Ny rapport: Skolans tomma stolar – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan

Idag 13 september lanseras vår rapport om problematisk skolfrånvaro ”Skolans tomma stolar  – Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan”. Den har kommit till med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet.

Våra övergripande slutsater är:

  1. Även anmäld frånvaro måste följas upp och analyseras. Det räcker inte att följa upp den oanmälda. Det finns mycket problematisk och omfattande frånvaro inom den giltiga. Och den får liknande konsekvenser oavsett orsak, eleven halkar efter i skolarbetet och tappar ofta det sociala umgänget.
    ooo
  2. Undersökningen indikerar många elever med stor frånvaro. I vår undersökning anger kommuner och skolor att den totala frånvaron (anmäld och oanmäld) ökar för varje årskurs och är störst i årskurs 9. Skolledarna anger att 12 % av eleverna i årskurs 9 är frånvarande mer än 10 %, kommunerna anger 17 %. Undersökningen indikerar att över 50 000 elever (mellanstadiet och högstadiet) har en stor frånvaro i Sverige idag, över 14 000 av dem har en frånvaro på över 20 % och mer än 38 000 har en frånvaro på mellan 10–19 %. Tidigare under- sökningar visar att en del av dessa inte alls går till skolan under lång tid, så kallade ”hemmasittare”. Detta trots att vi både har skolplikt och att alla barn i Sverige har rätt till grundläggande utbildning i allmän skola. Följdfrågan blir om Sverige idag säkerställer alla barns rätt till utbildning.
    ooo 
  3. Det fria skolvalet kan påverka elevens rätt till utbildning. Utifrån ett barnrättsperspektiv borde det fria skolvalet inte påverka möjligheten för en elev att få sin rätt till utbildning tillgodosedd. Enligt skollagen ska hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i deras grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Av kommunerna i vår undersökning är det bara drygt hälften som samlar in statistik över närvaron i sina kommunala skolor. Bara 12 % samlar in statistik från friskolor i kommunen, vilket kan bero på olika lagtolkningar om vad kommunen kan kräva av friskolan. 83 % svarar att de säkerställer att alla barn fullgör sin skolplikt. Nästan två tredjedelar, 64 %, av kommunerna samlar inte någon statistik över frånvaron bland skolpliktiga barn som fullgör sin skolplikt utanför kommunen. Lägg till att 18 % är tveksamma/eller inte vet om de gör det. Det verkar vara potentiellt möjligt att elever med problematisk skolfrånvaro utanför kommunens egna skolor missas. Undersökningen visar också att kommunerna i relativt låg grad låter friskolor ta del av deras stödjande arbete kring frånvaro (34 %). Detta trots att kommunen enligt lag har ett ansvar för att alla skolpliktiga barn fullgör sin skolplikt. Frågan utifrån detta är om det stödjande arbetet ska ses som stöd till skolan eller borde det kanske ses som en insats för att säkerställa rätten till utbildning för alla barn i kommunen, oavsett skolval.
    ooo 
  4. Uppföljningen av skolfrånvaron kan förbättras. Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola fullgör sin skolgång enligt skollagen. 80 % av skolorna och 54 % av kommunerna i vår undersökning samlar in statistik över frånvaro. Så gott som alla skolor och kommuner följer upp problematisk frånvaro (99 %). Det betyder att nästan hälften av kommunerna förlitar sig på annan information än egen statistik eller information från annan aktör, till exempel skolorna själva, för att upptäcka problematisk frånvaro. Vi ställer oss frågan hur frånvaron som angetts kan vara så stor då 99 % följer upp och agerar? Kan det vara så att det sätt skolor och kommuner arbetar på inte riktigt fungerar? Ingen officiell statistik samlas på nationell nivå, det tycker vi borde ske i fortsättningen. Vet vi att, och i vilken omfattning, våra barn går i skolan?
    ooo 
  5. Skolor och kommuner saknar stöd och riktlinjer i frånvaroarbetet. 71 % av kommunerna och 63 % av skolledarna anser inte att riktlinjer för arbetet med problematisk skolfrånvaro från skolmyndigheterna är tillräckligt tydliga. 62 % av kommunerna och 65 % av skolledarna får inte fullt ut det stöd de skulle behöva. Bara 24 % av de tillfrågade skolledarna tycker att de helt och hållet får det stöd de behöver från sin kommunala förvaltning. Såväl kommuner som skolor anser sig ha behov av stöd och riktlinjer i sitt arbete med problematisk skolfrånvaro, som skolmyndigheterna eller den kommunala huvudmannen/ förvaltningen inte tillgodoser.

Här kan du ladda ner hela rapporten. Har du frågor på innehållet eller vill komma i kontakt med oss för föreläsningar eller konsulttjänster inom Problematisk skolfrånvaro kontakta rapportförfattare Aggie Öhman o7o 553 85 48 eller aggie [at] prestationsprinsen.se

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Sveriges Radio P1 om att kommuner har dålig koll på frånvaron

Den 13 september lanserades vår rapport Skolans tomma stolar. om frånvaro i grundskolan och kommuner och skolors arbete med frågan. 

Dagens Eko tog upp rapporten och intervjuade regeringens särskilda utredare Malin Gren Landell om rapporten. hon säger bland annat:

Det här handlar om elevers rätt till utbildning. Så det är ytterst angeläget att det här förbättras.

aggie-p1morgonAggie Öhman som är grundare till Prestationsprinsen och rapportförfattare var med i reportage i P1 morgon. Samtalet med henne finns i länken med titeln ”I nian fick jag hjälp av en lärare”. Där intervjuas också Felicia Tegstam, fd ”hemmasittare”. Så här säger Aggie om behovet av nationell statistik:

Ser vi statistik som onödig administration, då kan vi lika gärna strunta i den. Men ser vi det som ett verktyg för transparens, jämförbarhet, målstyrning och uppföljning, då blir det ett effektivt hjälpmedel.

Publicerat i Allmänt, barn, Familjeliv, Föräldraskap, Politik, Samhälle, Särskilda behov, skola, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

Intensivdagar om problematisk frånvaro och ”hemmasittare” 20-21 okt

IMG_5544
Jobbar du med ”Hemmasittare” eller barn, ungdomar, unga vuxna med problematisk frånvaro? Den 20-21 oktober kan du få inspiration, lära dig nytt och få tillfälle att diskutera, dels det vi lär oss, dels det du kämpar med i vardagen. Mycket övningar och tillfälle till frågor och diskussion. Kunniga och inspirerande gästföreläsare.

Vi utgår från Prestationsprinsmodellen, ett strukturerat arbetssätt som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Vi går igenom hur man identifierar problematisk frånvaro, analyserar, sätter in åtgärder för att förebygga frånvaro, främja närvaro, följer upp och justerar sina åtgärder.

Inför kursen får du förslag på hur du kan förbereda dig genom att läsa, lyssna och titta på videor vi rekommenderat. De ger dig chans till att djupare förstå och vara mer förberedd, men är inget krav.

Efter kursen erbjuds du handledning i de förändringar ni bestämmer er för efter kursen.

Alla som gått dessa dagar blir medlemmar i detta nätverk Professionella i samverkan för hemmasittare som träffas en till två gånger per år. Kostnadsfritt eller till självkostnadspris om vi tar in föreläsare.

Läs mer och anmäl dig här. Välkomna!

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Om att ta sig tid att tala med barn och ungdomar. Att som vuxen vara tillgänglig för kommunikation.

I samband med att vi skrev rapporten om stor skolfrånvaro intervjuade vi en rad ungdomar. De hade alla gärna fått vara med delaktiga och att vuxna talat med dem i stället för om dem!

Prestationsprinsen

Våra unga vuxna saknar vuxna som lyssnar. Detta enligt BRIS-rapporten 2010, Barnombudsmannens och SCB:s statistik för barn och unga upp till 18, SIFO-undersökning för Mentor 2011 med flera rapporter efter dem. De unga säger att de inte har någon att tala med, de som är i kontakt med myndigheter känner sig inte lyssnade på, till och med illa behandlade av oss vuxna. Kan vi leva här och nu och se och vara mer med dem? Respektera dem? Lyssna på våra ungdomar?

Ger vi oss och dem tid att tala? Skulle vi kunna göra en paus i altanbyggandet och tala med vårt barn istället för att bara ha visionen av att göra det då den är klar. Skippa kakel- eller soffinköpet och bara hänga hemmakring kanske. Långsam kommunikation på deras villkor, när de vill, när de behöver. Är det verkligen omöjligt att gå hem tidigt från jobbet och bara sitta där…

View original post 298 fler ord

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

När en diagnos blir en användbar förklaring är vi illa ute, den är ett redskap till rätt anpassningar och särskilt stöd.

Jag intervjuade en kille i samband med rapporten om problematisk skolfrånvaro som vi lanserar på tisdag. Om alla ser en som ett problem, så ser man sig själv som ett problem, sa han. Då kom jag att tänka på detta gamla inlägget. Som vad jag hör från föräldrar, pedagoger och ungdomar tyvärr är ständigt aktuellt.

Prestationsprinsen

Prestationsprinsen är en pojke som är störande och ett problem i skolan. Det har många talat om för honom, inte bara i skolan förresten, utan ett antal grannar, kompisars föräldrar och en och annan tränare. Ser andra en som ett problem och har man fått höra sen tidigt att man är ett problem. Ja, då blir man ett problem till slut. Lika bra att leva upp till rollen!

Så det vet Prestationsprinsen. Att han är ett problem alltså. Han tycker att hans mamma, Drottningen, inte fattar alls. Hon talar också ofta om hur jobbig han är. Då blir han ännu jobbigare. Det är till och med lite kul att provocera och se när hon exploderar. Pappa fattar, han hittar på att Prestationsprinsen ska springa tre varv runt huset efter var femte tal i matteläxan. Han sätter sig bredvid då Prestationsprinsen ska läsa sex sidor NO-läxa. Hjälper honom att sitta kvar…

View original post 621 fler ord

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar

Statistik om skolfrånvaro på nationell-, kommunal- och skol-nivå – varför då?

Rapport om skolfrånvaro hemmasittare statistik och analysI Almedalen släppte vi vår delrapport ”Visst svinn får man räkna med” om problematisk skolfrånvaro. På tisdag kommer hela rapporten ” Skolans tomma stolar, om skolfrånvaro och kommuner och skolors arbete med frågan”. Redan i somras så konstaterade vi att drygt 50 procent av de kommuner som ingick i vår undersökning samlade in och analyserade frånvarostatistik, motsvarande siffra var 80 procent för skolorna. Ingen statistik om frånvaro samlas på nationell nivå av Skolverket. Så det är många skolor och många kommuner som inte arbetar utifrån statistik i sin uppföljning och sitt arbete med frånvaro.

Behövs det statistik? Eller är det bara ytterligare pappersarbete?

Det finns ett visst motstånd mot mer ”administration”. Men vad som är onödig administration och vad som är effektiv och användbar dokumentation, beror helt och hållet på hur den används.

Insamling och analys av närvarostatistik, är ett sätt att få en komplett bild av läget. Och hur det förändras över tid. Vi kan få en bild av om skolfrånvaron är större i vissa områden än andra. Vi kan se om vissa skolor har mer problem med detta än andra. Vi kan på analysera den och se om frånvaro hänger ihop med vissa pedagoger, vissa arbetslag, vissa lokaler, vissa situationer eller ämnen… Då blir det inte onödig administration utan ett verktyg, ett medel för att målstyra och för att kunna påvisa att mål nås, att insatser är effektiva, vilket borde vara till nytta i skolans dagliga arbete och i det systematiska kvalitetsarbetet.

Vi behöver få kontroll på frånvaron och om de insatser vi gör förändrar situationen till det bättre. Vi behöver statistik, för våra älskade ungars skull, ja, för allas skull!

Vill ni bli bättre i ert arbete med frånvaro?
Kolla in våra tjänster och utbildningar.

 

Publicerat i Allmänt, barn, Nya skollagen, Politik, Samhälle, Skolan, Skolplikt, Skolrätt, Utbildning | Lämna en kommentar

Syskon, bror eller syster, till någon med diagnos eller funktionsnedsättning

Det är inte bara barn och ungdomar själva som drabbas då skolan eller livet inte riktigt fungerar, det är föräldrar, släktingar och syskon. Dessa underbara syskon som får anpassa och stå tillbaka, men de gör det för att de förstår. De blir fantastiska medmänniskor med åren. Men till ett pris…

Prestationsprinsen

En dag satte sig Drottningen och Prestationsprinsens lillebror, Lillprinsen, i bilen. Drottningen skulle skjutsa Lillprinsen till fäktningen. Hon tyckte om de här stunderna. Det var bara de två. De hann prata lite och inte sällan kom det fram något som Lillprinsen funderade över. Lillprinsen brukade också se ut att må gott.

Det var så skönt för Drottningen att ha tid att svara honom i lugn o ro utan syskonen. Det är inte alltid så lätt eftersom Prestationsprinsen tar mycket tålamod, plats och energi. Inte bara för Drottningen och hennes man, utan även för syskonen. Och förståelse. Förståelse från syskonen att det som kallas rättvist, kan vara väldigt orättvist om den ska anpassas efter var och ens behov och förutsättningar.

Mamma, sa Lillprinsen. Vet du vad? Nej, sa Drottningen. Jag är både lillebror och storebror! Vad menar du, sa Drottningen. Hon förstod nog vad han menade, men fortsatte, du är ju…

View original post 83 fler ord

Publicerat i Skolan | Lämna en kommentar