På gång – konferens, seminarieserier, workshoppar och föräldrakvällar våren 2019 i Stockholm

Konferens om problematisk skolfrånvaro för nämndpolitiker, förvaltningschefer med flera

En heldag om vinsterna av att ta kontroll över skolfrånvaron den 4 april och en workshop 5 april för skolpolitiker, huvudmän, förvaltningschefer, skolledare. I samarbete med regeringens tidigare utredare Malin Gren Landell. Mer om konferensen

Hur satsning på skolkultur kan minska
kostnader och personalomsättning

En seminarieserie för skolledare om ekonomisk styrning, värdegrund och ledarskap i skolan i samarbete med Elevhälsokonsulterna.
Mer om seminarieserien 

Kursdagar/workshoppar om problematisk frånvaro och ”hemmasittande” 

27 mars – Identifiering och kartläggning Vad som behövs för att tidigt identifiera och reagera på frånvaro. Vi talar risk och skyddsfaktorer, hur vi kartlägger för att hitta relevanta insatser.

28 mars – Öka närvaro, bryta frånvaro och  uppföljning  Vad krävs för att elever ska kunna öka sin närvaro/bryta hemmasittande. Bra uppföljning ger oss underlag för att ta välgrundade beslut om pågående insats.  Läs mer om kursdagarna.

Föräldrakvällar om skolproblem och barn som tänker annorlunda

23 januari – Hjälp skolan funkar inte för mitt barn! För dig med barn som lite för ofta har ont i magen eller i huvudet. För dig som undrar om ditt barn är sjukt eller om det är något annat. Får du inte den respons du önskar från skolan? Vill ditt barn inte gå till skolan? Går ditt barn inte dit? Har det blivit hemmasittande?

19 mars- Barn och unga som tänker och gör annorlunda. Många kämpar för en fungerande vardag. Vi ger tips och tankar utifrån konkreta situationer som t.ex. bråkiga mornar, skolavslutningar, schemabrytande aktiviteter, efter lov, semestrar, släktmiddagar, dataspel, sovtider, hygien, klippa håret, ljud och lukter…

Läs mer om föräldrakvällarna

Annonser
Publicerat i barn, Familjeliv, Föräldraskap, Lärare, ledarskap, Politik, skola, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

Tidsbegränsat erbjudande – kursdagar om problematisk skolfrånvaro i mars

Stora härliga konferenser i all ära, men det är i de små sammanhangen det finns tid till erfarenhetsutbyte som ger bestående resultat.  Att arbeta med hemmasittande elever och elever med omfattande frånvaro är svårt, det ger så mycket mer då man kan diskutera och ställa frågor. Vi har ett maxantal på 20 deltagare, ofta är vi bara 10-15 stycken.

Så passa på, anmäl er tidigt till lägre kostnad. till våra workshops/endagskurser, en eller båda. Vi har ett extra early bird erbjudande kommande 10 dagarna.

De här dagarna är för yrkesverksamma, är du förälder eller närstående, kolla in våra kvällar för er!

Röster från tidigare deltagare

”Den här kursen håller så hög kvalitet, jag är imponerad”

”Tycker Aggie visar på stor kunskap och ett stort engagemang, hon är tydlig och upplägget är kanonbra”.

Identifiering och kartläggning av problematisk skolfrånvaro – 27 mars 2019

  • Vad behöves för att tidigt identifiera frånvaro och snabbt sätta in insatser.
  • Kartläggning av frånvaro är svårt därför går vi igenom risk och skyddsfaktorer till omfattande frånvaro, samt hur vi kartlägger för att hitta relevanta insatser.

Öka närvaro, bryta frånvaro och uppföljning
av frånvaroarbete – 28 mars  2019

  • Vi talar om smarta strategier för att elever ska kunna öka sin närvaro/bryta hemmasittande, känna sig motiverade, engagerade och inkluderade.
  • En bra uppföljning ger underlag för bättre grundade beslut om pågående insats.

Priser exklusive moms

  • Anmälan innan 28/2 – 1 800 kr/dag
  • Anmälan 1/3  – 13/3 – 2 100 kr/dag
  • Anmälan Från 14/3 2 700 kr/dag

Extraerbjudande till och med 23 januari – 1500 kr/dag! 

Läs mer om kursdagarna och anmäl dig här!

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Tips till pedagoger, föräldrar och alla vuxna om förändringar, schemabrytande aktiviteter, skifta fokus, eller avbryta något roligt!

Prestationsprinsen

Ben utflykt hötorgetHär vill vi lyfta fram lite tips som kan göra förändringarna mindre dramatiska.

Om man är lite stressad, väldigt upp i hejsan av glädje, eller lite nervös, har en NPF-diagnos eller släng av, så kan nya saker i vardagen, som förändringar, övergångar, då man ska skifta fokus, byta arbetsuppgifter eller avbryta något roligt för något mindre skoj, vara svårt eller oroande.

Det kan vara allt från teaterbesök till mindre saker som byta platser i klassrummet eller kunna avsluta trots att man är mitt inne i något till exempel mattetal eller dataspel…Och det gäller också våra barn och unga, ja vuxna också, med neuropsykiatriska funktionsuppsättningar eller släng av…

Och vi reagerar olika då något är svårt, förvirrande eller oroande beroende på hur stark känslan är. Men blir man tillräckligt frustrerad kan man bli ledsen, arg, tyst, börja gråta, inte komma till mötet/skolan/jobbet den dagen eller i värsta fall implodera eller explodera…

View original post 744 fler ord

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Tips i december: skapa begriplighet och förutsägbarhet!

Prestationsprinsen

Mörkt och tungt? Ja, det är det!

Nu är det bra om vi kan hjälpa våra ungar att klara sista rycket av terminen. Vi vuxna springer fort och det är en stor riskfaktor för våra barn och unga. Vi måste stanna upp och andas djupt så vi inte smittar dem med vår stress. Hålla oss lugna när vi är med dem. Sen kan vi stressa vidare…

Vi rekommenderar att ni sätter er ner med ert barn och skapar struktur, förutsägbarhet och begriplighet om allt som ska hända sista dagarna i skolan och över jul och nyår, ja, hela lovet och inte minst skolstart. Men ta det kanske i omgångar!

Då kan vi tänka efter var, hur, när och med vilka… så att det blir en givande stund. Kanske inte vid matbordet då, utan efter maten, på väg till något, i bilen eller när ditt barn är som mest mottaglig.

Hur…

View original post 251 fler ord

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Snö betyder försening och inställda bussar, tåg, spårvagnar och tunnelbanor. Hjälp någon vars struktur och förutsägbarhet försvann med snön…

Vi gillar alla att morgonrutinerna flyter på. Eller hur? Vi gör ungefär som vi brukar, i samma ordning, äter ungefär samma grejer och åker oftast samma väg till jobbet med samma färdmedel. För en del med Asperger, autism eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är detta en förutsättning för att ta sig till jobbet eller skolan. Att allt rullar på som vanligt alltså.

Men många fler har problem med oförutsedda förändringar, mycket folk, ibland samspel med andra människor, lite svårt att förstå instruktioner, extra känslig för sinnesintryck, svårt att förstå konsekvens av sin handling och därmed helt beroende av uppbyggda rutiner, så det är inte skoj med allt vad snökaos innebär!

En fullsatt buss innebär ont om syre, oro över om kommer jag att kunna komma fram till dörren, grannen luktar parfym eller äckligt, den verkar bli sen… En försenad buss innebär att man kan komma för sent, vad kommer att hända då, blir slöjdmagistern arg? Blir de vuxnas chef arg? Eller om bussen är inställd! En högtalarröst ger instruktioner om en ersättningsbuss! Vart skulle jag gå? Vi var ju flera hundra på tågen och här kommer en buss som tar en bråkdel… Kommer det fler bussar? Kommer jag att komma hem? Det är trångt! Vadå resegaranti?

Ni förstår. För en del är det inte bara att tänka om. Hoppa på nästa buss, ställa sig i kön, förstå vart man ska gå, hoppa på ersättningsbussen eller ringa efter en taxi och utnyttja resegarantin. Det blir svårt eller så låser det sig helt och hållet.

Vi kan se oss omkring nästa gång det kör ihop sig i kollektivtrafiken. Vi kanske kan göra en insats. Förklara var ersättningsbussen går, fråga om vi kan hjälpa till, kanske bara tala lugnt med en orolig person, dela en taxi (bjuda på en taxi?), ta sällskap till en annan linje, helt enkelt förklara läget för någon som kanske inte riktigt förstått, med eller utan funktionsnedsättning…

Som lärare eller annan yrkesverksam som möter barn och unga bör vi ha stort överseende med att de blir försenade, förvirrade och frustrerande på grund av  snön. Det kommer att ta sig uttryck i sen ankomst, oro, förtvivlan, irritation och aggressivitet kanske såväl hos oss som hos eleven! Tålamod! För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!


På gång – utbildningar och konferenser för skolpolitiker, förvaltningschefer, skolor, socialförvaltning, vården och föräldrar. Välkomna!


Vill du stötta oss med en julgåva? Bli medlem i vår vänförening?

Gillar du vad vi gör? Vill du stötta vårt arbete? Swisha till 123 398 4812 eller sätt in på bankgiro 5192-3704 Prestationsprinsen & vänner. Sätter du in 150 kr eller mer blir du medlem i föreningen om du samtidigt anmäler namn och mejladress på vår sida om föreningen. Där kan du läsa mer. Alla bidrag är välkomna, från litet till enormt.

 

Publicerat i Allmänt, Aspergers syndrom, Autism, barn, Familjeliv, Föräldraskap, Funktionsnedsättningar, Lärare, Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriskfunktionsnedsättningar, NPF, oro och nervositet, Pirr, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolan | Lämna en kommentar

En Lucia för alla, tips för att göra firandet lite mer tillgänglig

Nu är det ju Lucia redan imorgon, men kanske kan detta inlägg om en tillgänglig Lucia ändå hinna sprida lite tankar och tips. Det har ett par år på nacken, men är relevant. Det är inte för sent att göra specialuppdrag eller lösningar för vissa barn eller elever. Det kan man göra i morgon om någon tvekar eller inte vill vara med.

Annars rekommenderar vi förstås att vara ute i god tid, för att skapa förutsägbarhet och med det tillit och mindre oro. Tryck på länken ovan eller inlägget nedan för att läsa hela inlägget.



 

På gång för skolpolitiker, förvaltningschefer, skolor, socialförvaltning, vården och föräldrar. Välkomna!

Publicerat i barn, Föräldraskap, skola | Lämna en kommentar

Vad gör frånvarostatistik för nytta för enskilda elever och deras föräldrar?

Statistik över skolfrånvaro ger förutsättningar för en likvärdig och personoberoende uppföljning och analys av alla barn och ungas frånvaro på skola-, kommun- och riksnivå. Vi kan slippa dagens lotteri av rätt till utbildning eller inte, beroende på vilka lärare man har, vilken skola man går i.

Efter Kalla Faktas program i förra veckan har debatten gått het om skolfrånvaro. I helgen skrev vi en debattartikel om behovet av regelbunden nationell statistik och samarbete över förvaltningsgränser, så att vi arbetar bort stuprören. Det var Aggie Öhman hos oss som skrev tillsammans med regeringens fd. utredare, Malin Gren Landell; Ulla Hamilton, VD på Friskolornas riksförbund och Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.

Varför behövs nationell statistik?

Redan 1749 bildades Tabellverket, föregångaren till dagens SCB. Vi har världens äldsta löpande nationella befolkningsstatistik. En viktig del är t.ex sjukfrånvaro och arbetslöshet. Det ser vi alla som självklart och relevant. För vuxna…. Till exempel vet vi att sjukfrånvaron är hög bland skolpersonal och vanligaste orsaken är psykisk ohälsa. I samma miljö vistas en dryg miljon barn och ungdomar…

I Sverige förs ingen regelbunden statistik över omfattningen av elevers frånvaro, än mindre orsakerna. Forskning visar, vad sunt förnuft säger, att närvaro påverkar skolresultat positivt.

Det pågår en skoldebatt om att vår svenska skola inte fungerar som den borde. Men ingen har sett omfattningen av frånvaro som intressant faktor i att analysera de svaga skolresultaten. Inte heller för att se hur våra barn & unga mår. Vi var en av de första att starta den debatten och 2016 tog vi fram den första rapporten som undersökte omfattande frånvaro, både giltig och ogiltig. Vi är också de enda som följt upp kommunernas arbete med skolfrånvaron, de ytterst ansvarig för alla barns rätt till utbildning.

Vad ska vi ha statistik till?

Om till exempel Skolverket får till uppgift att samla in frånvarostatistik från kommunerna och andra huvudmän, och kommunerna i sin tur från skolorna, så måste alla följa upp på samma nivåer. Det betyder att det måste sättas ett antal nyckeltal som skolorna ska följa upp, som kommunerna ska sammanställa och följa upp och som sen Skolverket redovisar på samma sätt som annan årlig skolstatistik. Den finns i allmänhet på riksnivå, länsnivå, kommunnivå och ibland på skolnivå. Dessutom uppdelad ur olika aspekter t.ex. föräldrars utbildningsnivå, om nyanlända osv, Det vill säga vi kan få en likvärdig uppföljning av frånvaro i hela landet. Idag följer några kommuner och skolor upp snabbt och noggrant, andra inte alls.

Med kontroll på skolfrånvarons storlek och utveckling kan vi till skillnad från idag:

  • Se hur omfattande frånvaron är, hur många som har upprepad eller långvarig frånvaro och hur många som är så kallade ”hemmasittare”.
  • Se om den ökar eller minskar
  • Sätta mål för projekt och insatser som ska minska skolfrånvaron
  • Följa upp om insatserna når målen eftersom vi har siffror vi kan lita på.
  • forskning på den svenska skolfrånvaron ur många olika aspekter.

Vad måste till för att statistiken ska kunna göra nytta?

Huvudmän, kommuner och friskolor, måste förstås analysera frånvarostatistiken, till exempel uppmärksamma skolor med omfattande frånvaro eller många elever med extrem frånvaro. De kan också se vilka skolor som har låg. Kanske behövs det kompetensutveckling, kanske omfördelning av resurser, kanske kan de skolor som lyckas bra med att förebygga frånvaro och få elever tillbaka till skolan har något att lära andra skolor. Det behövs kunskap för att analysera frånvarostatistik och för att bygga upp fungerande arbetssätt och rutiner.

Det är viktigt att huvudmännen har arbetssätt och rutiner, gemensamma för alla sina skolor. De måste ha utvecklat sätt att stötta skolor och skolpersonal i sitt närvaroarbete. Inte bara ha åtgärdstrappor som talar om vad som ska göras allt eftersom frånvaron ökar. Utan hur man stoppar den.

Både huvudmän och skolor efterfrågar stöd och riktlinjer från huvudmännen. Det borde Skolverket få i uppdrag att ta fram. Inte minst med anledning av de nya lagtexterna om upprepad och längre frånvaro.

Vad har detta för nytta för de drabbade eleverna?

Idag tillåts frånvaron bli omfattande, ja till och med total innan någon reagerar utanför familjen. Ibland inte ens då. Precis den förtvivlan, maktlöshet och besvikelsen över att skolan inte är till för alla, som familjerna i Kalla Faktas program berättade om, precis så berättar många av våra läsare, följare och deltagare på föräldrakvällar. Barn och unga bryts ner av en övermäktig skolsituation, föräldrar bryts ner av att deras barn inte mår bra och när de möts av brist på kompetens, kartläggning och fungerande lösningar.

Med tillförlitliga system och statistik, kan skolan reagera snabbt när frånvaromönster för en elev förändras och ökar. De kan reagera snabbt då de upptäcker att vissa lärare har mer frånvaro än andra lärare. De kan reagera snabbt då de upptäcker att vissa klasser eller grupper har mer frånvaro än andra. Som Kalla Fakta visar, och våra anhöriga som läser och tar kontakt, så sker inte detta. Frånvaron tillåts av viss personal och vissa skolor bara växa, ja tom blir total, eleverna blir hemmasittande. Med korrekt statistik och fungerande system och rutiner, behöver det inte vara så.

Uppföljning är en förutsättning för statistiken gör nytta

Med tillförlitliga närvarosystem och rapporter som tas ut med regelbundenhet över frånvaron enligt de nyckeltal förhoppningsvis Skolverket sätter upp, så kan frånvaron upptäckas snabbt. När lärare inte reagerar måste skolan ha någon ansvarig som regelbundet följer upp och kontaktar ansvarig mentor eller lärare. Om inte skolan reagerar så måste motsvarande funktion på kommun/huvudmannanivå reagera då skolan inte ha förmått stoppa frånvaron eller till och med låter den öka. Den som har ansvar för uppföljningen kan säkerställa att skolledaren gör det den ska och dessutom se till att skolan får stöd och kanske resurser.

Många skolor och kommuner har i sina rutiner att mentor eller ämneslärare ska reagera och höra av sig till en annan funktion t.ex, elevhälsoteamet. Kommunen/huvudmannen har rutiner att skolledare ska höra av sig. Ibland är skrivningarna att de ska höra av sig vid oro. Tydligen blir minst 5 500 elevers lärare, skolledare eller huvudmän inte tillräckligt oroliga för att hitta fungerande lösningar ens då frånvaron är total. Och knappt 20 000 elevers lärare inte tillräckligt oroliga då deras elever är borta mer än en dag i veckan i snitt (20%)…

Statistik ger förutsättningar för en likvärdig uppföljning och analys av alla barn och ungas frånvaro på skola-, kommun- och riksnivå. Vi kan slippa dagens lotteri av rätt till utbildning eller inte, beroende på vilka lärare man har, vilken skola man går i. För insatsen är för hög, för individen och för Sverige. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Här kan du läsa mer om

Vår rapport Skolans tomma stolar – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan

Vad vi har på gång för skolpolitiker, förvaltningschefer, skolor, socialförvaltning, vården och föräldrar. Välkomna!

Publicerat i Familjeliv, Samhälle, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar