har koll på frånvaron? Vill ni arbeta mer strukturerat? Få lite verktyg? Ny input?

Har du inte alltför lång till Stockholm, Göteborg eller Karlstad? Är du rektor, arbetar inom elevhälsan, mentor, pedagog, arbetar på soc eller i vården? Det här är för er.

Välkomna! Läs mer och tinga en plats.

natverk-prestationsprinsen

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Skolinspektionens andra rapport om skolfrånvaro, några tankar

Skolinspektionen kom med sin andra rapport om omfattande skolfrånvaro i veckan. Här kommer några första tankar.

Frånvaron måste tas på allvar tidigt, konstaterar de. Vi håller med, men brukar använda ordet snabbt. Det har en viktig dubbel betydelse! En anledning att frånvaron inte upptäcks tidigt kan vara att 20% av skolorna och ca 50% av kommunerna inte sammanställer och följer upp frånvarostatistik (enligt vår rapport Skolans tomma stolar). Vår erfarenhet är att många skolor och huvudmän väntar tills mentor eller skolledning hör av sig. Det gör de i varierande grad och snabbhet…

20160912_140944-copy

Skolinspektionen konstaterar också att trots många möten fastställs inte orsaken till omfattande skolfrånvaro. Det känner vi igen, men talar hellre om risk- och skyddsfaktorer. Sällan EN orsak. Fokus ligger istället på åtgärder. Det känner vi också igen. Därför är identifiera problematisk frånvaro och kartlägga orsaker de viktiga första stegen i vår modell som också ligger till grund för cår kurs och nätverk ”Professionella i samverkan för hemmasittare”.

prestationsprinsens-process-for-franvaroarbetet

Vårdnadshavare Skolinspektionen mött i denna granskning har i flera fall tagit det samordnade ansvaret över sitt barns rätt till utbildning och stöd. Detta är ju inget nytt. Det konstaterade vi i vår rapport också. Det behöver förstås lyftas, men framförallt åtgärdas! Förutom att det inte är föräldrars/vårdnadshavares ansvar, så får det inte bero på vilka man har omkring sig om man får sin rätt till utbildning! Vi ser skolnärvaro som en barnrättsfråga!

Därför är det oroande, tycker vi. att av kommunerna i vår undersökning är det:

  • bara drygt hälften som samlar in statistik över närvaron i sina kommunala skolor. Även om 99 % följer upp problematisk frånvaro.
  • 12 % samlar in statistik från friskolor i kommunen, vilket i och för sig kan bero på olika lagtolkningar om vad kommunen kan kräva av friskolan
  • 83 % svarar att de säkerställer att alla barn fullgör sin skolplikt
  • samtidigt svarar nästan två tredjedelar, 64 %, av kommunerna att de inte samlar någon statistik över frånvaron bland skolpliktiga barn som fullgör sin skolplikt utanför kommunen. Lägg till att 18 % är tveksamma/eller inte vet om de gör det.

Vår undersökning av kommunerna indikerar att 70 000 barn har en frånvaro över 10 %, varav 18 000 är borta mer än 20 %. Vi har undersökt både anmäld och oanmäld frånvaro eftersom även den anmälda döljer dels en stor del problematisk skolfrånvaro, dels för att de flesta skolor inte har en bra arbetsprocess för att hjälpa elever som haft omfattande frånvaro tillbaka till skolan.

Vi har lite att ta tag i! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Publicerat i barn, Familjeliv, Samhälle, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

Hemmasittare och skolvägrare. En vardag, inte som andra, en sorts rysk roulette varje dag…

Det är så många som har det tungt nu. En liten tankeställare kanske?

Prestationsprinsen

Ingång.jpgFör hemmasittare och skolvägrare är varje dag en fråga. En fråga till sig själv. Vad är värt att göra idag? Finns det något värt att göra och är det i så fall skola?

De flesta har perioder då allt fungerar. De går till skolan som alla andra. Utan att ställa frågan. De flesta har också perioder då inget fungerar. De går inte alls till skolan. Utan att ställa frågan. Den är inte ens aktuell att ställa.

Men det finns ett mellanläge. Det är en vardag, inte som andras, en vardag som en ”vanlig” familj aldrig skulle kunna förstå. De är en sorts rysk roulette varje dag… Om än inte med dödlig utgång, mer långsamt nedbrytande… Tankarna snurrar i barnets eller ungdomens huvud och landar i… spänningen eller snarare hopplösheten och vanmakten är olidlig. Landar det i att barnet går upp som alla andra, följer syskonens rytm i morgonens rutiner och…

View original post 248 fler ord

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Fem tips för att fånga våra barn och elever, innan skoltrötthet, hösten och mörkret får svåra konsekvenser

Nu blir det mörkare igen...

Som vi skrev igår, de flesta elever klarar upp den konstiga och intensiva vardag som kallas skola. En hel termin. Ett helt läsår. En hel skolgång! För andra kraschade det strax efter skolstart. Fulla av ambitioner och lust efter sommarlovet mötte de en övermäktig situation i skolan och gav upp. De har varit med förr och såg mönstret. Det kommer inte att fungera – lika bra att ge upp direkt… Trots solen och värmen vi hade ända in i oktober, och deras entusiasm!

Allt detta har tärt på våra barn och unga. Och nu kom mörkret, vintertiden, att de kämpat länge sen sommarlovet! Så vi måste se tecknen och snabbt se till att vara proaktiva. För om vi lämnar våra barn och elever ensamma i sitt slit på gränsen till vad de klarar, ja, då är risken att vi står mitt i katastrofen.

Här är fem tips för att hitta varningstecknen genom att fundera på:

  1. Hur är det med att komma i tid? Skolnärvaron? Låg? Oregelbunden?
  2. Frånvaron? Hög? Syns några mönster?
  3. Hur går det med skolarbetet? Entusiastiskt, tungt, blir inte ens gjort, svårt med koncentrationen och planeringen, presterar under sin förmåga? Olika för olika lärare?
  4. Sociala samspelet? Vekar glad och delaktig? Verkar kämpa? Verkar helt enkelt utanför!
  5. Humöret och känslorna? Jämnt och stabilt? Frustrerad, omotiverad, sammanbiten, ledsen, hyper, i affekt, vansinnigt svårt med självregleringen?

Vi kan faktiskt tidigt se tecken på att saker inte står rätt till. Men vi hinner ju inte, ursäktar vi oss gärna med lärare, föräldrar, tränare med flera. Men det gör vi. Vi ser, men vi är avtrubbade. Vi ser, men vet inte hur vi ska göra. Vi ser, men saknar kunskap, resurser och kanske förmågan… Vi ser, men vet att vi kommer att få dra lasset själva?

Men! Om vi försöker utnyttja det system som finns. Nu är det full fart på föräldramöten och utvecklingssamtal ute i skolorna. Ta tillfället i akt att dela med er till föräldrar vad som kan vara varningstecken på att det är för tufft i skolan. Ta tillfället i akt att lite extra observera de elever som du snart ska träffa i utvecklingssamtal eller på mentorssamtal.

Våga fråga om det du ser och våga fråga vad eleven tror det beror på! Lyssna och fundera på vad det innebär för dig och dina kollegor. Tänk på din och skolans rättighet att anpassa för att varje elev ska nå så långt som möjligt. Tänk på skolans skyldighet att anpassa för att en elev ska klara målen. Vi måste visa att vi bryr oss!

Vi spar på vår egen energi och tid genom att ta tag i saker som slirar snabbt, i tid. Dessutom handlar det sällan om enstaka insatser som bara gäller en elev. Anpassar vi på ett smart sätt blir det inte speciallösningar utan en förändring i undervisningen för alla. Som leder till att undervisningen förändras och att extra anpassningar inte behövs i samma utsträckning. Och hoppsan. Det blev en investering i tid istället för en kostnad. Vi tjänade på det i slutändan. Men visst, det krävs lite riskkapital att starta med. Och tillit. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Publicerat i Allmänt, barn, Familjeliv, Föräldraskap, Lärare, Skolan, Utbildning | Lämna en kommentar